Hej!
På prov detta år har vi i riksdagen infört plenifrivecka (dvs. att vi inte sammanträder) en vecka varje månad. I gengäld börjar vi i Stockholm tidigare på hösten. Jag tror det kan bli mycket bra att på det sättet få mer tid till att göra studiebesök ”i verkligheten” året om och inte vara lika uppbunden vid riksdagen.
Med först EU-nämnden och sen justitieutskottet var jag den plenifria veckan i Bryssel och Haag för att lära mig mer om aktuella frågor så som EU:s fördrag och rättssamarbetet. En sådan resa brukar vara kutym i början av mandatperioden. Det var mycket givande då tyvärr alltför lite av det som sker inom EU återspeglas i svenska medier.
Fördraget om en ny konstitution hamnade ju i frysboxen efter nej i Frankrike och Nederländerna för två år sedan och nu försöker det tyska ordförandelandet hitta något sätt att gå vidare. 16 länder har sagt ja. Sverige tillhör formellt de sju länder som avvaktar, men egentligen är vi ett ja-land för samtliga partier, utom mp och v, anser att fördraget är bra. När EU fyller 50 år och består av 27 länder behöver vi nya beslutsregler där vetot slopas. Alla måste vara beredda på att inte alltid få igenom sin ståndpunkt. Annars får vi inte det kraftfulla samarbete vi behöver för att kunna klara av klimathot, bekämpa den organiserade brottsligheten och värna fred och mänskliga rättigheter i en orolig värld.
De alternativa lösningar som diskuteras är: 1) ”Fördrag plus” där Nederländerna och Frankrike lägger till några protokoll om hur de tolkar fördraget. Så gjorde Danmark och Irland när det blev nej till Maastricht- respektive Nice-fördraget; 2) ”Fördragsrevision” där Pandoras box öppnas och allt förhandlas igen; 3) ”Fördrag minus” där bara de mest akuta förändringarna sparas. Men så länge det är oklart vilka delar av fördraget som orsakade nej i Nederländerna och Frankrike är det svårt att gå vidare. Jag hoppas att så mycket som möjligt kan räddas.
Det var oerhört roligt att höra från dem vi mötte att alliansregeringen på ett märkbart sätt är mer närvarande och intresserad av Europafrågor än vad socialdemokraterna var. Det var ju erbarmerligt hur den förra regeringen saknade europaengagemang. Skönt att den tiden är över!
Alliansregeringens målsättning är att Sverige ska tillhöra kärnan i Europa. Som liberal europavän vill jag att vi ska delta också inom den ekonomiska kärnan och dit är euron den nödvändiga inträdesbiljetten. Det blev nej 2003 och det sades att ingen ny folkomröstning blir aktuell före 2010. Sedan dess har EU fått ytterligare 12 medlemsländer som alla successivt går med i euron och en studie från Kommerskollegium visade nyligen att svenskt utanförskap inneburit att vi förlorat 200 miljarder kronor i utebliven export och import av att stå utanför. Det finns all anledning att ge svenska folket en chans att ompröva beslutet så fort som möjligt, i samband med riksdagsvalet 2010.
Jag tog upp denna icke-partiförankrade idé i utrikespolitiska debatten förra veckan och i en artikel i Svenska Dagbladet igår. Jag hoppas bidra till att få igång europadebatten. Det är inte bara fördraget som satts i en frysbox utan hela EU har det känts som.
Några ord avslutningsvis om rättssamarbetet. Vi besökte både Europol (EU:s polisorganisation) och Eurojust (EU:s åklagarorganisation) i Haag. Båda institutionerna arbetar för att underlätta samarbetet mellan nationella poliser och åklagare i samtliga medlemsländer med målsättningen att bekämpa grov kriminalitet så som sexslavhandel, terrorism, narkotika och penningtvätt. En polis respektive åklagare från varje land leder organisationen som inte styr över nationella myndigheter. Det handlar främst om att utbyta information och koordinera då flera länders myndigheter försöker stoppa samma kriminella ligor som opererar i flera länder.
Polismannen Lars beskrev flera exempel på hur samarbetet har underlättat för svensk polis att kunna haffa exempelvis knarklangare i Malmö. Men det gäller också för polis och åklagare hemma att använda sig av denna resurs. Med de lyckade exemplen sprids informationen och efterfrågan på hjälp från både Europol och Eurojust ökar. Åklagaren Solveig berättade också hur samarbetet har blottlagt luckor i svensk lagstiftning. Exempelvis är det inte olagligt i Sverige att använda pengar från ett värdetransportrån efter avtjänat fängelsestraff och vi saknar ordentliga möjligheter att frysa och förverka tillgångar. Det här tänker jag försöka göra någonting åt.
Vänliga hälsningar,
Cecilia Wigström