Liberala kvinnor - historik

Liberala kvinnor har varit aktiva i politiken alltsedan sekelskiftet

1914 bildades föreningen "Frisinnade kvinnor" av de två läkarna Julia Kinberg och Ada Nilsson, men 1921 ändrades namnet till "Frisinnade kvinnors riksförbund".
1931 var det dags för nästa namnbyte, "Svenska kvinnors vänsterförbund"
bildades och där ingick även socialdemokratiska kvinnor. "Folkpartiets kvinnoförbund", FPK, bildades 1935 och hade sitt första landsmöte 1936. 
2002 ändrades namnet till "Liberala Kvinnor". Det finns 20 distrikt i landet.
 
En framstående person, som engagerade sig i kampen för kvinnors rösträtt,
var Selma Lagerlöf. 1914 invaldes hon, som första kvinna, i Svenska Akademien. Hon talade vid den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911 och vid segerfesten 1919. Hon blev medlem i "Frisinnadelandsföreningen" 1916 och var organiserad liberal livet ut. Hon skrev också under uppropet för Folkpartiets bildande 1934. På lokal nivå hade hon politiska uppdrag som ledamot i kommunalnämnden och  fattigvårdsstyrelsen i dåvarande östra Ämteviks kommun.

Vid tiden för andra världskriget, gjorde hon insatser som hjälpte tyska intellektuella att fly från nazisternas förföljelser.
Hon utverkade bl.a. visum för författarinnan Nelly Sachs (nobelpristagare i litteratur 1966). Selma Lagerlöf donerade sin nobelprismedalj, så att en fond för att hjälpa Finland, under det Finska vinterkriget, kunde bildas.

1902 bildades en kvinnlig rösträttsorganisation i Stockholm och den fick snart efterföljare ute i landet. 1903 samlades de i "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt", LKPR. Liberala kvinnor dominerade i organisationens arbete. LKPR:s första ordförande var Anna Whitlock (1852–1930). Hon var skolledare och en pionjär när det gällde ny pedagogik. Hon grundade Whitlockska Samskolan.
1919 genomfördes det första kommunalvalet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. 1921 infördes allmän och lika rösträtt vid val till riksdagen. Kvinnor blev också för första gången valbara. Sverige blev det sista landet i Norden, som beslutade om rösträtt för kvinnor.
Kerstin Hesselgren, frisinnad liberal, blev 1921 den första kvinnan i riksdagens första kammare. Kerstin Hesselgren fick ett stort inflytande i riksdagen och hon lyckades samla kvinnliga ledamöter över partigränserna. Elisabeth Tamm tog plats i andra kammaren samma år. På hennes gods Fogelstad i Södermanland, arrangerades 1922 en kurs för frisinnade kvinnor. Fogelstadgruppen bildades 1925 och utgav den radikala tidningen Tidevarvet.

Inger Schale