SOCIALLIBERALISMENS GRUNDSTENAR
Dagens politiska debatt förs med utgångspunkt från olika praktiska och akuta händelser. En diskussion av ideologier saknas. Folkpartiet står för ett socialliberalt synsätt. Flera partier har närmat sig detta. Det svenska politiska livet styrs alltmer av dess värderingar. Det är därför viktigt att analysera vad detta innebär.
Liberalismen bygger på frihet, att jag som individ kan göra vad jag själv vill, så länge mina handlingar inte inskränker andras frihet, att göra vad de vill.
En grundläggande rättighet är frihet från tvång. Jag ska själv få bestämma över mina handlingar, inte vara tvingad till en viss handling av någon utomstående, individ eller organisation. Rättigheterna är negativa eller positiva. De negativa innebär, att jag som individ inte förbjuds att tycka eller göra vissa saker, t ex yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet, rörelsefrihet, organisationsfrihet. De positiva innebär, att jag har rätt att begära, t ex välfärd, utbildning och sjukvård.
Beträffande resursfördelningen är liberalen intresserad av jämlikhet i fördelning inte jämlik fördelning. För att acceptera en ojämlik fördelning krävs, att den upplevs som rättvis. En fördelning är rättvis, om de samlade resurserna gör, att de sämst ställda får det bättre än om fördelningen varit jämlik, samt att alla individer i en viss situation har likvärdig tillgång till resurserna.
Med statsmakten menas hela den offentliga sektorn, på alla nivåer. Med stat följer tvång, vilket skapar ett grundläggande dilemma för liberalismens frihetsbegrepp. Staten är en organisation med monopol på tvångsmakt över invånarna, men samtidigt en garant för frihet, rättigheter och en rättvis resursfördelning. Grundfrågan för liberalen blir att bestämma statens funktioner och de regler, som krävs för en fungerande liberal stat.