Insändare i Mölndals-Posten 2011-08-31:
Året är 1976 och Mölndals nuvarande centrum invigs. Fem år tidigare hade WAAB White Arkitektkontor skissat på flera olika möjligheter till utbyggnad. Men redan 1968 gjordes beräkningar på behovet av handelsytor 35 år senare. Beräkningar som nu visar sig stämma. Som tur var visste inte Mölndals politiker alldeles i början av 70-talet, att de stod inför både oljekris, ransonering av drivmedel och varmvatten samt nedskrivning av Sveriges priser och löner med sammanlagt 53% för att återigen bli konkurrenskraftiga. För då hade vi kanske inte ens haft ett centrum att ha åsikter om.
Vart vill jag då komma med denna historiebeskrivning?
Jo, jag vill belysa vikten av att vi som mölndalsbor tar vårt personliga ansvar för att vi tillsammans ska hitta de bästa lösningarna för nya Mölndals Centrum inför de kommande 35 åren. För att lyckas med uppgiften så måste vi lägga våra personliga och egoistiska behov åt sidan och se till vårt gemensamma bästa. Det duger inte att bara säga nej utan att bidra med något bättre, och sedan överklaga demokratiskt fattade majoritetsbeslut till högsta instans för att fördröja processen.
Stort, litet eller mitt i mellan?
Vårt nya centrum ska bli så flexibelt att det står pall för en lång rad utmaningar. Och dessutom med ett så spännande utbud att vi lockar både byggare, butiksägare, boende och besökare. Frågan är alldeles för viktig för att reduceras till partipolitik och fyraåriga mandatperioder. Sist men inte minst – vårt nya Mölndals Centrum byggs inte i första hand för dig och mig, utan för våra barn och deras barn.
Marcus Claesson (FP), nytt kommunalråd och mölndalsbo i 35 år