Säg modiga proteströrelser och man tänker först och främst på demokratiaktivister i länder som Zimbabwe, Burma eller Ryssland. Men även Sverige blev demokratiskt till stor del tack vare att vanliga medborgare gick samman och förde en kamp för sina rättigheter.
När folkrörelserna föddes på 1800-talet var Sverige ett land som präglades av ofrihet. Halva befolkningen - kvinnorna - sågs inte som fullvärdiga medborgare. Det rådde ett religionsmonopol under statskyrkan. Företagsamheten hämmades av ett stelt skråväsende. Folkrörelser blev röstbärare för rätten till bildning, allmän rösträtt, nykterhet och religionsfrihet. De svenska folkrörelserna gav uttryck för en gemensam strävan för frihet, precis som NGO:erna i dagens icke-demokratier.
Samhället står inför minst lika stora utmaningar idag. Det gäller till exempel arbetslösheten, ett humant flyktingmottagande, utvecklingen i stadsdelar med ett djupt utanförskap, hur vi ska klara välfärden samtidigt som allt fler söker välfärdstjänster och hur vi ska möta klimathotet. Samtidigt som opinionsbildare debatterar om det är staten eller marknaden som besitter lösningarna, så har vanliga människor i hela landet gått samman i organisationer för att bidra till samhället utifrån gemensamma behov och intressen i vardagen.
Faktum är att frivilliga insatser uppgår till 400 000 heltidsårsarbeten. 54 procent av männen och 43 procent av kvinnorna i åldrarna 16-74 år gör frivilliga insatser. Dessa insatser har inte fått det erkännande de förtjänar samtidigt som det saknats tydliga spelregler för organisationerna.
Därför presenterar regeringen den första propositionen någonsin om det civila samhället och dess roll. I propositionen presenterar regeringen en rad åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för den civila sektorn och dess arbete.
Mer jämbördig dialog mellan stat och civila sektorn
Det civila samhällets organisationer bör ha större insyn i beslutsprocesser, särskilt i frågor som rör dem. Ett partsgemensamt forum för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets organisationer inrättas. Dialogen bör behandla generella frågor om det civila samhällets villkor, möjligheter och utveckling samt dess roll i demokratin och för delaktigheten i demokratin. Själva propositionen är ett exempel på sådant utökat samrådsförfarande, eftersom regeringen publicerade ett utkast av propositionen på Internet för att kunna ta emot synpunkter och ändringsförslag.
Civila samhällets entreprenörskap
Den ideella sektorn gör ett viktigt arbete inom t.ex. äldreomsorgen, missbrukarvården, sjukvården och kvinnojoursverksamheter. Nu pågår en utveckling där allt fler organisationer inom det svenska civila samhället utför service och tjänster till medlemmar och allmänhet. Detta ökar mångfalden i utbudet av välfärdstjänster. De sociala företagen har i Sverige och andra europeiska länder dessutom visat en god förmåga att skapa arbete för arbetslösa. Men det finns hinder för det civila samhällets entreprenörskap. Ett problem är att regelverk och rutiner inte alltid är anpassade för det civila samhällets organisationer, utan i första hand utformade med tanke på näringslivet. Detta leder bl.a. till problem vid offentliga upphandlingar, där ideella aktörer kan ha svårt att medverka som anbudsgivare på samma villkor som företag.
Regeringens avsikt är att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare av samhällstjänster. Det civila samhällets organisationer ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer om att utföra välfärdstjänster. En handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag ska utarbetas.
Civila samhället får utökad roll för integrationen
Statistiken visar att det främst är människor som är väl etablerade i samhället som deltar i föreningslivet. Många större organisationer inom civilsamhället - vilka kan erbjuda stora nätverk för den som aktiverar sig i organisationen - bedriver endast i begränsad utsträckning verksamhet i bostadsområden som präglas av utanförskap. Studier pekar också på att färre barn och ungdomar i resursfattiga områden är engagerade i föreningslivet. Aktivitetsgraden är särskilt låg bland unga kvinnor med utländsk bakgrund.
Det civila samhällets nätverk kan underlätta möjligheten till arbete och delaktighet. Därför genomför regeringen en särskild satsning på uppsökande verksamhet. Regeringen har tidigare presenterat en försöksverksamhet med så kallade engagemangsguider för att nå specifikt unga i utsatta områden. Nu utvidgar vi uppdraget till boende i områden med lägre organisationsgrad, särskilt kvinnor. Vi utökar också satsningen till sammanlagt 12 miljoner kronor.
Yrkesinriktat mentorskap används som metod för att bidra till nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden eller i företagande. Brist på nätverk är en av faktorer som försvårar nyanlända invandrares etablering i Sverige. Mentorskap är en beprövad metod för att skapa nätverk och för kompetensutveckling. Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att under perioden 2010 till 2012 initiera och fördela medel till mentorsprojekt som kan drivas av arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer, facket och andra ideella organisationer. Fem miljoner kronor per år, totalt 15 miljoner kronor avsätts för verksamheten.
Ett forskningsprogram om det civila samhällets betydelse och roll inrättas. Regeringen föreslår att forskningsprogrammet tillförs ca. 22 miljoner kr årligen från och med 2010. I satsningen ingår ett tvärvetenskapligt grundforskningsprogram och tillämpad forskning. Vetenskapsrådet ges i uppdrag att hantera grundforskningsprogrammet.
Samlad och kompletterad statistik om det civila samhället ska tas fram av SCB. Statistiken ska regelbundet sammanställas och analyseras i en rapport om det civila samhället. Stödet till samlingslokaler är fortsatt och långsiktigt viktigt som förutsättning för den infrastruktur som de utgör för det civila samhället, föreningsliv och demokratin.
En viktig utgångspunkt för propositionen är att säkerställa det civila samhällets oberoende och självständighet samt dess roll som röstbärare. Propositionen är dessutom ett erkännande av ideella sektorns historiska betydelse. Det är omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin med grundstenar som allmän och lika rösträtt, jämställdhet och offentlighetsprincipen utan den kamp människor fört utifrån sitt ideella engagemang.
Nyamko Sabuni