GP Debatt 2008-12-27

Nytänkande krävs för att bygga framtidens Göteborg

Stadsbyggandet måste ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv ta vara på stadens mångfacetterade värden och undvika ett stelbent och trångsynt tekniktänkande. Det handlar om att skapa något mer än att bara fylla igen tomma håli dagens stadsbild, skriver de folkpartistiska kommunpolitikerna Mikael Jansson, Kjell Björkqvist och Ann-Catrine Fogelgren.

Gustav Adolf står på sitt fundament och pekar ut över torget och säger Där ska staden ligga, året var 1621. Då var det holländarna som byggde staden. Vad har sedan hänt?

Stenstaden byggdes på 1800-talet, landshövdingehusen i början av 1900-talet, områden som Sandarna på 30-40-talen, sedan kom 50-60-talsområderna och miljonprogrammet. Efter det byggdes det inte mycket på ny mark. Däremot revs mycket till förmån för det rätlinjiga och intetsägande. Det kan även Gustav Adolf beskåda i stadskvarter som en gång bestod av ett gytter av gator och hus med tinnar och torn. Under den senaste tioårsperioden har vi bland annat byggt på Norra älvstranden och i Torslanda samt börjat förtäta staden.

Frågan är vad det finns för visioner i dag? Vad och vart vill vi med vårt Göteborg?
Göteborg ska hänga samman och vara tillgängligt för alla. Det ska vara en stad med olika funktioner med både gammalt och nytt, stora och små företag, affärer och kultur, offentligt och privat, livligt och lugnt, exploaterat och grönt. Stadsbyggandet måste ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv ta vara på stadens mångfacetterade värden och undvika ett stelbent och trångsynt tekniktänkande. Det handlar om att skapa något mer än att bara fylla igen tomma hål i dagens stadsbild.

Älven kommer att bli en allt mer central del. Ansvaret att bygga en älvstad som blir ett attraktivt, kreativt och funktionellt city vilar därför tungt på oss.

Norra älvstranden, som från början var något av en förebild för förnyelsen av gamla hamnområden, har blivit allt mer oinspirerat. Det vi ser är en sovstad.
Södra älvstranden är inne i samma process och möjligheterna att ta tillvara den äldre karaktären och fylla ut med något mer spännande tycks ännu inte nått fram i planarbetet.

Det outtalade löftet är i stället att Frihamnen kan bli något spännande. Det som gör skillnaden mellan en stad bland andra och en stad som vågar mer. Men det räcker inte med några höga hus. Frihamnen skulle kunna vara ett komplex som väl synligt från alla håll står ut i sin helhet. Där kan vi till exempel bygga ett Göteborg i flera plan med parker på höjden, kreativa aktivitetscenter och miljötänkande.

Smarta anslutningar

Detta måste givetvis i sin tur kopplas till planeringen av en ny Göta älvbro med smarta anslutningar sammanlänkat med omkringliggande områden på båda sidor älven. Sent omsider har en sådan process, helt i enlighet med våra önskemål, börjat etableras.

Det välkomnar vi, även om det som kallas centrala älvstaden som namnet antyder bara begränsar sig till ett utsnitt av hela älvområdet.

Det som saknas är en diskussion om det större perspektivet. Det räcker inte med översiktsplanens statiska satellitbild eller att mest bara gräva där man står område för område. Det måste till ett fågelperspektiv över älvrummet i sin helhet med sina kopplingar till den omkringliggande staden.

Vi vet inte ens hur vi ska ha det med broarna över älven. Älven kan givetvis inte få vara den barriär den är idag. Vi tror från vår sida på några färre något högre broar som ger förutsättningar för båttrafik och som i sig kan ge visuellt spännande bågar över älven. I övrigt är lösningen mer färjependling. Folkpartiet har i en motion påvisat hur man kan lösagång- och cykeltrafiken på ett bättre sätt än med en cykelbro genom skyttlar som går fram ochtillbaka över älven som en flytande bro. Fördelen är att hamnrummet inte stängs för båttrafik och att det blir mer liv på älven.

Hur ska vi därutöver ha det med färjetrafiken när Stenas markavtal går ut? Vilken vision finns för Fiskhamnen? Kanske kan en omflyttning mellan dessa skapa möjligheter till ett västkustens Fishermans Wharf med San Francisco som förebild? Vad tror vi om Cityvarvets möjligheter att finnas kvar?

Hur ska vi rädda det redan exploaterade Norra älvstranden till att bli det som var meningen: En levande stadsdel mitt i händelsernas centrum?

Behöver samlad idé

Det finns en rad sådana frågor som behöver en samlad idé om vad vi vill med älvstaden - Det nya Göteborg. Det förutsätter en ny syn på vad arkitekturen kan göra för en stads självmedvetenhet och självförtroende.

Inte bara i de fysiska byggnaderna och ett och annat kul hus, utan också i den upplevda gestaltningen, den sociala interaktionen, bland dem som bor, verkar och besöker staden. Vi riskerar annars helt uppenbart att missa väsentliga aspekter och möjligheter i formandet av de nya stadsdelarna och det är precis det fastighetskontoret pekat på i sitt svar på vår motion om ett programarbete för hela älvstaden.

Det är inte ofta det byggs i princip en helt ny stad i ett så unikt centralt läge. Det är vårt ansvar att ta oss an den uppgiften på allvar. Det är vi skyldiga framtida generationer göteborgare.

Det får inte vara en symbolik i att Gustav Adolf står med ryggen emot stora delar av den nya stad som komma ska, utan i att han kan fortsätta peka mot den täckaste av städer som Carl von Linné på sin tid beskrev staden.

Mikael Janson

Kjell Björkqvist

Ann-Catrine Fogelgren