Hej!
Nu börjar det dra ihop sig. Det är bara en knapp månad kvar innan riksdagen håller sitt sista sammanträde innan valet. Det känns lite vemodigt som det ofta gör när man ska avsluta något, även om man ser fram emot det nya. Varje dag tar jag till vara på den sista tiden här. Jag har fått upp ögonen igen för det fina riksdagshuset, som jag annars har tagit lite för givet.
Demokratins arkitektur
Igår debatterade vi förändringarna i grundlagen. Grundlagen utgör arkitekturen för demokratiskt styre som Ronald Reagan uttryckte det en gång. För mig som på 90-talet valde att skriva en magisteruppsats om konstitutionsförändringarna i Sydafrika efter apartheid kändes det speciellt att få vara med och fatta beslut om ändringar i den svenska grundlagen, även om KU haft ytterst litet inflytande eftersom regeringens förslag i stort bygger på en utredning där alla partier fanns med och nådde enighet.
Den senaste stora grundlagsreformen i Sverige ägde rum i början av 70-talet. Regeringsformen som antogs 1809 gällde i viktiga delar ända till 1974, trots att det i den stod att det var kungen som främst styrde riket. Tack vare trägen kamp av liberaler och arbetarrörelsen fick demokratin sitt genombrott och makten flyttades från kungen till riksdagen. Två statsministrar symboliserar två milstolpar i denna kamp. Liberalen Karl Staaff, som avgick 1914 i protest mot borggårdskuppen där Gustav V tog öppen strid med sin egen regering. Och liberalen Nils Edén, vars regering 1917 blev genombrottet för parlamentarismen och införde demokratin i vårt land. Men parlamentarismen infördes utan att grundlagens bokstav ändrades.
Var är Janne Josefsson?
Vi är tack och lov på väg bort från traditionen i Sverige av att inte följa grundlagen, men det är ändå en talande tystnad ute i samhället kring dessa förändringar vi genomför. Det är viktigt att en levande debatt förs om demokratins grundläggande funktionssätt. Jag minns hur Janne Josefsson smög här ute i korridorerna för att sätta oss ledamöter på prov i våra kunskaper kring Lissabonfördraget. Jag hade gärna sett att han hade visat samma intresse för den nya regeringsformen.
Stärkt skydd för fri- och rättigheter
Längst ner i brevet bifogar jag en lista på förändringarna, vilka måste röstas igenom även av nästa riksdag för att börja gälla den 1 januari 2011. De viktigaste förändringarna utifrån liberal synvinkel är att grundlagen och därmed var och ens fri- och rättigheter stärks. Enligt den nuvarande regeringsformen måste domstolar döma efter riksdagens lagar, även om riksdagen skulle ha stiftat en lag som står i strid med grundlagen. Endast om en lag uppenbart strider mot grundlagen kan en tingsrätt välja att följa grundlagen istället. I framtiden tas ordet uppenbart bort och det räcker alltså med att en lag står i strid med grundlagen för att grundlagsbestämmelsen ska få företräde.
Domstolarnas oberoende stärks
Domstolarnas oberoende lyfts också fram genom att de får ett eget kapitel skiljt från övriga statlig förvaltning. De senare styrs ju av regeringen, medan domare ska stå fria från regering och riksdag. Domarnas oberoende stärks också ytterligare genom att domare inte längre ska utses i en sluten process av regeringen. Istället ska domare söka sin anställning i en öppen rekryteringsprocess och en domarnämnd bestående av representanter för domare, övriga juristkåren och allmänheten ska lägga fram förslag till regeringen på vem som bör anställas.
Det finns mycket mer att säga förstås och mer finns att läsa i listan nere eller på riksdagens hemsida. Avslutningsvis får euron mycket oförtjänt kritik på grund av budgetproblemen i Europa. Idag publicerar jag och Carl B Hamilton en artikel i ämnet i GP som du kan läsa här.
Trevlig helg!
Vänliga hälsningar,
Cecilia Wigström
Viktigaste ändringarna i regeringsformen, vallagen och kommunallagen
Regeringsformen
Regeringsformen moderniseras genom att den görs könsneutral samtidigt som språket görs enklare. Genom omflyttningar och uppdelningar av lagtexten görs grundlagen mer överskådlig och tydlig. Bestämmelser om domstolarna, förvaltningen respektive kommunerna placeras i egna kapitel.
Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras i syfte att ytterligare stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna.
Skyddet för den personliga integriteten stärks genom en ny bestämmelse om skydd mot betydande intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållanden. Vidare föreslås en ändring som innebär att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande över enskilds egendom tydliggörs.
Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Regleringen av fri- och rättighetsskyddet kompletteras också med en bestämmelse om skydd för forskningens frihet och en bestämmelse om att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid.
Vidare tydliggörs i regeringsformens målsättningsstadgande det allmännas ansvar dels för att barns rätt tas till vara, dels för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Det samiska folket omnämns särskilt i regeringsformen.
Bestämmelserna om domstolarnas och andra offentliga organs så kallade lagprövning ändras. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.
Kommunernas särskilda ställning markeras, bland annat genom att det införs en bestämmelse som anger att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.
En bestämmelse införs om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val.
Lagrådets uppgift är att granska bland annat hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt samt till rättssäkerhetens krav. Lagrådets granskningsroll stärks genom att dess granskningsområde utvidgas och granskningen görs obligatorisk.
I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet.
Vallagen
Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september för att möjliggöra förändringar av budgetprocessen som ger en ny regering bättre förutsättningar att påverka innehållet i sitt första budgetförslag efter ett val. Bestämmelserna om personval ändras så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. En upplysning om personvalet ska lämnas på valsedeln.
Kommunallagen
Fullmäktige ges under vissa förutsättningar möjlighet att besluta om ett extra val mellan två ordinarie val. Genom ändringen ges kommuner och landsting ett nytt instrument för att finna lösningar på låsta politiska lägen vilka har sin grund i oklara eller instabila majoritetsförhållanden som omöjliggör ett fungerande styre.
Bestämmelserna om folkomröstning med anledning av så kallade folkinitiativ ändras. En rådgivande folkomröstning ska hållas i en kommun eller ett landsting i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det, såvida inte mist två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige motsätter sig det. Genom ändringen möjliggörs ett större demokratiskt inflytande för väljarna i beredningen av ärenden i kommuner och landsting.