Cecilia Wigströms månadsbrev - december 2008
December om kurage
Hej,
I dagens Göteborgs-Posten 18/12 handlar en artikel om att jag beklagar att en tjänsteman från stadsbyggnadskontoret uttalade sig anonymt i gårdagens Göteborgs-Posten. Det var en artikel om ett bygglovsärende som rörde Bandidos. Journalisten beskrev hur tjänstemannens chef hade ringt upp och krävt att tjänstemannen inte namngavs. Chefen var själv beredd att ställa upp med namn, men vägrade att delta i en tv-intervju med bild. Det är allvarligt om tjänstemän ger intryck av att backa inför den organiserade brottsligheten. Det spär på den rädsla som i obefogad omfattning börjar sprida sig bland medborgare.
Kommunledningen har ansvar för att tjänstemän kan utföra sitt arbete och göra det i trygghet. Min förhoppning är att Göteborgs nya kunskapscenter mot organiserad brottslighet kan bidra till detta inom alla förvaltningar.
Kommunalrådet Göran Johansson säger att han har förståelse för att enskilda kan känna sig rädda och om hot uttalas så kan man inte göra annat än att gå till polisen. Jag har också stor förståelse för att man kan känna obehag, men om vi låter rädslan styra så lever vi snart som i det maffiastyrda Sicilien och vi måste därför göra mer. I det här fallet handlade det inte om en enskild person utan om en tjänsteman och det var inte på grund av något konkret hot som tjänstemannen inte ställde upp utan snarare en rädsla för eventuella framtida hot. Jag hade önskat att Göran Johansson uttryckt förståelse för att vi måste göra mer än att bara använda oss av polisen i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Jag menar att varje förvaltning behöver en genomtänkt plan för hur man ska arbeta från ärendehandläggning till mediakontakter för att preventivt förebygga hot mot enskilda tjänstemän. Och ha en välgenomtänkt plan för hur man ska agera om hot trots allt uppstår. Jag bryr mig inte om vem som uttalar sig i media, men den som gör det ska inte göra det anonymt. Myndigheter ska bidra till att vi medborgare inte ger upp tron på att vi kan bekämpa de yrkeskriminella. Göran Johansson uttalande var inte heller lyckat ur den aspekten. Det är kontraproduktivt att ge en bild av att myndighetsföreträdare är rädda och backar, när sanningen är att samhället trappar upp kampen nationellt och lokalt i Sverige.
Regeringens nationella mobilisering mot organiserad brottslighet med 3000 fler poliser och myndighetssamverkan för att jaga de yrkeskriminella är betydelsefullt. Al Capone sattes aldrig bakom lås och bom för mord, men väl för skattebrott.
De yrkeskriminella utgör mindre än 1 % av befolkningen. Vi övriga som är fler än 99 % kan stå emot utvecklingen. Det civila samhället dvs vi som individer har också ett ansvar. Börjar vi däremot backa ger vi de kriminella större spelrum än vad de förtjänar. På sikt är det ett hot mot vår demokrati och rättsstat, om myndigheter inte upprätthåller demokratiskt fattade beslut i hela samhället. När jag besökte Washington D.C. för några år sedan gjorde ett citat vid Franklin D. Roosevelt-monumentet starkt intryck på mig: ”The only thing we have to fear is fear itself”. (Det enda vi bör frukta är vår egen fruktan).
Med önskan om en skön julhelg och ett gott nytt 2009!
Cecilia Wigström
Riksdagsledamot (fp)