Skuldkrisen är inte eurons fel

Publicerad i GP den 28 maj 2010

Det är inte euron som är orsaken till att en lång rad länder, däribland USA, Japan och Storbritannien, har en skuldkris. Tvärtom skulle Europa i dag ha plågats av valutakaos om inte eurosamarbetet funnits, skriver Carl B Hamilton och Cecilia Wigström (FP).

Finanskrisen följs nu av en skuldkris. USA, Japan, Storbritannien, Italien, Portugal, Frankrike, Irland och Grekland har alla skulder som är större än 80 procent av BNP. Vissa av dessa är euroländer, andra inte. Vi kan därför föra undan Nils Lundgren och Birgitta Swedenborgs skadeglada påstående på GP Debatt (25/5) att euron är orsaken och devalveringar del av lösningen. Tvärtom.

Utan eurosamarbetet hade Europa plågats av valutakaos och konflikter alltsedan krisen inleddes 2008.

Finland har haft euron i mer än tio år och vill inte lämna samarbetet. Allmänna opinionen är för euron, liksom landets företagare och ekonomer. Finland har under dessa tio år kommit ikapp Sveriges BNP/person, arbetslösheten har gått ned och budgetsaldot är ungefär som i Sverige. Vad är det som euro-motståndare som Lundgren och Swedenborg i Sverige förstått, men som hela Finland inte begripit på tio år?

Nationell ekonomisk politik avgörande
Slutsatsen är att den nationella ekonomiska politiken är avgörande för utvecklingen i ett land – med eller utan euron. Driver man en vettlös ekonomisk politik hjälper det inte vilket valutasystem man har. Den ekonomiska krisen har visat hur beroende de europeiska länderna är av varandra. Misskötta statsfinanser och spruckna fastighetsprisbubblor i ett land får återverkningar på stabiliteten i övriga länder. Det gäller även Sverige, trots att vi inte har euron som valuta. Därför tjänar Sverige på att fullt ut delta i alla ansträngningar som görs att få ordning på Europas ekonomier.

Vår slutsats av krisen är att det krävs striktare förebyggande och gemensamma åtgärder mot EU-länder som för en politik som äventyrar den egna och andras ekonomiska stabilitet. De senaste veckornas händelser och krishantering visar att Sverige ställs vid sidan av när viktiga beslut för vår egen framtid fattas.

Sverige ska inte sitta på staketet
Sverige kan endast få en stark permanent röst i utformningen av det sammantvinnade Europas ekonomiska politik om vi är med i euron och tar plats i den europeiska centralbanken (ECB). Vi ska inte sitta på staketet och titta på – som den finske tidigare statsministern Lipponen nyligen uttryckte det.

Tack vare Anders Borgs personliga kompetens är Sverige för tillfället med i en särskild grupp för stabiliserande regeländringar, men Sveriges politik kan inte bygga på personberoende. Det vore oansvarigt. Sverige bör införa euron. Övergången till den gemensamma valutan bör självklart ske vid en tidpunkt som är lämplig med avseende på den ekonomiska och politiska utvecklingen i Sverige och i euroländerna. Vi menar att beslutet kan tas under nästa mandatperiod.

Carl B Hamilton (FP)
ordförande i riksdagens näringsutskott och ekonomisk-politisk talesman

Cecilia Wigström (FP)
riksdagsledamot och ordförande Folkpartiet Göteborg