Debatt och Insändare

Slutreplik Barometern på Vriden beskrivning av verkligheten:

Pensionärer har också rätt att ställa krav

Barometern 26 febr. 2010:

Vriden beskrivning av verkligheten

Tre vänsterpolitiker (insändare 23 febr.) påstår sig bli ganska stumma av min insändare 19 februari. Tyvärr förefaller det osant. De påstår att jag hävdat att dagens pensionärer har det bra. Det är definitivt osant. Läs insändaren igen! Sedan argumenterar man vidare utifrån sin förvrängning av innehållet. På samma sätt är hela vänsterns politik – en förenklad och feltolkad verklighetsbeskrivning där lösningen på alla samhällsproblem är mer resurser till allt. Det är vår skyldighet som politiker att förhindra detta, annars får våra barnbarn betala våra räkningar.

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

Svar Barometern 23 febr. 2010:

Pensionärer har också rättigheter

Barometern och Kalmar Läns Tidning 19 febr. 2010:  

Vi som arbetar har högre kostnader

Det finns pensionärer med låga inkomster och de med goda inkomster. Detsamma gäller alla åldersgrupper. Vi som befinner oss i arbetslivet har högre omkostnader än pensionärerna. Det är därför motiverat med ett jobbskatteavdrag. Nuvarande avdrag täcker dock inte allt, t ex:

  • reskostnader till och från jobbet
  • dyrare mat eftersom man inte har lika mycket tid för matlagning
  • klädkostnaderna är i allmänhet större när man jobbar
  • kostnader för barn är vanligare för personer mellan 25 och 60 år
  • dyrare bostadskostnader i samband med familjebildning
  • kostnader för egna pensionsavsättningar
  • avsaknad av pensions- och ungdomsrabatter
  • många har betydande studieskulder som inte är avdragsgilla
    •  

Framtidens pensionärer måste räkna med en pension som varierar med konjunkturen. Det beror på att pensionerna en viss tidsperiod finansieras med medel från arbetsgivarna som beräknas utifrån samma tidsperiods lönesumma. I goda tider finns mycket pengar medan i sämre tider sjunker kassan. En stor del av dagens pensionärer är inte lika beroende av sysselsättningsnivån. De jobbade heltid och tjänade in sina pensionspoäng under ATP-systemet och har därför goda pensioner.

 

Dagens ungdomar kommer in senare i arbetslivet. De kan bara hoppas att vi som nu befinner oss i arbetslivet, när vi bli pensionärer, inte blir en alltför påstridig och politiskt stark påtryckargrupp. Vi vill ju att även våra barnbarn ska få stabil ekonomi som säkrar välfärden för dem.

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

Barometern 2 jan. 2010:

Betyg är helt nödvändiga för att undvika svågerpolitik

Föredrar vänstern svågerpolitik istället för betyg? Jag håller med Kaj Raving (insändare den 2/1) om att det behövs tillräckliga resurser för att möta alla elevers behov. Varje elev är en unik individ som ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det stämmer också att föräldrarnas bakgrund har mycket stor påverkan på barnens möjligheter att tillgodogöra sig skolans undervisning. Där är vi överens.

 

Ett samhälle med helt osjälviska individer och arbetsgivare ointresserade av resultat har inte så stort behov av betyg. Det samhället ligger lång borta. I verkligheten är bevis på kompetensen, betyg, helt avgörande för många att få ett jobb. Det handlar om dem som inte föds in i rätt familj och bekantskapskrets. Utan betyg kommer vi ännu mer att övergå till en arbetsmarknad dominerad av svågerpolitik.

 

Jag håller också med om att sedan längre har vissa resultat i skolan försämrat. FP Liberalerna vill använda betygen så att man tidigare än nu kan upptäcka, hjälpa och vägleda eleverna. Avsikten är att motivera till bättre studieval och bättre prestationer. Målet måste vara bäst möjliga kunskapsinhämtning utifrån sina egna förutsättningar och strävanden. Slutbetyget ska avspegla detta.

 

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

 

Barometern 22 december 2009:

Betygen hjälper, inte stjälper, skoleleverna

Hans Dahlström misstror en skola med tidiga betyg. Hans insändare 19 dec. radar upp en mängd problem som han vill få förknippat med Björklunds nya skola. Man ska fås att tro att allt elände i samhället beror på alltför tidigt satta betyg. Argumentationen är tydligt inspirerad av ultrahögerns hetskampanj mot utsatta grupper.

 

Det är inte de tidigt satta betygen som är problemet. Socialdemokraternas skola har istället medfört att betygen sätts för sent. Förr i tiden fanns det åtminstone jobb åt de ungdomar som inte lyckades helt bra i skolan. Självförtroendet fick en andra chans. I det samhälle som socialdemokraterna skapat lyser den typen av jobb med sin frånvaro. Många lämnar skolan med tron att de inte duger till något.

 

Betyg tidigt i skolan ska vara ett styrinstrument och inget utslagningsinstrument. Rätt använt innebär det att alla, oavsett föräldrarnas inkomst eller kontaktnät, kan skaffa sig den utbildning man önskar sig. Det kräver också kompetenta och motiverade lärare som kan lotsa eleverna genom skolsystemet. Björklunds nya skola vill därför även lyfta statusen för lärarna. Även på den punkten har det hittillsvarande systemet brustit och därmed svikit eleverna.

 

FP Liberalerna anser att Nybros barn och ungdomar är värda en skola och ett samhälle som värderar kunskap och kompetens och inte bara uppskattar vassa armbågar, kaxig attityd och föräldrar som varit med.

 

Kjell Josefsson

FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern debatt 23 nov 2009:

Ultrahögern flyttar fram positionerna

När tvärsäkra åsikter och uttalanden skrivs under av en akademisk titel kan man förledas att tro att det är sanningen. En pensionerad docent i konstvetenskap häver ur sig ”sanningar” om flyktingar och invandrare blandat med osakliga omdömen om dem som inte tycker som han. Utrymmet och tiden räcker inte till för att kontrollera alla uppgifter från de rapporter som författaren använder som argument, men några argument är ändå så uppenbart tokiga att de måste bemötas.

 

Den ESO-rapport som docenten hänvisar till, Invandringen och de offentliga
finanserna, visar på en kostnadssida och en intäktssida. Invandringen ger
troligtvis inte så stora vinster för den offentliga sektorn är slutsatsen. Den
privata sektorn ingår inte i undersökningen. M a o invandringen ger sannolikt ett litet överskott för stat och kommun. För hela samhällssektorn kan man ändå anta att vinsten är större. 72% sysselsättningsgrad är en antagen siffra för den i undersökningen definierade gruppen invandrare och bygger på sannolikhets- eller rimlighetsbedömningar.


Därefter glider docenten över till flyktingfrågan och fastslår att ”Ingen seriös forskare idag skulle våga hävda att flyktinginvandringen någonsin varit lönsam”. Som stöd anförs bl a en rapport från 1995 , Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter. Några lösrycka citat från den samt hänvisningar till andra rapporter ”bevisar” att ”Flyktinginvandringen är och förblir en enorm statlig förlust…”. Jovisst är det så att flyktingarna kostar staten pengar, men förstärkningen ”enorm” saknar täckning. När man har eller väntar på flyktingstatus finns inte så stora möjligheter att betala för sig. En flyktingsökande som etablerar sig här har dock möjlighet att som invandrare skapa samhällsekonomiska vinster. Så sker också.


Rallarsvingarna mot muslimer har numera blivit ett återkommande inslag från ultrahögerns debattörer. Att reducera ungdomar/barn som flyr från krigshärjade länder som ”ungdomar från överbefolkade muslimska länder” är att av knepen att skapa rädsla för främlingar. Denna rädsla har endast som syfte att öka pressen på personer av muslimsk härkomst. Genom att öka pressen på vanliga skötsamma personer med ursprung från muslimska länder hoppas ultrahögern öka oron i samhället så att fler söker sig till fundamentalistiska grupper. Ultrahögerns partier i Sverige bygger numera sin existens på existensen av muslimska fundamentalister. En medveten strategi är också att lyfta fram akademiker och citat från akademiska rapporter som hjälper till att polarisera debatten. Likheterna från 30-talets agitation från ultrahögern är slående.


Varför skulle en professionell fotbollspelares åsikter vara mindre intressanta eller initierade än en pensionerad konstvetenskapares? Men alla har ju rätt att debattera såväl flykting- som invandrarpolitik, även personer som snöat in på avlägsna konstföremål.

Kjell Josefsson

Ordf. FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern 12 nov 2009:

Tillåt parkering på torget

Tekniska nämnden vill inte tillåta parkering på torget i Nybro med motiveringen att det redan är för mycket trafik och att det finns tillräckligt med parkeringsplatser. Det är en tråkig inställning. För affärerna i centrum hade det varit en klar fördel med en mer närliggande parkering eftersom Nybro centrum har konkurrens från andra köpcentrum.

Kjell Josefsson

Ordf. FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern och Östra Småland 4 sept 2009:

Kommunal inblandning är skadlig

Kommunanställda ges möjligheten att behålla 80% av lönen om man tar tjänstledigt för att starta företag. Det innebär ju i praktiken att kommunala medel används till företagsetableringar som konkurrerar med redan existerande lokala företagare. Samtidigt skyddar man de verksamheter där kommunen f n har monopolställning. Folkpartiet Liberalerna Nybro har full förståelse för de upprörda reaktionerna från personalen inom omsorg och skola som undantas erbjudandet.

Idén kännetecknas av en naivitet och en aningslöshet beträffande företagande. Detta är bara ytterligare ett exempel på att kommunal inblandning i näringslivet riskerar att göra mer skada än nytta. Det vore bättre att renodla sin kärnverksamhet istället.

Kjell Josefsson

Ordf. FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern 22 juni 2009:

Så kan Badhusparken i Nybro bli tryggare

Nybro kommun vill ha idéer hur badhusparken ska bli tryggare och mer attraktiv. Här är några förslag.

 Bredda och jämna till den gång- och cykelväg som korsar Joelskogen från Linneavägen och fram till Kvarneslättsgatan.
 Gallra i skogen och anlägg gräsmatta runt Viktoriavallen, utmed cykelvägen fram till badhusparken så att synfältet öppnas.
 Öppna upp biltrafiken på Linneavägen. Nu är det en onödig omväg till Pukeberg från stationen.
 Förbättra belysningen.
 Sätt upp skyltar från centrum och järnvägsstationen som i visar cykelvägen och bilvägen till Kvarneslätt, Pukebergs Designcentrum och Linnéuniversitetet.

Sammantaget bör detta öka trafiken förbi badhusparken. Närvaron av människor och öppna ytor ökar tryggheten. Det blir mer tilltalande att passera eller besöka området. Genom att i framtiden koppla samman Viktoriavallen, ishallen och sporthallen till ett sammanhängande idrottscentrum utmed Linneavägen förbättras tryggheten och attraktiviteten än mer.

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna, Nybro

 

Barometern 18 maj 2009:

Låt Nybro gå före och bli en Eurokommun

Den ekonomiska krisen har aktualiserat frågan om Sveriges medlemskap i eurosamarbetet. Om och när Sverige går över till euron är en öppen fråga, men vi kan konstatera att euron idag har fler anhängare än tidigare och de blir fler för varje dag som går. Vad som är helt säkert är att euron har blivit en del även den svenska verkligheten och något som vi måste förhålla oss till.

I vår kommun har vi många turister och företag som handlar med euro liksom åtskilliga besök från företag i euroländer. Mot den bakgrunden vore det naturligt att etablera Nybro som eurokommun. Vi föreslår därför att Nybro går i första ledet inom Kalmarregionen och etablerar sig som eurokommun. Det skulle innebära att euron kan användas parallellt med kronan där det är praktiskt möjligt - till exempel på hotell, restauranger, butiker, taxi - och att euron finns i bankomater. Besökare från euroländer ska inte behöva växla valuta.

Redan nu bör vår kommun föregå med gott exempel och dra fördelar av eurosamarbetet. Genom Folkpartiets tydliga stöd för euron visar vi än en gång att vi är det mest europavänliga partiet.

Anders Karlsson Kjell Josefsson Mikael Kamfjord

Folkpartiet Liberalerna, Nybro

 

Barometern Debatt 17 april 2009:

Låt oss höja Nybros attraktivitet!

Inte vill vi att Nybro förvandlas till Kalmars förort på samma vis som Lessebo och Alvesta i Växjös närhet? Det vill säga en kommun med c:a 15 tusen invånare där närmaste riktiga stadskärna hittas i den stora grannkommunen och residensstaden. Om nuvarande utveckling fortsätter några år kommer fler av invånarna flytta in runt torget medan aktiviteter inom handel, idrott, kultur och skola kommer att förläggas i utkanten. Det betyder att vi får äldre personer, seniorer, boende runt torget och styrande i kommunhuset. De yngre snurrar runt i periferin från villan till skolan och till träningen. Barnen lär sig att närmaste ”storstad” erbjuder det som är spännande, lockande och utvecklande.

Tätortens utveckling är helt avgörande för kommunens utveckling. Det styre som haft makten i så många år i Nybro saknar långsiktiga visioner. Man låter sig helt domineras av tillfälliga opinioner och starka viljor i omgivningen. Man bygger lite här och där, åt var och en, beroende på vilka som har ljudligast krav. Istället för att behålla och förstärka det som gör tätorten till stad blir resultatet att hela kommunen förvandlas till glesbygd.

Hur kan istället Nybro vitaliseras så att kommunen blir intressant att flytta till och leva i?

Förutsättningen för att ett samhälle ska utvecklas är att det skapas toleranta mötesplatser för talang och kreativitet. Det var så Nybro köping växte fram för 150 år sedan. Nybro centrala del måste därför ”förtätas” vad det gäller människor, aktiviteter och infrastruktur. Utbildning, kommunikation och kultur är starkt utvecklingsdrivande. Nybros förändring mot ett kunskapssamhälle måste ges en extra skjuts. Det räcker med en bil- eller tågresa genom Småland för att inse hur tätt det är med träd. Tätorter däremot är det glesare av. Ändå finns en ängslan att en förlust av Joelskogen, ”Nybros gröna Lunga”, ska göra Nybro mindre lockande. Inget kan vara mer fel. Det är människor vi behöver i stan - inte träd. Ersätt istället Joelskogen med en ”kultur- och kunskapslunga”, Pukeberg – Viktoriavallen – ishallen - sporthallen – simhallen – biblioteket – gymnasieskolan.

Viktoriavallen är ett varumärke som måste bevaras och kan förstärkas. Bygg ut Viktoriavallen/hallen på nuvarande plats i Joelskogen En ny ishall byggs på samma ställe som nuvarande utanpå den gamla, som man gjorde i Jönköping och Halmstad. Då kan matcher spelas under början av byggnadstiden. Med rätt planering slutförs byggnationen när hockeyn gör uppehåll. Sporthallen och ishallen knyts samman med övriga tilltänka banor. Tillsammans med en upprustad sporthall och simhall får vi ett sammanhängande idrottscentrum i badhusparken och Joelskogen på bekvämt avstånd från rese- och stadscentrum.

Gymnasieskolan är för närvarande felplacerad. Avsikten med nuvarande läge var troligtvis en medveten avskärmning från stadens lockelser. Idag är situationen annorlunda. En gymnasieskola i närheten av kyrkor, resecentrum, bibliotek, teaterscen, musikhus, idrottsplats, simhall, sporthall, fotbollsplan, ishall och övrigt som finns i en stadskärna får mer att erbjuda elever och personal. Det kommer att vitalisera centrum. Det är fullt möjligt att flytta gymnasieskolan dit.

Nybros särprägel som småstad och handelsstad kan bevaras och förbättras. Det sker genom att aktiviteter inom idrott, kultur, utbildning, och handel hamnar i centrum. Hela kommunen kommer att vinna på en medveten strategi att göra centralorten, Nybro stad, attraktiv och inbjudande.

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

Barometern 12 mars 2009: 

Nybro på väg åt fel håll

I Kalmar och Växjö pågår ett omfattande arbete och en unik process. Det handlar om sammanslagningen av två högskolor till ett, Linnéuniversitetet. Ett universitet som har en tydlig profil mot humanistiska ämnen, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Trafiken mellan de båda högskoleorterna är intensiv – både fysiskt och mentalt. Nybro är en av tre kommuner som passeras - både fysiskt och mentalt.
Med hittillsvarande politik kommer Nybro inte att få några fördelar av det geografiska läget. I Nybro anpassas skolorna till det lokala näringslivet. Det större perspektivet saknas. I Nybro används utbildningsbudgeten till landsbygdspolitiska insatser. För att hålla landsbygdsskolorna vid liv buntar man ihop barn från olika årskullar så att det blir hyfsat stora klasser. Det betyder att kvaliteten på exempelvis högstadium och gymnasium riskerar att urholkas. Resurserna är ju begränsade. Ungdomar som ser längre än kommungränsen, det vill säga majoriteten, värderar även andra skolor än kommunens.

De ledande politikerna är ovilliga att anpassa resurserna till de ekonomiska förutsättningarna och vad våra ungdomar behöver på längre sikt. Det finns en politisk inriktning att gynna landsbygden. Resultatet blir att även Nybro centrum förvandlas till landsbygd. En landsbygd som naturligtvis lockar vissa, men majoriteten av Sveriges befolkning föredrar tillgången till en levande stad

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

Svar 2009-03-17:

Bra förutsättningar i små skolor

Svar 2009-03-19:

De (för) små skolorna

Britt Holgert menar att de mindre skolorna ger fler framtida studenter än de större skolorna i ”stan”. Det är ju ett rimligt antagande att mer resurser per elev ger bättre resultat, även om sambandet mig veterligen inte finns bevisat. Personalens engagemang och pedagogik är säkert betydelsefull för Alsterbroskolans Vi-i-femman-succé. Det är ändå barnen som gjort prestationen och bakom dem finns föräldrarnas stöd. Det finns ju fler välfungerande skolor som är ännu mindre än i Alsterbro. Alla barn i kommunen bör också få likvärdiga förutsättningar.

Min invändning handlar om att det finns en minsta acceptabel storlek på skolor och skolklasser. Det finns barn som skulle trivas bättre i en större grupp, medan andra förmår att tillgodogöra sig det extra utrymmet.

Nybros kommunala skolor måste minska på lokalytorna . Det finns begränsat med pengar. Enligt min åsikt måste avveckling ske där elevunderlaget sviktar. Det betyder inte att det är fel på landsbygdsskolorna eller att endast centralortens skolor bör finnas kvar.

Kjell Josefsson FP, Nybro