En socialliberal modell i globaliseringens tid

En socialliberal modell i globaliseringens tid

Så heter folkpartiets valmanifest 2006. I skrivandets stund kommer jag just från det partiråd som antagit vår valplattform. Valet 2006 handlar om hur det skall gå för Sverige. I inledningen av dokumentet sägs: ”Den dramatiska förändringen av världsekonomin som pågår berör i hög grad vårt land.” Möjligheterna är stora. Liberaler har alltid varit frihandlare och vi, om några, vet vilka fördelar ökad handel kan föra med sig.

Den svenska modellen i socialdemokratisk tappning har uppenbara problem. Den är inte tillräckligt jobbskapande. Den bejakar inte Sveriges kunskapssituation. Dess moraliska fundament – arbetets värde – raseras allt mer i takt med att bidragstänkande, friårsreformer och förtidspensioneringar av arbetsföra tillåts breda ut sig.

Folkpartiets budskap till väljarna i valet 2006 är detta:
”I globaliseringens tid behövs en socialliberal reformering av den svenska modellen. Den måste bli mer jobbskapande, mer kunskapsinriktad och mer inriktad på att hålla samman nationen.”

Jag tycker detta är viktigt. I en tid när de politiska partierna samlas alltmer i mitten av det politiska fältet måste vi vara tydliga i vår ideologiska förankring. Det räcker inte med att vara nästan överens om viktiga sociala mål. Vi måste också vara tydliga på att vår ”modell” bygger på en liberal ideologi och individuell frihet att bidra till skapandet av vår välfärd. Efter sovjettunionens och de östeuropeiska planekonomiernas fall kan ingen längre med trovärdighet hävda att de planekonomiska modellerna, är bättre på att skapa välstånd än våra liberala, marknadsorienterade.

Jag tror att vi i valrörelsen måste vara tydliga i vårt budskap om ökad valfrihet, mer entreprenörskap och fler privata alternativ inom de sociala välståndssektorerna. Vi måste öka utbudet av tjänster så att alla kan få del av kommunal service och sjukvård. I Sverige kan vi se att de sektorer som domineras av fri företagsamhet demonstrerar ett stort utbud, man tävlar om konsumenternas val. I de offentliga, planstyrda sektorerna har vi långa köer till ett alltför litet utbud. Vi planerar för en ”lagom” tillgänglighet i sjukvården. Systemet kännetecknas av att en för god tillgänglighet skulle driva upp kostnaden. Några måste alltid vara utan för att inte modellen skall kollapsa. Jag tror att vi kan få en bättre fungerande verksamhet och social välfärd på en högre nivå om vi bryter upp de offentliga monopolen.

Av just den anledningen blir jag orolig när jag läser avsnittet om olika driftsformer i förslaget till budget för 2007 i Västra Götalandsregionen. Där är hela perspektivet att utveckla den offentliga sektorn. Man lyfter fram att det inte är ett mål att införa alternativ till de offentliga driftsformerna utan att detta endast skall ske om det kan bidra med erfarenhet och nytänkande, som kan utveckla den offentliga verksamheten. Man säger dessutom att upphandling enbart skall ske om det finns en fungerande marknad, vilket vi alla vet att det inte gör inom flertalet av de sektorer där regionen är verksam. Med dessa skrivningar menar jag att det sista av det konkurrensutsättningsprogram, som vi tidigare varit överens om, nu städats ut.

Att folkpartiets ekonomiska politik bygger på marknads-
ekonomi, fri företagsamhet och entreprenörskap står utom allt tvivel. Att vi i den kommande valrörelsen skall driva de frågorna för att öka de välståndsskapande krafterna i Sverige är bestämt. Att allianspartierna är överens om det vet vi också! Det är dags också för folkpartiet i regionen att göra upp med planekonomin.

I alliansen blir den politiska plattformen för ett framtida regeringssamarbete allt tydligare. Jag är övertygad om att vi på valdagen kommer att kunna erbjuda väljarna ett stabilt regeringsalternativ.

I Bohuslän ser vi också att förståelsen mellan allians-
partierna ökar. I Tjörns kommun har en ”ohelig” konstellation just gått i graven och alliansen skördar där framgångar. På Orust hör jag rykten om att samma sak kan hända.

Vi är på väg in i en valrörelse som med god vilja, optimism och energi kan leda fram till ett borgerligt maktövertagande i Sverige. Det hänger mycket på oss och hur engagerat vi arbetar. Det är dags att sluta leden och gemensamt arbeta för ett maktövertagande. Vi vet att med ett gott arbete finns det åtminstone 10 procent fler väljare vi kan övertyga om att rösta Folkpartiet, väljare som ännu inte bestämt sig! Det är vår gemensamma uppgift att övertyga dem!

Trevlig sommar och väl mött i valrörelsen!

Göran Levin
Länsförbundets ordförande