RYDBERGS RECEPT nr 3, 2010
Nyhetsbrev 2010-02-16 från landstingsråd Birgitta Rydberg (FP)

Mellan nyhetsbreven kan du följa en del på min blogg, http://birgittarydberg.wordpress.com
 
- - - Det här nyhetsbrevet skrivs av mig, Birgitta Rydberg, landstingsråd och gruppledare för folkpartiet liberalerna i Stockholms läns landsting. Om du känner någon mer som vill läsa det, eller om du behöver avanmäla dig eller har ändrat e-postadress, kan du mejla mig på birgitta.rydberg@politik.sll.se - - -

RUBRIKER
Klamydiatester på nätet
Boka akuttid på nätet
Vårdval ger tid för uppföljning - och fler medicinska revisioner på gång
Årsredovisning med många ljuspunkter
Ätstörningsvård upphandlas
Sjukhusen får ansvar för del av läkemedelsnotan
Asylsjukvård med tydligare integrationsprofil


KLAMYDIATESTER PÅ NÄTET
Vården behöver bli mer tillgänglig och närmare än på nätet kan vi inte komma - inte minst för att nå unga. Särskilt bra kan det vara när det handlar om viktiga men kanske lite "pinsamma" situationer som när det behövs ett klamydiatest. För att minska klamydiaspridningen (och i förlängningen andra, och ännu mycket otäckare, sexuellt överförbara sjukdomar) behövs snabba och lättillgängliga tester. Från och med nu går de att göra på nätet, via Vårdguiden, till att börja med för dem som bor på Södermalm men tanken är förstås att det ska omfatta alla. Erfarenheterna från bl.a. Skåne är goda, där skulle enligt en undersökning 1/3 av dem som testade sig via nätet inte ha gjort det annars vilket innebär att vi kan nå en nyckelgrupp. Det hela bygger på att man har eller skaffar ett kontot i Mina Vårdkontakter, vilket ju också har sina andra fördelar. En annan intressant uppgifter från Västra Götaland pekar på att man når män - där fick man 49% av proven gjorda av män jämfört med att på vårdmottagningar utgör männen 28%

Rent praktiskt går det sedan till så att man beställer och får ett test hemskickat, tar ett urinprov (för tjejer också ett prov med bomullspinne på slidväggen), och skickar tillbaka. Testerna analyseras i ett laboratorium och man kan sedan få tillgång till resultaten via en kod i Mina Vårdkontakter. Om det behövs hänvisas man till sin doktor, för unga ofta till Sesammottagningarna, för smittspårning. Det personliga samtalet är viktigt och ska inte gå förlorat med denna tillgänglighetsreform.

Här är mer information på Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/konssjukdomar/Bestall-klamydiatest/


BOKA AKUTTID PÅ NÄTET
En annan mycket smidig satsning på webben är möjligheten att boka gynakuttider på Vårdguiden. Under maj-december i fjol bedrevs ett försök med tre gynmottagningar och två gynakuter. 106 patienter som deltagit tillfrågades, 97% var nöjda med att få sin tid bokad via sjukvårdsrådgivningen. Varannan hade annars åkt direkt till akuten. Det här är en tjänst som vi hoppas kunna utveckla snabbt och bra så att alla ska kunna hitta sin jour- eller akuttid med hjälp av nätet, och slippa sitta i väntrum på närakuter och sjukhus.


VÅRDVAL - TID FÖR UPPFÖLJNING - OCH FLER MEDICINSKA REVISIONER PÅ GÅNG
En av fördelarna med Vårdval, där alla mottagningar har samma villkor och krav för auktorisation, är att det blir enklare och tydligare att följa upp att vården verkligen fungerar som den ska. Landstingets revisorer är kritiska i en ny rapport, men jämför vi med hur läget var tidigare, innan Vårdval Stockholm infördes, är det en förbättring - och framför allt en klar potential för att följa upp och utvärdera ännu mer.

Grunden för att vården bedrivs enligt vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet är varje mottagnings kvalitetsledningssystem som är verksamhetschefens ansvar. Detta är reglerat i Socialstyrelsens förordning och omfattar all medicinsk personal, inte bara verksamhetschefer även om dessa har ett långtgående ansvar. För personal med legitimationsyrken finns också ett särskilt yrkesansvar i lag som i sig ska  ålägga personer att arbeta med vetenskap och beprövade metoder - annars kan man bli fråntagen sin legitimation. Än så länge har vi inte dragit in någon auktorisation men den möjligheten finns alltid - de påpekanden vi har gjort i några fall har lett till snabba åtgärder.

Och som jag skrivit tidigare kommer vi under året verkligen att utnyttja möjligheterna till medicinska revisioner. 30 till 40 revisioner planeras inom hela vården.


ÅRSREDOVISNING MED MÅNGA LJUSPUNKTER
2009 var ett bra år i vården i Stockholms län. Det man får höra talas om mer allmänt, och det som vi politiker ägnar mycket tid åt, är ju ofta bekymren, de långa surdegarna och de hastigt uppdykande problemen. Att sådana finns är inte så konstigt i en verksamhet med drygt 40 miljarder i budget och minst lika många tusen medarbetare (hos landstinget självt och hos privata vårdgivare).

Men den stora helheten är ljus, faktiskt mycket ljus. Det visar hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning som var det stora ärendet på dagens sammanträde. Mycket handlar förstås om Vårdval Stockholm. I primärvården fortsätter resultaten att bekräfta den positiva bild vi haft sedan tidigare: fler husläkarmottagningar, fler läkarbesök (och även fler sjuksköterskebesök även om vi arbetar för att den ska bli större med prioritering av distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete), och ökad jämlikhet (besöken ökar mest i s.k. utsatta områden). Besöken ökar generellt i öppenvården, men minskar på akutsjukhusen - det är förstås positivt om det betyder att fler får hjälp tidigt i primärvården som vi strävar efter. Väntetiderna minskar också generellt, färre behöver vänta längre än vad vårdgarantin stadgar. Vårdval har återigen haft stor positiv effekt på genom åren så problematiska områden som operationer av gråstarr, höft- och knäeleder. När patienterna får välja bland auktoriserade vårdgivare och vi inte detaljstyr med enskilda avtal, har köerna försvunnit!

Två siffror bekräftar också att vården är stabil och trygg: Ekonomin går ihop (med ett litet plus på 0,1 procent av omslutningen), och förtroendet är kontinuerligt högt (65 % anger att de har stort förtroende för vården).


ÄTSTÖRNINGSVÅRD UPPHANDLAS
Vi har under en följd av år byggt ut ätstörningsvården i Stockholms län, både i volym och vårdutbud. Den mesta ätstörningsvården sköts av landstingets eget Stockholms Centrum för Ätstörningar, men vi har också två privata vårdgivare, Mando med ca en tredjedel och Capio Anorexi Center med cirka en femtedel av vårdutbudet. Deras avtal ska nu upphandlas efter att ha förlängts en gång. Samtidigt förlängs avtalet med Centrum för Ätstörningar. Detta har inget direkt att göra med omfattningen av vården, som alltså de senaste åren byggts ut - ökningen har varit cirka 10 procent i pengar och ännu mer i vård, per år. Behoven är fortfarande stora och jag ser framför mig att vi kommer fortsätta att utöka vården i ungefär den takten.


SJUKHUSEN FÅR ANSVAR FÖR DEL AV LÄKEMEDELSNOTAN
En viktig del av vår strategi för att få bra läkemedelsförskrivning - ur medicinsk och ekonomisk synvinkel - är att ge vårdgivarna del av kostnadsansvaret. Det betyder att de får ta hand om en del av pengarna och sedan betala en del av vad läkemedlen de förskriver kostar. Det är rimligt att den som har den direkta makten över vad som skrivs ut också har ett ekonomiskt ansvar och incitament att sköta detta på bästa sätt. Förslaget som vi antog i dag innebär att akutsjukhusen får 50% kostnadsansvar för basläkemedel som ej finns på Kloka listan, specialläkemedel samt särläkemedel. För övriga behåller beställaren (HSN) 100% ansvar. I pengar innebär det att akutsjukhusen får ansvar för knappt 700 miljoner kronor, varav nästan 580 miljoner är Karolinskas andel.

Hela tjänsteutlåtandet finns här som pdf: http://www.sll.se/Handlingar/HSN/2010/(2)%2016%20februari/07%20Tjut.pdf - och här finns själva avtalet: http://www.sll.se/Handlingar/HSN/2010/(2)%2016%20februari/07%20HSN%200912-1636.pdf


ASYLSJUKVÅRD MED TYDLIGARE INTEGRATIONSPROFIL
Sex vårdcentraler i länet har ett särskilt ansvar för asylsjukvården i form av den hälsoundersökning som asylsökande och vissa anhöriginvandrare har rätt till, samt stödsamtal till asylsökande. Alla vårdcentraler har uppdrag att ta emot asylsökande vuxna för nödvändig vård. (Denna struktur ersatte det upphävda avtalet med Flyktingmedicinskt Centrum.) Det är positivt för integrationen att inte ha en särskild parallell struktur utan ge de vanliga vårdcentralerna ansvaret också för asylsökande. Verksamheten fungerar bra och nu förlänger vi avtalet i ytterligare ett halvår. Samtidigt vill vi ha en långsiktig struktur med ännu tydligare integrationsprofil, vilket nu ska tas fram, parallellt med vårt projekt Regional Samverkan (RESA) för Integration, som bl.a. innebär tio hälsokommunikatörer som ska fungera som länkar mellan flyktingarna, vården och samhället, som jag berättat om tidigare. Vi ska också framöver bl.a. upphandla första linjens psykiatri med transkulturell inriktning - ett stöd till primärvården i att ge psykiatriskt stöd till flyktingar och asylsökande utifrån deras ibland traumatiska erfarenheter och kulturella tillhörighet.


Vänliga hälsningar
Birgitta Rydberg
Nyhetsbrev 2010-02-16 från landstingsråd Birgitta Rydberg (FP)

Mellan nyhetsbreven kan du följa en del på min blogg, http://birgittarydberg.wordpress.com
 
- - - Det här nyhetsbrevet skrivs av mig, Birgitta Rydberg, landstingsråd och gruppledare för folkpartiet liberalerna i Stockholms läns landsting. Om du känner någon mer som vill läsa det, eller om du behöver avanmäla dig eller har ändrat e-postadress, kan du mejla mig på birgitta.rydberg@politik.sll.se - - -

RUBRIKER
Klamydiatester på nätet
Boka akuttid på nätet
Vårdval ger tid för uppföljning - och fler medicinska revisioner på gång
Årsredovisning med många ljuspunkter
Ätstörningsvård upphandlas
Sjukhusen får ansvar för del av läkemedelsnotan
Asylsjukvård med tydligare integrationsprofil


KLAMYDIATESTER PÅ NÄTET
Vården behöver bli mer tillgänglig och närmare än på nätet kan vi inte komma - inte minst för att nå unga. Särskilt bra kan det vara när det handlar om viktiga men kanske lite "pinsamma" situationer som när det behövs ett klamydiatest. För att minska klamydiaspridningen (och i förlängningen andra, och ännu mycket otäckare, sexuellt överförbara sjukdomar) behövs snabba och lättillgängliga tester. Från och med nu går de att göra på nätet, via Vårdguiden, till att börja med för dem som bor på Södermalm men tanken är förstås att det ska omfatta alla. Erfarenheterna från bl.a. Skåne är goda, där skulle enligt en undersökning 1/3 av dem som testade sig via nätet inte ha gjort det annars vilket innebär att vi kan nå en nyckelgrupp. Det hela bygger på att man har eller skaffar ett kontot i Mina Vårdkontakter, vilket ju också har sina andra fördelar. En annan intressant uppgifter från Västra Götaland pekar på att man når män - där fick man 49% av proven gjorda av män jämfört med att på vårdmottagningar utgör männen 28%

Rent praktiskt går det sedan till så att man beställer och får ett test hemskickat, tar ett urinprov (för tjejer också ett prov med bomullspinne på slidväggen), och skickar tillbaka. Testerna analyseras i ett laboratorium och man kan sedan få tillgång till resultaten via en kod i Mina Vårdkontakter. Om det behövs hänvisas man till sin doktor, för unga ofta till Sesammottagningarna, för smittspårning. Det personliga samtalet är viktigt och ska inte gå förlorat med denna tillgänglighetsreform.

Här är mer information på Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/konssjukdomar/Bestall-klamydiatest/


BOKA AKUTTID PÅ NÄTET
En annan mycket smidig satsning på webben är möjligheten att boka gynakuttider på Vårdguiden. Under maj-december i fjol bedrevs ett försök med tre gynmottagningar och två gynakuter. 106 patienter som deltagit tillfrågades, 97% var nöjda med att få sin tid bokad via sjukvårdsrådgivningen. Varannan hade annars åkt direkt till akuten. Det här är en tjänst som vi hoppas kunna utveckla snabbt och bra så att alla ska kunna hitta sin jour- eller akuttid med hjälp av nätet, och slippa sitta i väntrum på närakuter och sjukhus.


VÅRDVAL - TID FÖR UPPFÖLJNING - OCH FLER MEDICINSKA REVISIONER PÅ GÅNG
En av fördelarna med Vårdval, där alla mottagningar har samma villkor och krav för auktorisation, är att det blir enklare och tydligare att följa upp att vården verkligen fungerar som den ska. Landstingets revisorer är kritiska i en ny rapport, men jämför vi med hur läget var tidigare, innan Vårdval Stockholm infördes, är det en förbättring - och framför allt en klar potential för att följa upp och utvärdera ännu mer.

Grunden för att vården bedrivs enligt vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet är varje mottagnings kvalitetsledningssystem som är verksamhetschefens ansvar. Detta är reglerat i Socialstyrelsens förordning och omfattar all medicinsk personal, inte bara verksamhetschefer även om dessa har ett långtgående ansvar. För personal med legitimationsyrken finns också ett särskilt yrkesansvar i lag som i sig ska  ålägga personer att arbeta med vetenskap och beprövade metoder - annars kan man bli fråntagen sin legitimation. Än så länge har vi inte dragit in någon auktorisation men den möjligheten finns alltid - de påpekanden vi har gjort i några fall har lett till snabba åtgärder.

Och som jag skrivit tidigare kommer vi under året verkligen att utnyttja möjligheterna till medicinska revisioner. 30 till 40 revisioner planeras inom hela vården.


ÅRSREDOVISNING MED MÅNGA LJUSPUNKTER
2009 var ett bra år i vården i Stockholms län. Det man får höra talas om mer allmänt, och det som vi politiker ägnar mycket tid åt, är ju ofta bekymren, de långa surdegarna och de hastigt uppdykande problemen. Att sådana finns är inte så konstigt i en verksamhet med drygt 40 miljarder i budget och minst lika många tusen medarbetare (hos landstinget självt och hos privata vårdgivare).

Men den stora helheten är ljus, faktiskt mycket ljus. Det visar hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning som var det stora ärendet på dagens sammanträde. Mycket handlar förstås om Vårdval Stockholm. I primärvården fortsätter resultaten att bekräfta den positiva bild vi haft sedan tidigare: fler husläkarmottagningar, fler läkarbesök (och även fler sjuksköterskebesök även om vi arbetar för att den ska bli större med prioritering av distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete), och ökad jämlikhet (besöken ökar mest i s.k. utsatta områden). Besöken ökar generellt i öppenvården, men minskar på akutsjukhusen - det är förstås positivt om det betyder att fler får hjälp tidigt i primärvården som vi strävar efter. Väntetiderna minskar också generellt, färre behöver vänta längre än vad vårdgarantin stadgar. Vårdval har återigen haft stor positiv effekt på genom åren så problematiska områden som operationer av gråstarr, höft- och knäeleder. När patienterna får välja bland auktoriserade vårdgivare och vi inte detaljstyr med enskilda avtal, har köerna försvunnit!

Två siffror bekräftar också att vården är stabil och trygg: Ekonomin går ihop (med ett litet plus på 0,1 procent av omslutningen), och förtroendet är kontinuerligt högt (65 % anger att de har stort förtroende för vården).


ÄTSTÖRNINGSVÅRD UPPHANDLAS
Vi har under en följd av år byggt ut ätstörningsvården i Stockholms län, både i volym och vårdutbud. Den mesta ätstörningsvården sköts av landstingets eget Stockholms Centrum för Ätstörningar, men vi har också två privata vårdgivare, Mando med ca en tredjedel och Capio Anorexi Center med cirka en femtedel av vårdutbudet. Deras avtal ska nu upphandlas efter att ha förlängts en gång. Samtidigt förlängs avtalet med Centrum för Ätstörningar. Detta har inget direkt att göra med omfattningen av vården, som alltså de senaste åren byggts ut - ökningen har varit cirka 10 procent i pengar och ännu mer i vård, per år. Behoven är fortfarande stora och jag ser framför mig att vi kommer fortsätta att utöka vården i ungefär den takten.


SJUKHUSEN FÅR ANSVAR FÖR DEL AV LÄKEMEDELSNOTAN
En viktig del av vår strategi för att få bra läkemedelsförskrivning - ur medicinsk och ekonomisk synvinkel - är att ge vårdgivarna del av kostnadsansvaret. Det betyder att de får ta hand om en del av pengarna och sedan betala en del av vad läkemedlen de förskriver kostar. Det är rimligt att den som har den direkta makten över vad som skrivs ut också har ett ekonomiskt ansvar och incitament att sköta detta på bästa sätt. Förslaget som vi antog i dag innebär att akutsjukhusen får 50% kostnadsansvar för basläkemedel som ej finns på Kloka listan, specialläkemedel samt särläkemedel. För övriga behåller beställaren (HSN) 100% ansvar. I pengar innebär det att akutsjukhusen får ansvar för knappt 700 miljoner kronor, varav nästan 580 miljoner är Karolinskas andel.

Hela tjänsteutlåtandet finns här som pdf: http://www.sll.se/Handlingar/HSN/2010/(2)%2016%20februari/07%20Tjut.pdf - och här finns själva avtalet: http://www.sll.se/Handlingar/HSN/2010/(2)%2016%20februari/07%20HSN%200912-1636.pdf


ASYLSJUKVÅRD MED TYDLIGARE INTEGRATIONSPROFIL
Sex vårdcentraler i länet har ett särskilt ansvar för asylsjukvården i form av den hälsoundersökning som asylsökande och vissa anhöriginvandrare har rätt till, samt stödsamtal till asylsökande. Alla vårdcentraler har uppdrag att ta emot asylsökande vuxna för nödvändig vård. (Denna struktur ersatte det upphävda avtalet med Flyktingmedicinskt Centrum.) Det är positivt för integrationen att inte ha en särskild parallell struktur utan ge de vanliga vårdcentralerna ansvaret också för asylsökande. Verksamheten fungerar bra och nu förlänger vi avtalet i ytterligare ett halvår. Samtidigt vill vi ha en långsiktig struktur med ännu tydligare integrationsprofil, vilket nu ska tas fram, parallellt med vårt projekt Regional Samverkan (RESA) för Integration, som bl.a. innebär tio hälsokommunikatörer som ska fungera som länkar mellan flyktingarna, vården och samhället, som jag berättat om tidigare. Vi ska också framöver bl.a. upphandla första linjens psykiatri med transkulturell inriktning - ett stöd till primärvården i att ge psykiatriskt stöd till flyktingar och asylsökande utifrån deras ibland traumatiska erfarenheter och kulturella tillhörighet.


Vänliga hälsningar
Birgitta Rydberg
  

Birgitta Rydberg

Landstingsråd
 
Gruppledare (fp)
 
Kontakt:
 
070 737 4198

Tipsa en vän om denna sida

Till (e-post)
 
Från (e-post)