Nya lågstadielärare med bredd och djup

I den nuvarande lärarutbildningen får lärarstudenterna stor valfrihet att
själva bestämma vilka ämnen de vill läsa och inte läsa. I praktiken väljer
många lärare för de tidigare åren bort matematik och naturorientering, och
väljer att fördjupa sig i t.ex.  samhällsorientering. Det är detta som i
debatten kallas "specialisering".

I den nya utbildningen skärps kraven på lågstadielärarna. Utbildningen förlängs
till fyra år. Utrymmet för ämneskunskaper och ämnesdidaktik förlängs från
nuvarande 105 hp (mindre än två år) till 165 hp (nästan tre år)  Det inkluderar
cirka en termin vardera som specifikt ska läggas på svenska och matematik. Och
utbildningen kommer ge breda ämneskunskaper också i engelska, NO, SO och
teknik. Det nya blir alltså att alla lågstadielärare måste läsa matematik och
naturorientering. För detta läggs ett extra år av ämneskunskaper till.

I utbildningen ingår 30 hp fördjupning där lärarstudenten väljer att utföra
sitt vetenskapliga arbete i ett eller två ämnen. Den som påstår att det inte
finns tid för fördjupning när lärarna ska kunna undervisa även i matte och no
har alltså fel. En akademisk examen på avancerad nivå, som detta är, kräver
fördjupning.

Det finns olika uppfattningar i den svenska lärarkåren och i skolväsendet om
man ska jobba med klasslärare eller arbetslag med ämneslärare. 1985 års reform,
vars idéer fullföljdes i 2001 års reform, innebar ett tydligt vägval för
ämneslärare också på lågstadiet. I mängder av skolor jobbar man dock
fortfarande med klasslärare, dvs en lärare som undervisar i huvuddelen av de
teoretiska ämnena.  

Staten styr inte över hur skolorna jobbar. Jag menar att en statlig
lärarutbildning bör ta hänsyn till att lärarna ska kunna fungera med båda
arbetssätten. Den hittillsvarande ämneslärarspecialiseringen på lågstadienivå
har i praktiken uteslutit klasslärarmodellen. Eftersom en stor del av Sveriges
skolor ändå jobbar så, blir resultatet att mängder av lärare varje dag
undervisar i ämnen de själva inte är utbildade för, främst matematik och
naturorientering.

Med den nya lågstadielärarutbildningen tar vi ett par steg i riktning mot att
höja resultaten i svensk skola, i synnerhet i matematik och naturorientering.

Liberala hälsningar,
Jan Björklund