Cecilia Wigströms septemberbrev 2009 – reflektioner om Sverigedemokraterna
Hej,
Riksdagen har öppnat igen och motionstiden pågår för fullt. Jag har väckt min första motion om att lägga den nya Havsmiljömyndigheten i Göteborg. Du som är trogen läsare vet att jag i riksdagen alltid jobbat för att få fler samhällsvetarjobb hit. Det behövs för att bredda arbetsmarknaden i Sveriges andra stad.
Igår var 8-årsdagen för fängslandet av göteborgaren Dawit Isaak. Riksdagens tvärpolitiska Dawit-gruppen som jag leder ordnade manifestationer i helgen och du kan skriva under uppropet för Dawit på
www.freedawit.com eller gå in och delta i vykortskampanjen i Göteborgs domkyrka. Brevet denna gång vill jag dock ägna åt reflektioner om Sverigedemokraterna efter en resa till Polen.
Det var innan riksdagen öppnade igen som Forum för Levande Historia tog med 16 riksdagsledamöter på en studieresa i Förintelsens fotspår i Polen. Med var också överlevaren Max Safir som växte upp i Polen och vi fick besöka hans hemstad Bodzntyn där man nyss restaurerat den judiska kyrkogården. I mellan- och högstadiet läste jag mycket om Förintelsen, men jag hade aldrig varit på plats och det var en mycket lärorik resa tack vare den kunniga guiden.
Hitler hjälptes av den utbredda anti-semitismen
Jag har aldrig tänkt på det riktigt så tidigare, men trots att Hitler förlorade kriget, så lyckades han faktiskt utplåna judisk närvaro i Europa. I Polen fanns 3,5 miljoner judar före kriget och i de flesta städer utgjorde de uppemot en tredjedel av befolkningen. Det var 500 000 som överlevde, men idag bor där endast 20 000. Vi skyller ofta vansinnet på Hitler, men faktum är att den utbredda anti-semitismen i Polen gjorde människor mottagliga för hans budskap om judarnas underlägsenhet.
Kielce-progromen 1946 är anledningen till att så få judar bor i Polen idag. Till denna stad hade judar börjat återvända efter krigsslutet. Samtidigt började det dyka upp affischer där det varnades för att judar rövar bort kristna barn. I juli 1946 bestämde sig en 9-årig pojke för att besöka sina morföräldrar, utan att berätta det för mamma och pappa. De blev förstås utom sig av oro och gick till polisen övertygade om att det var judarna som hade rövat bort honom. Dagen därpå när pojken dök upp ville inte fadern göra bort sig och erkänna att han haft fel. Han förmådde därför pojken att hävda att han hade hållits inspärrad i källaren i ett bostadshus där judarna bodde. När polisen gick dit för att förhöra och gripa de misstänkta följde en stor folkmassa med. Polisen tappade kontrollen och folkmassan gick in i huset och dödade de runt 40 judar som bodde där. Efteråt visade det sig att det inte ens fanns en källare i huset.
De små stegen ledde till helvetet
En annan viktig faktor för nazisterna efter maktövertagandet i början av 30-talet var att man genomförde sin rasistiska ideologi stegvis. Det började med separeringen av judar via judestjärnan, separata skolor och butiker, sen speciella getton; därmed tillvändes människor. Det var faktiskt så att tanken att gå så långt som att döda judar i förintelseläger föddes först senare hos nazistledarna själva. Det ena ledde till det andra.
Sverigedemokraterna erkänner inte heller allas lika värde
Som en följd av Förintelsen fastslog FN:s generalförsamling principen om alla människors lika värde i Deklarationen om de mänskliga rättigheterna för 61 år sedan. Om man tittar sig runt i världen är det lätt att upptäcka samhällen där grova kränkningar av dessa begås. Men hur står det till i det svenska samhället egentligen? Vilka värderingar råder här? Allt är inte bra när exempelvis homosexuella upplever att Göteborg är en av de sämre städerna i landet att bo i.
Judar jag känner vågar inte bära kippa utomhus av rädsla att bli nerslagna.
Fördomar bottnar i rädsla för det okända. Alla har dem, det är naturligt och en överlevnadsinstinkt. Det gäller att vara medveten om dem och inte styras av sin okunskap. Det gäller också att kunna skilja fördomar från sunda konflikter som kan uppstå då olika kulturer möts. Sverigedemokraternas uppgång (fast de gjorde inte så bra ifrån sig i kyrkovalet) är en väckarklocka för mig. Jag är orolig att deras värderingar ska få genomslag i nästa riksdagsval och omsättas i politiska beslut, kanske inte 2010 men längre fram.
Det är långt från vårt samhälle och till Auschwitz, men kan vi vara säkra att sverigedemokraternas idéer om att invandrare är mindre värda inte kommer att få större spridning och nå 20 procent som i vissa andra länder? Kan vi vara säkra på att det ena steget inte leder till det andra även här? Den ungerske nobelpristagaren i litteratur Imre Kertesz beskriver mycket väl i sin självbiografi hur till och med han som jude och den förtryckte, normaliserade först bärandet av stjärnan, gettot och sen lägret.
Därför vill jag uppmana dig att lägga tid och kraft på att bekämpa främlingsfientliga idéer i deras linda var du än möter dem. Främlingsfientligheten är den matta Sverigedemokraterna står på. Låt oss rycka undan den!
Vänliga hälsningar
Cecilia Wigström