...om vår stad

En kärlekshistoria, trots allt... "Göteborg är en fantastisk stad! Tyvärr har det funnits en tvångströja om att hellre bygga lågt och fult än högt och läckert! Att jämna hela stadsdelar, bara det som byggs inte sticker upp och ut! När någon äntligen vågar skapa ett landmärke som 'Läppstiftet' tvingas det att kapas på höjden för att falla beslutsfattarna på läppen! Så dumt! Den stad som tonar fram i gamla svart-vita bilder är en helt annan stad! Folklivet, arkitekturen och stadsmiljöerna inger känslan av en levande storstad av internationellt snitt! Det är naturligtvis en romantiserad illusion! Jag är den förste att förstå viljan att få bort alla undermåliga tbc-kåkar! Men visst är det sorgligt att det var under Domustorgens era som det gjordes! Varför går det inte att i Göteborg bygga nytt med bibehållna fasader och skapa lite spännande brytningar mellan gammalt och nytt? Vi måste vara mer rädda om det vi har kvar med tanke på tidigare rivningsraseri, samtidigt som vi måste våga mer när vi bygger! Såväl försöka återskapa det som funnits, som göra det som inte ens idag finns i sinnevärlden! Varför inte bygga spännande huskomplex på Bananpiren som skapar en silhuett av en båt med en böjd stäv och master och allt? En riktig göteborgsk ikonbyggnad!"   Mikael Janson

Göteborg har fördelar som få andra städer. Vi är stora nog för att vara en attraktiv stad ur en mångfald olika aspekter, samtidigt som vi är små nog för att vara lite mer avstressade och ha ett samlat nära city där stora evenemang inte går någon förbi. De kan därmed kan bli till en folkfest som annars lätt försvinner i en större stad. Vi är, inte att förglömma, en handelsstad byggd för att vara porten mot världen och har ett stolt arv att förvalta.

Staden som konkurrensmedel... 

Det är det vi skall ta vara på och motverka risken för att istället för att vara den lilla storstad vi vill vara, bli den stora småstad vi ibland har en tendens att bli. Där ett litet kotteri av dem som inte blev något i den stora vida världen bestämmer bakom lyckta dörrar. En stad så liten att eliten i sin tur är liten nog för att vara sig själv nog, men stor nog för att det stora flertalet inte skall se hur det egentligen går till. Det har ofta blivit rätt, men på fel sätt och med risk för missade andra möjligheter. I det perspektivet är hur vi bygger en attraktiv stad så oerhört viktig som en konkurrensfaktor i vår globaliserade värld. 

 

Gamla miljöer ger en koppling till vår historia och upplevs ofta som mer intagliga än moderna av huskolosser och trafik sönderkörda platser, som tyvärr allt för många av Göteborgs torg idag mest kan liknas vid. Göteborg saknar levande torg. De flesta är förstörda till vindpinade trafikplatser. Många gånger handlar därför en förädling lite motsägelsefullt om att förtäta och bygga attraktiva centrala stadsmiljöer samtidigt som det ger möjligheter till en upprustning av de gröna och blå oaser som också behövs. Det sammantaget ger en livskraftig citykärna som i sin tur ger det pulserande hjärtats livskraft åt omkringliggande region.

...men viktigast för oss människor...

Tack vare folkpartiet har Haga räddats från total förstörelse och efter idog kamp från min och andra folkpartisters sida i bland annat SDN Linnéstaden lyckades vi baxa förändringen av Järntorget till en lyckosam lösning. Det är ett av få lyckade exempel på hur en trafikplats även kan bli ett fungerande torg. Men det satt långt inne att få det dithän. Det arbetet behöver fortsätta för att återta torgen och platserna som mötesplatser för människor.

Men det handlar också om att vi alla skall känna oss trygga och kunna röra oss fritt på gator och torg för att skapa en öppen och levande stad. Det gäller inte minst kvinnor som ofta kan känna sig otrygga i våra stadsmiljöer respektive funktionshindrade som överhuvudtaget har det svårt att ta sig fram på många platser. Det är ytterst också en fråga om demokrati. Det behövs mer ljus och bättre underhåll av ovårdade och förslummade stads- och parkmiljöer samt att i all stadsplanering ha detta perspektiv med, som en del av arbetet för den öppna och vackra staden Göteborg.

...med levande torg och stråk...  

Det går inte heller att komma ifrån planerna för Södra Älvstranden. Eller snarare avsaknaden av planer. Här har vi ett av stadens genom tiderna största stadsmiljöprojekt och så vet vi inte vad vi skall göra med det! En strandpromenad är ju inte värd tre miljarder!? Och det som nu börjar formas inger ju mycket att önska!

De båda älvstränderna skall ses som pendanger till varandra, men Södra Älvstranden är en centrumstadsdel som måste få de levande mötesplatser Norra Älvstranden saknar (även om jag när en förhoppning om att det skall gå att göra något spännande av Eriksbergspirerna med lite nedsänkta bryggor och bodar inemellan). Själv tror jag att ”Mini-Manhattan” gör sig bäst på Bananpiren med en upplevelseinriktad ”Bananpark” ute på spetsen.

Det viktigaste förbises tyvärr ofta helt: Naturliga mötesplatser utifrån hur rörelsestråken formas. Jag har en idé om att skapa stråk för gående genom hela staden. Från exempelvis Evenemangsstråket via Heden, Vasagatan, Haga Nygata, någon av Långgatorna vidare till Majorna och till Klippan, för att ta ett exempel.

...över hela staden för alla!

På samma sätt kan våra förortsområden utvecklas och sammanlänkas med den övriga staden i naturliga stråk med levande mötesplatser inom och mellan områdena. Till det kommer en väl fungerande infrastruktur för att kunna ta sig till och från. En ny älvtunnel är i det sammanhanget det viktigaste trots allt. De trafikproblem vi idag har handlar ju nästan enbart om de stockningar runt Tingstadstunnel som vidaretransplanterar sig över staden ett antal timmar om dagen.

Möjligheten att överhuvudtaget kunna pårverka sin närmiljö är en av de största demokratiska uppgifterna som engagerar människor. Därför måste stadsdelsnämnderna få större makt över de frågorna och vara en tydligare företrädare för utvecklingen i sina stadsdelar.

 

---