Publicerad i hallandsposten den 27 september 2007
Rättsväsendet prioriteras
Sverige har sedan ett år en regering som prioriterar rättsväsendet och som visar det genom den största satsningen någonsin på området. Viktiga vallöften blir verklighet, i form av bland annat fler poliser och ett ökat skydd för brottsoffer.
Vi anser att en engagerad och kompetent personal är rättsväsendets viktigaste resurs. Arbetsuppgifterna ställer höga krav på lämplighet och även på formella meriter. Kraven skiljer sig mellan olika yrken men också inom ett och samma yrke.
Poliser och kriminalvårdare har oerhört viktiga uppgifter i vårt samhälle. Där delar vi helt den uppfattning riksdagsledamot Lena Olsson (v) ger uttryck för i en debattartikel i Hallandsposten (20/9).
Däremot är vi inte lika säkra som Lena Olsson på hur de nya utbildningarna ska se ut. Ingången när man diskuterar detta måste vara: Hur får vi poliser som är ännu bättre rustade för att möta dagens och morgondagens brottslighet? Hur kan kriminalvårdens personal än mer stärkas för sitt många gånger komplicerade uppdrag? Fokus måste vara att minska brottsligheten, klara upp fler brott och att dömda verkligen ges en andra chans att försörja sig på hederligt arbete.
En gedigen och bra utbildning – det är ett självklart mål. Därför har regeringen tillsatt en utredare som just nu ser över den idag två och ett halvt år långa polisutbildningen. Det finns flera punkter där den kan förbättras. Det kan handla om mer möjlighet till specialisering. En närpolis behöver delvis andra kunskaper än den som spanar på narkotikaligor eller den som utreder ekobrott. Det kan också handla om mer praktiska inslag, något som både aktiva poliser och polisstudenter efterfrågar.
Det står enligt direktiven regeringens utredare fritt att föreslå att polisutbildningen görs om till en högskoleutbildning om han anser att det är bästa vägen att gå. Varken justitieminister Beatrice Ask eller vi andra i alliansregeringen har stängt dörren för en sådan omvandling. Tvärtom.
Inom kriminalvården sker internutbildningar, som självklart också kan bli bättre. Många som väljer detta yrke idag har redan en akademisk utbildning i botten. Andra kan ha andra värdefulla erfarenheter. Det viktiga är att vi får personal på landets fängelser som både har personlig lämplighet och rätt kompetens. Inte minst med tanke på de satsningar som nu genomförs för att på olika sätt förbättra innehållet i kriminalvården, ett område som länge har varit eftersatt.
Tiden inom kriminalvård ska präglas av meningsfull sysselsättning – studier, arbete och behandling. Gott uppförande ska premieras samtidigt som man markerar mot misskötsel. Försök med ett sådant ”förmånssystem” pågår sedan i våras på flera anstalter. Slår det väl ut kommer det att användas i mycket större omfattning.
INGER DAVIDSON (KD) VICE ORDFÖRANDE I JUSTITIEUTSKOTTET
HILLEVI ENGSTRÖM (m) ledamot i justitieutskottet
CECILIA WIGSTRÖM (fp) ledamot i justitieutskottet
JOHAN LINANDER (c) ledamot i justitieutskottet