Publicerad i Göteborgsposten den 15 november 2007
Därför behöver vi ett svenskt FBI
De senaste dagarnas händelser i Göteborg visar att vi behöver ett svenskt FBI för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Enheten skall ha mandat att leda operationer i hela landet som rör grova brott som hotar vårt samhälle, skriver Cecilia Wigström (fp).
Göteborg har åter blivit skådeplats för attacker mellan rivaliserande kriminella gäng. För var gång eskalerar våldsanvändningen och det är ett tecken på att den organiserade brottsligheten breder ut sig alltmer. Detta är ett hot mot rättsstaten och ytterst vår demokrati. Samhället måste ta ett brett och samlat grepp om de kriminella för att hejda denna utveckling innan den förvärras. Det är därför folkpartiet i veckan har föreslagit ett svenskt FBI vid Rikskriminalpolisen och en bred myndighetssamverkan för att förfölja de yrkeskriminella och försvåra deras vardag.
Den organiserade brottsligheten i form av mc-gäng eller kostymklädda etniska grupperingar vill inget annat än att tjäna pengar och få makt. De är multikriminella och ingår i internationella nätverk för att sälja narkotika, traffickingoffer och ägna sig åt utpressning. Antalet anmälda utpressningsfall har ökat med 300 procent på tio år. Hela tolv procent av domare, poliser och åklagare som arbetar med brottsbekämpande verksamhet har på ett eller annat sätt har blivit utsatta för hot. Samtidigt har antalet anmälda fall av övergrepp i rättssak ökat med nästan det dubbla de senaste tio åren.
Det är inte nytt att tjänsteman eller politiker utsätts för hot. Det nya är att med organiserad brottslighet så hjälper det inte att en hotande person tas ut ur bilden. Det finns en hel organisation bakom som är redo att fortsätta hoten. Sveriges kommuner och myndigheter måste ha en beredskapsplan så att den enskilde stadsbyggnadstjänstemannen eller skolledaren inte står ensam. Attacker mot utförare av demokratiska beslut är något som kräver ett enat och kraftigt svar från samhället. Det är mycket bra att Göteborgs kommun vill ta ett större ansvar för anställdas säkerhet. Alliansregeringen har tillsatt en utredning som till sommaren kommer att presentera förslag på hur stödet till hotade personer kan förbättras.
Utöver att skydda sina anställda behöver kommuner och andra myndigheter aktivt medverka i kampen mot den organiserade brottsligheten. Polisen klarar det inte själva.
Maffialedaren Al Capone blev aldrig dömd för mord eller rån utan hamnade till slut bakom lås och bom för skattebrott. En Al Capone-strategi innebär att inte bara slå mot de grövsta brotten, utan i alla sammanhang, från kommunens brandföreskrifter till försäkringskassans kontroll leta lag-överträdelser hos de yrkeskriminella när de kommer i kontakt med samhället. De bedriver ofta penningtvätt genom affärsverksamhet i restaurang- och byggbranschen eller gör som Hells Angels-medlemmar i Stockholm där 40 procent var sjukpensionärer våren 2006.
I det regionala underrättelsecentrum (RUC) som startats i Västra Götaland samverkar polisen med Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullen. Detta är ett positivt arbete, och här måste kommunen, länsstyrelsen och Försäkringskassan in och delta aktivt. RUC finns numera i Skåne och Stockholm, men behövs i hela Sverige.
Den organiserade brottsligheten bedriver verksamhet över hela landet. Lika lite som mc-gängen bryr sig om landsgränserna bryr de sig om länsgränserna. Samtidigt har Sverige i dag en polis som i stora drag är decentraliserad. De största utredningsresurserna finns på länsnivå och endast under vissa förutsättningar används nationella polisiära enheter.
Det har många fördelar genom att besluten tas närmare medborgarna och olika delar av landet kräver olika sorts polisarbete. När det gäller avancerad organiserad brottslighet är organisationen dock ett handikapp.
Hos storstadsregionerna finns i dag mycket resurser avsatta, men att utreda dessa svåra brott tar all kraft hos en liten länsmyndighet. Samtidigt är poliser på mindre orter mer utsatta då de är mer igenkända. Flera mindre polismyndigheter är i starkt behov av hjälp från nationell nivå.
Uppfattningen att polisens arbete mot den organiserade brottsligheten inte är optimal har inte minst poliserna själva enligt en färsk enkät från Polisförbundet där en av tre poliser anger att förutsättningarna är rent av oacceptabla.
Det här föranleder folkpartiet att dra slutsatsen att Sverige behöver ett "svenskt FBI" genom att förstärka Rikskriminalpolisen med en enhet som bekämpar den systemhotande brottsligheten. Vi vill se en handlingskraftig Rikskriminalpolis som kan agera snabbt och kraftfullt överallt. Enheten ska ha mandat att prioritera och leda operationer i hela landet som rör grov organiserad brottslighet.
En kraftsamling mot organiserad brottslighet handlar också om att ge polisen vassare lagliga verktyg. Här ligger vi tyvärr långt efter våra grannländer och alliansregeringen har mycket att ta itu med. I går röstade riksdagen igenom buggning, men polisen behöver också möjlighet att använda provokation, förverka kriminellas tillgångar, en polisdatalag som tillåter informationsutbyte mellan de olika polismyndigheterna och jourdomstolar som kan besluta om telefonavlyssning även på helgen.
När tjänstemän och poliser hotas är det ett angrepp på hela det demokratiska samhället. Vi måste ta krafttag för att hejda den organiserade brottsligheten och förfölja de yrkeskriminella genom en vässad polis och bred myndighetssamverkan.
Cecilia Wigström
rättspolitisk talesman (fp)