Hur kan EU:s godstransporter bli mer miljövänliga?
Svar:
Ett sätt är bättre samordning av transporterna så att lastbilar slipper köra tomma/halvtomma i onödan.
Det handlar om effektivare logistik. När infrastrukturen i i det europeiska järnvägsnätet förbättras kan en mycket större andel av godstransporterna ske med tåg istället för med långtradare.
Fråga:
Idag reser människor mer än vad de någonsin tidigare gjort. Detta är givetvis på grund av att det blivit mycket lättare att ta sig kors och tvärs över världen, dock är sättet att transportera sig inte alltid det mest miljövänliga. Vilken utveckling vill du se inom transporter för privatpersoner?
Svar:
Liberalism är mångfald. Utvecklingen bör gå mot miljövänligare och mer
ändamålsenliga transporter inom alla sektorer. Inom persontrafiken tror jag att
motordrivna fordon av något slag kommer att behålla sin särställning eftersom
personen själv kan välja avgångstid och resrutt utan att behöva ta hänsyn till
tidtabeller eller befintliga spårnät. Däremot kommer cleantech-utvecklingen
leda till bättre fordon: starkare lithium-batterier, snålare förbränningsmotorer och
en större mångfald i fordonsparken. Teknikerna finns, någon eller några måste våga börja med kommersiell och storskalig produktion av fler miljöanpassade fordon.
Fråga:
Någonting annat som också fört världens invånare närmare varandra och underlättat kontakter över världen är Internet. Vad ser du för miljövinster i ett mer högutvecklat bredbandsnät med större täckning i Europa?
Svar:
Internet är tyvärr inte så miljövänligt som man skulle vilja önska sig. En GOOGLE-sökning lär dra lika mycket energi som att koka upp en normalstor vattenkokare med vatten till kokpunkt. En annan aspekt är att det behövs mycket material till
fiberkablarna och det är en krävande process att ta fram. Servrar och processorer kräver sitt. Internet har revolutionerat våra kommunikationsmetoder men ännu inte lyckats fasa ut resandet. Sambandet verkar vara det omvända: ju närmare omvärlden vi kommer i vårt liv bakom dataskärmen och tangenbordet - desto mer benägna blir vi att ge oss ut för att undersöka och utforska i verkliga livet.
Fråga:
I dagens samhälle är djuren ofta en utsatt grupp som far illa genom tester, transporter och olika sorters slaktmetoder. Vad vill du göra för att motverka de inhumana sätten människan behandlar djuren på idag och förespråkar du djurrätt eller djurskydd?
Svar:
Personer som inte äter kött eller köper djurtestad kosmetika skulle troligtvis inte
sluta ta sitt insulin om de var diabetiker. Vi måste vara nyanserade i debatten
och behandla djuren med största möjliga respekt.
Fråga:
Människan har på senare tid blivit mer medveten om vad hon stoppar i sig. De ekologiska alternativen har blivit allt fler i butikshyllorna, inte bara bland matvaror, utan även bland kläder etc. kommer du att arbeta för mer ekologiska produkter i Europa, och i så fall, hur skapar vi dessa produkter?
Svar:
Jag vill arbeta för ett större utbud av hållbara produkter i Europa. Ett problem
i det är dock att till exempel både ris- och bomullsproduktion är extremt
vattenkrävande produkter, vare sig de är traditionellt eller ekologiskt odlade.
Man måste se från odling till odling hur man på bästa sätt kan odla och
producera hållbart och långsiktigt utan att göra oåterkalleliga ingrepp på
biologisk mångfald, vattenkvalitet, djurens och människornas hälsa.
Fråga:
EU´s jordbrukspolitik är ofta omtalad, speciellt när det gäller att vissa länder får stora ekonomiska stöd för att kunna fortsätta förvalta en jordbrukspolitik som smutsar ned i vårt samhälle. Anser du att det är rätt att med skattepengar från EU subventionera bönder som inte driver ett miljövänligt jordbruk och vad anser du om att överlåta jordbruket i den fria marknadens händer?
Svar:
Folkpartiet vill avskaffa CAP-stödet från 2015. Det är ett ideologiskt årtal, snarare än realistiskt genomförbart. Men det är en hedervärd målsättning. Det är orimligt att till exempel Prins Charles i Storbrittannien är en av de största nettobidragstagarna av EU:s jordbruksstöd. Många skulle tjäna på att öppna upp
den europeiska marknaden för jordbruksprodukter från länder utanfär Europa,
inte minst miljön.
Fråga:
Dag för dag ökar behovet av energi, inte bara i Europa utan i hela världen. Sverige har precis öppnat upp för att tillåta nya kärnkraftsreaktorer och många andra länder inom EU satsar på att bygga fler kärnkraftverk. Är detta rätt väg att gå för att tillgodose energibehovet, eller vilken väg bör vi välja?
Svar:
Mycket mer och större satsningar på energieffektiviseringar krävs men någon måste ta på sig ledartröjan. En stor energislösare är så kallad Line Loss, det vill säga att energinätet läcker energi på grund av att ledningsnäten är föråldrade. Det ge stora energiförluster i bland annat USA. Förenklat kan man säga att av den energi som pumpas ut i elnätet försvinner en hel del på vägen innan det nått slutmålet. Ett annat sätt är att introducera så kallade Smart Grids, smarta nät. Som liberal känns det som ett kanonalternativ för mig. Det innebär att man kan vara både producent och konsument av energi. Har du en vindsnurra hemma och det blåser in mer kraft än du kan göra av med så pumpar man ut den överflödiga energin i det allmänna elnätet. Andra energislag lämpar sig naturligtvis också för Smart Grid-principen.
Fråga:
Samtidigt som behovet av energi ökar vill Ryssland bygga ytterliggare en gasledning till Europa. I vintras såg vi konsekvenserna av Europas beroende av Ryssland. Hur ser du på den ryska gasen, dels ur en miljöaspekt men också ur en demokratis synvinkel?
Svar:
En av mina viktigaste frågor: ryskt kärnbränsle och det från forna sovjetstater
används bland annat i svenska reaktorer. Man ska vara försiktig innan man sätter
sig på för höga hästar i den här frågan. Bara för att man fasar ut naturgasen betyder inte det automatiskt att man blir energioberoende av Ryssland. Ur demokratisk och säkerhetspolitisk synvinkel ska vi självklart undvika beroende av Ryssland.
Brytningsproblematiken av uran som behandlas till kärnbränsle är uppenbar.
När det gäller gasen kan man faktiskt ersätta åtminstone en del naturgas med biogas, till exempel den som rötas på hushållens bioavfall.
Fråga:
Östersjön är ett utsatt hav där förorenade utsläpp frodas samtidigt som jordens medeltemperatur stiger och vattnen värms upp. I framtiden tror vi inte enbart det är östersjön som kommer att vara utsatt. Östersjön ses ofta som ett misslyckat projekt då man gång på gång försökt göra någonting. Tror du att Östersjön, med tanke på att det i framtiden kan gälla fler hav, är en fråga att lägga på EU´s bord eller bör länderna runt om kring själva göra någonting. Vad anser du i så fall bör göras?
Svar:
Här kommer det svenska ordförandeskapet att göra en insats. Sverige har också en utmärkt havsmiljöambassadör som började för drygt ett år sedan och redan åstadkommit en hel del.
Fråga:
Vad för slags frågor vill du helst arbeta med i Europaparlamentet? Vad vill du åstadkomma på området?
Svar:
Jag vill kämpa för den personliga integriteten och allas yttrandefrihet både inom
EU och i resten av världen. Till veckan (tisdag 5 maj) röstar EP om Telekompaketet som kommer innebära inskränkningar i den personliga integriteten om det går igenom på fel premisser.
Som liberal måste jag värna integriteten, det är ett av våra kärnvärden. individen och individens rättighet gentemot till exempel orimlig myndighetsutövning. Nu har vi IPRED 1& 2 ordentligt på tapeten och sedan det som kallas ACTA. Det skulle kunna innebära att vid till exempel säkerhetskontrollen på en flygplats så skulle kontroll av t.ex. innehållet i din laptop kunna kontrolleras. ACTA-informationen har varit knapphändig. Här ligger en stor uppgift för alla liberaler - LUF inte minst!!
Fråga:
Flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg är någonting som EU ofta kritiseras för, och som kostar både tid och pengar, samt dessutom bidrar till stora koldioxidutsläpp. Vad är dina tankar kring flyttcirkusen, och hur vill du att den skall förändras?
Svar:
Skriv på
www.oneseat.eu om du inte redan gjort det och tipsa alla du känner
om att skriva på för att få ett slut på flyttcirkusen. I ett steg nummer 1, för
att blidka vissa intressenter har jag ett förslag på att börja med varannan Strasbourg, dvs att antalet plenärsammanträden hålls varannan gång med flyttcirkus och varannan gång på plats i Bryssel. Enkelt men ett steg i rätt riktning, väldigt EU- man kan inte få allt på en gång. När alla ledamöter, press, miljörörelse och så vidare vänjer sig vid hur bekvämt det är att låta blir Strasbourg-sejouren så tror jag det blir lättare att löpa linan fullt ut till steg 2 och avveckla flyttcirkusen helt och hållet.
Fråga:
CAP, EU:s jordbruksstöd, utgör nära ca 50 miljarder euro, dvs närapå halva EU:s budget. Hur bör svenska europaparlamentariker försöka förändra CAP? Är det bra? Borde pengarna användas till någonting annat istället, i så fall vad?
Svar:
Pengarna borde användas till infrastrukturinvesteringar, ett välfungerande järnvägsnät för både godståg och persontransporter. En stor del bör investeras i clantech - ny teknik för gamla företeelser kommer skapa nya arbetstillfällen och få ett Europa som ligger i framkant. Gentemot omvärlden kan EU-cleantech bli en framgångsrik exportvara - både som produkter och kompetens.
Fråga:
Hur skulle du vilja se att EU förändrades i framtiden? Vill du att EU utvecklas till en tätt sammanknuten federation, eller vill du ha ett EU i form av en löst ihopsittande handelsunion?
Svar:
Ett bättre EU, mer ändamålsenligt, med spänstigare institutioner och med personer
som kan visionera Europa och EU-tanken rakt in i framtiden.
Fråga:
Finns det några politiska sakområden som du tycker att EU verkligen inte har med att göra, och/eller finns det några områden där EU idag inte har några befogenheter som du tycker att de borde tilldelas större makt?
Svar:
Snuset är en nationell angelägenhet för Sverige, precis som abort är en nationell
angelägenhet för Irland, Malta och Polen. EU ska syssla med det som EU är bra på:
fri rörlighet, fred och demokrati, miljö/klimat/energi och omvärldsrelationer.
Fråga:
EU styrs idag till stor del genom enhällighetsbeslut. Är det rätt enligt dig, eller borde fler beslut tas med enkel majoritet?
Svar:
Enkel majoritet är ett effektivt sätt att få många att känna sig förbisedda trots att det är ändamålsenligt. Enhällighetsbeslut är nödvändigt, framförallt när det rör
nationella frågor som snuset.
Fråga:
På samma gång som EU blir allt öppnare inåt så sluter det sig mer och mer mot omvärlden. Vad anser du om detta? Är det viktigt att vi skyddar våra privilegier mot lycksökare utifrån, eller borde EU vara en möjligheternas plats för människor också av utomeuropeisk härkomst? Hur vill du verka för att påverka EU i den ena eller andra riktningen?
Svar:
Vi ska ha ett alleuropeiskt arbetstillstånd, vi behöver kompetens utifrån både för
att fler hjärnor tillsammans tänker bättre och för att vi får en bredd av alla sorters personer.
Att vi dessutom tampas med ett underskott på nyfödda gör att det kommer bli
absolut nödvändigt med förstärkningar på alla plan på arbetsmarknaden.
Fråga:
Det förekommer idag grov diskriminering av HBT-personer, människor av annan etnisk härkomst, och anhängare av minoritetsreligioner, dessvärre också i EU. Hur skall du om du blir invald till Europaparlamentet, och övriga parlamentariker, verka för att mänskliga rättigheter följs i och utanför unionen?
Svar:
Mänskliga rättigheter ska respekteras och följas, gälla för alla
personer, oavsett ras, kön, nationalitet, religion eller sexuell läggning.
Fråga:
Varför skall man rösta på just dig den 7 juni i år?
Svar:
Jag brinner för fred, frihet och demokrati. Yttrandefrihet, integritet och alla
människors lika värde. EU är den mest framgångsrika fredsbevarande kraften
som Europa någonsin skådat. EU måste också bli en spjutspets i världen när
det gäller miljö, energi och kretslopp. Europaparlamentet behöver fler liberaler,
fler kvinnor, fler yngre. Jag är liberal, kvinna och 33 år gammal. Kryssa Annika
Beijbom (FP) i valet till Europaparlamentet den 7 juni så du får du en kämpande
liberal och en brinnande Europa-vän i parlamentet.
Några veckor kvar till valet den 7 juni!!