Klargörande förtydliganden 2011-10-09:
Eftersom det har blivit en del skriverier och tyvärr sakfel på nätet om den här motionen som jag har skrivit på min fritid, så gör jag här ett försök att bemöta dessa i tur och ordning:
1. Jag skrev motionen på min FRITID, och INTE på min arbetstid.
2. Jag vill INTE införa något nytt talsystem, som Aftonbladet skriver - basen 10 duger bra.
3. För elever med svenska som andraspråk blir ologiska namn på talen 11-29 ytterligare en komplikation i inlärningen, utöver kulturkrocken med svenskt utbildningsväsende. (Finns mångårig forskning.)
4. Danskan, franskan och tyskan har ännu mer ologisk utläsning av sina tal, än vad svenskan har.
5. T.ex. ungerskan, polskan, ryskan, kinesiskan, japanskan, vietnamesiskan, m.fl. har logiska namn på alla sina tal. Som följd presterar de eleverna bättre än övriga länders elever i matematik. (Finns mångårig forskning.)
6. Instämmer i att en ändring av namnen på talen 11-29 försvårar i det korta loppet.
7. Syftet med motionen var att på ett lättsamt sätt få läsare att öppna sig för att språkens olika egenskaper påverkar elevernas förutsättningar att lära sig räkna.
8. Visst finns det många och mycket viktigare frågor än just namnen på våra tal – t.ex. att försöka förstå varför många elever med utländsk bakgrund halkar efter i den svenska matematikundervisningen.
9. Jag instämmer i partistyrelsens svar på motionen - språket ska utvecklas genom användning och inte genom politiska beslut.
10. På Folkpartiets landsmöte tänker jag att debattera tre andra motioner jag skrivit - 3:e pappamånad, max 1 SMS-lån i taget och tidigare åtgärder mot de 60.000 bilister som kör omkring utan trafikförsäkring.
--
Motion till Folkpartiets Landsmöte 2011-10-14--16:
Bakgrund:
Vårt svenska språk är matematisk defekt - siffrorna mellan elva(11) och tjugonio(29) har ologiska benämningar. Egentligen borde elva(11) heta "tioett", tolv(12) "tiotvå", tretton(13) "tiotre", osv. om vi följer övriga talradens konstruktion. Och tjugo(20) borde heta "tvåttio" om vi ska följa den logiska struktur som för de andra tiotalen. Som en följd skulle tjugoett(21) istället heta "tvåttioett", tjugotvå(22) "tvåttiotvå", osv.
Nackdelen med att ha inbyggda defekter i vårt språk är att bl.a. våra elever, och i synnerhet de med utländsk bakgrund, får svårare att knäcka mattekoden. Utöver komplexiteten i matematiken så kompliceras bilden ytterligare av språkliga svårigheter, helt i onödan.
- "Hur mycket är förresten fem-ton + tre-t-tio-fyra där ental och tiotal kommer i olika ordning?"
Dessutom är många andra språk i övriga världen redan matematisk perfekta, vilket gör att vi får en konkurrensnackdel. Liten nackdel kan tyckas, men sett till samtliga elever för all framtid, om vi inte gör något, ger frågan en mycket större tyngd.
Yrkande
+ Ge talen 11-29 nya benämningar enligt ovan, som gör vår svenska talrad matematiskt perfekt.
Marcus Claesson (FP)