Cecilia Wigströms månadsbrev - januari 2009
Januaribrev om grundlagen som karottunderlägg?
Igår deltog jag i en debatt i riksdagen om grundlagen. När Barack Obama tillrädde som USA:s president svor han presidenteden. Fritt översatt lyder den: "Jag lovar att troget uppbära presidentämbetet och efter min bästa förmåga bevara, skydda och försvara USA:s grundlag". Det är kort och koncist. Allt handlade om grundlagen. Den ska presidenten försvara. Men när hör vi svenska politiker referera till grundlagen?
En bra demokrati är visserligen mycket mer än en grundlag, men som liberal är det viktigt att framhålla att utan en rättsstat fungerar inte demokratin. En rättsstat kan bara upprätthållas om den gamla devisen att land ska byggas med lag efterlevs. Den traditionen är tyvärr inte så djupt förankrad i Sverige.
Grundlagen karottunderlägg
I år är det 200 år sedan vårt rike klövs itu och Sverige och Finland blev två länder. Regeringsformen som antogs 1809 gällde fram till 1974, trots att det i den stod att det var kungen som allena styrde riket. Det var tur att demokratin, trots grundlagen, fick sitt genombrott tack vare liberaler och socialister och att makten flyttades från kungen till riksdagen.
Det säger dock en hel del om hur grundlagen har respekterats i vårt land. Samhällsdebattören Stig-Björn Ljunggren yttrade för något år sen om grundlagen att, "Regeringen kommer att använda den som karottunderlägg om det behövs". Riktigt så illa är det inte, men vi kan lära av USA att den är viktig att värna.
Nyheter i grundlagen
I december presenterade Grundlagsutredningen sitt förslag till förändring av regeringsformen. Det är inget omvälvande som föreslås, men det är ett antal viktiga justeringar.
För det första, borttagande av det så kallade uppenbarhetskravet. Det innebär att det inte längre uppställs något krav i regeringsformen på att en "uppenbar" motstridighet måste föreligga mellan en vanlig lag och grundlagen innan en domstol kan vägra tillämpa en lag. Lagrådets förhandskontroll av lagars grundlagsenlighet stärks också.
Viktigt är också att kontrollmakten stärks, att konstitutionsutskottet får tillgång till alla handlingar för att kunna göra sin granskning och att alla utskott får ett tydligare mandat att också granska hur regeringen utövar sin makt.
Det är också positivt att grundlagen betonar forskningens frihet. Det gör moderna grundlagar.
En annan viktig punkt för oss liberaler är att skyddet mot diskriminering utvidgas till att också omfatta sexuell läggning. Som Sveriges Europavänligaste parti är vi också nöjda med att EU-medlemskapet slås fast ordentligt.
Mer personval
Den punkt som kanske fått störst uppmärksamhet är förslaget om sänkt personvalsspärr, från 8 procent till 5 procent i riksdagsval. Det ger människor en ökad möjlighet att påverka vilka som ska representera dem i riksdagen. Det stärker demokratin. Vill man välja en person som brinner för skolfrågor, eller någon som är specialiserad på rättsfrågor till exempel. Folkpartiet hade gärna sett att spärrarna till personvalet togs helt bort, men det är bra att steg i rätt riktning föreslås.
Grundlagsutredningen är ute på remiss och förhoppningsvis bidrar det till en viktig debatt i Sverige om våra grundlagar (regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen). De är fundamentet för vårt samhällsbygge och förtjänar att hänvisas till i större utsträckning.
Vänliga hälsningar,
Cecilia Wigström