Hej!
November går mot sitt slut idag och äntligen kommer december, den stearinljustäta månaden vi längtat till i det gråmulna höstrusket. Jag håller långsamt på att vänja mig vid att vara en riksdagsledamot för ett regeringsparti. Arbetssättet blir annat än tidigare: lite mindre av motioner, interpellationer och frågor och mer av att arbeta internt för att påverka alliansens regering.
Vi borgerliga ledamöter i justitieutskottet går varje vecka till Rosenbad för att träffa justitieministern och diskutera kommande propositioner och utredningar. På Folkpartiets gruppmöten varje vecka deltar de folkpartistiska statsråden och när regeringen lägger fram större förslag, s.k. propositioner, så som förändringarna i a-kassan kom Sven-Otto Littorin för att svara på våra frågor och förklara.
Alliansen var enig i det mesta inför valet och nu handlar det om att genomföra vår politik. Men allt genomförs inte i en handvändning. Utredningar skall tillsättas, remisser skickas ut för att få in synpunkter och lagförslag utarbetas och behandlas i riksdagen. En ny skollag, med bl a nytt betygssystem från årskurs 6, kan exempelvis vara genomfört i praktiken kanske tidigast januari 2010. Staten är en tungrodd apparat och det både på gott och ont, mest gott tror jag ändå.
Nu när mörkret har lägrat sig över Sverige har jag känt att oron för att gå ute själv på ödsliga platser har ökat och nu inte bara gör sig gällande nattetid. Det finns otroligt mycket olika saker vi behöver göra för att öka tryggheten i samhället och minska mäns våld mot kvinnor. När jag fick höra att i Schweiz finns speciella parkeringar reserverade för kvinnor vid utgångar i p-hus, för att kvinnor ska slippa köra långt in och vara oroliga för överfall, tyckte jag det lät som en genialisk och enkel idé för att öka trygghetskänslan bland kvinnor. Även om risken för att bli våldtagen inte är stor statistiskt sett så är ju dådet så fruktansvärt att det är logiskt att kvinnor gör allt för att undvika det.
Jag skickade ut ett pressmeddelande med en uppmaning till Göteborgs kommun att införa detta och har fått otrolig respons från hela landet. Till dem som tycker att jag negligerar det faktum att män löper större risk att utsättas för misshandel på stan vill jag säga att jag är medveten om problemet och det behöver också lösas, på andra sätt. Enligt SCB har nästan var tredje kvinna avstått någon gång under förra året från att gå ut på kvällen pga. av rädsla (att jämföra med 6% för männen). Kvinnor har rätt att känna sig trygga och p-platser för kvinnor fungerar inte bara i Schweiz utan även i Berlin har jag fått reda på.
Vänliga hälsningar,
Cecilia Wigström