Göteborgs-Posten 090604
Euron en del av europatanken
Centerpartiets Håkan Larsson skriver kritiskt om euron i GP (3/6). Inte någon gång tar han upp eurons betydelse för europeisk fred och sammanhållning. Han undviker också att nämna att euroländerna spelar en allt viktigare roll i utformandet av den europeiska ekonomiska politiken och att Sverige får sitta i väntrummet medan andra länder fattar beslut som påverkas oss. För Larsson verkar europatankens idé om att ekonomiskt och politiskt samarbete knyter Europas länder närmre varandra helt främmande. Istället irrar han bort sig i ekonomiska argument som efter eurons framgångsrika första tio år inte håller för kritisk granskning.
Det är märkligt att en företrädare för ett parti som vill företräda småföretagare vill ha kvar en uppenbart instabil och liten valuta som försämrar möjligheten för våra entreprenörer att göra affärer med omvärlden. Enligt en opinionsundersökning från organisationen Företagarna i mars 2009 uppger 69 % av medlemmarna att de vill att Sverige inför euron. Även bland den allmänna opinionen finns en majoritet för att vi ska ansluta oss till den gemensamma valutan. Det svenska folket och de svenska företagarna förstår att i kristider klarar sig Europa bättre med en eller några få stabila valutor, snarare än att varje land försöker devalvera sig till välstånd. Den svenska kronans jojofärder skapar oerhörda problem som inte kan negligeras. Investeringsbeslut kompliceras och importen blir dyrare. Svenskarna blir fattigare jämfört med andra européer. Landet som helhet går miste om de ökade handelsmöjligheter som en gemensam valuta ger. SNS konjunkturråd beräknar förlusten till över 200 miljarder kronor i utebliven handel. Varje år.
Genom sin kritiska inställning till fördjupat europeiskt samarbete vill Larsson isolera Sverige från möjligheten att vara en aktiv del av EU:s kärna. Vi vill motsatsen. Vi säger ja till Europa, vi säger ja till euron. Gör det du med den sjunde juni.
Cecilia Malmström, EU-minister (FP)
Olle Schmidt, europaparlamentariker (FP)
Cecilia Wigström, riksdagsledamot (FP)