GöteborgsLiberalen nr. 4, November 2006
Hemmet har blivit ett fängelse
Dags för genomgripande förändringar i äldreomsorgen i Göteborg
Så har det hänt igen. Denna gång är det Marianne och Nils som efter 62 års äktenskap skulle tvingas dela på sig. Först efter att GP uppmärksammat deras situation fick de båda flytta till ett anpassat äldreboende. Tidigare var det en 94-åring som förvägrades äldreboende för att hon inte ansågs ha behov förrän Länsrätten biföll hennes överklagande. Men det krävde att hon och hennes nära hade ork nog för att driva det till ett överklagande.
För något år sedan var jag själv engagerad för Gudrun, 92, som inte fick flytta till det äldreboende hon ville för att det låg i en annan stadsdel. Det hjälpte tyvärr inte Gudrun. Listan kan göras längre. Vänsterkartellen tvår för sin del sina händer varje gång, men ändå sker sådant här gång efter annan. Ord och handling hänger helt enkelt inte ihop.
Det är faktiskt bara ett drygt år sedan det låg ett förslag i kommunen om att göra det ännu svårare för äldre att få rätt till en plats på våra boenden. Det var det första jag som då ny i kommunstyrelsen satte stopp för. Ett halvår senare kunde vi enas om att istället sänka ribban för rätten till äldreboende. Den som vill ska kunna bo kvar hemma och den som vill måste kunna erbjudas andra anpassade boendealternativ.
Ett fängelse
För många äldre har hemmet blivit ett fängelse. Utöver att vara ovärdig och fullständigt oacceptabelt för den som drabbas är det rentav ett växande folkhälsoproblem i äldregruppen. Den sociala isoleringen, bristen på stimulans och tillgänglig personal under dygnets alla timmar för den som bor kvar ensam hemma gör att många äldre mår sämre än de skulle ha behövt göra. Under den gångna mandatperioden har över 700 äldreboendeplatser försvunnit i Göteborg utan att några nya bättre alternativ tillkommit.
Låt oss tala klartext: Våra äldreboenden är på väg att successivt allt mer bli något slags hospice, vård i livets slutskede, för äldre. Långvården har blivit ”kortvården”. Det ser olika ut i olika stadsdelar, men trenden är helt klar.
Lika alarmerande är att hemtjänsten inte har byggts ut i den omfattning som borde ha varit rimligt utifrån att allt fler äldre med allt tyngre behov bor kvar hemma. Dessutom minskar antalet anhöriga med hemvårdsbidrag. Det borde med all logik ha varit tvärtom. Så länge kommunen inte har inrättat en äldreombudsman med ansvar för att garantera varje äldre en värdig omsorg och följa upp och agera där det finns brister, har kommunstyrelsen all anledning att ta sitt ansvar och göra en ordentlig genomlysning av situationen inom hemtjänsten. Personalen sliter hårt, men uttalanden som att ”det finns de som tvingas i säng vid 18-19-tiden för att få hemtjänstschemat att gå ihop och de som lämnas gråtande i ensamhet när hemtjänsten rusar till nästa läggning”, som vi stött på under våra besök i runtom i äldreomsorgen, får i alla fall mig att rysa. Det är ett av många citat i den rapport som jag sammanställde efter vår besökskampanj*.
Krävs handling
Ska vi få fram bättre anpassade boendeformer för äldre handlar det om att gå från ord till konkret handling på bland annat följande punkter.
- 1. Återskapa långvården i en modern värdig tappning: Låt ett antal av dagens särskilda boenden bli rena minisjukhus för människor som bott hemma så länge det går, men nu är så sjuka att det är fråga om att under värdiga former ge vårdande insatser vid livets slut. Självklart måste dessa äldrevårdsinrättningar också bemannas med inte minst medicinsk kompetens för att klara denna uppgift. Överlag kan hemsjukvården med sin geriatriska, äldremedicinska, kunskap spela en större roll för äldreomsorgen i sin helhet.
2. Splittra demensomsorgen utifrån de enskildas varierande behov: Anpassa ytterligare några av boendena till demensboenden med olika inriktningar beroende av typ av demens och med fokus på mer professionella bedömningar så att den enskilde från början hamnar på rätt ställe med rätt insatser för just henne eller honom, inte minst möjligheter till tidig kontinuerlig stimulans. Där finns det idag stora brister inom demensvården. Människor med olika typer av demens mår inte bra av att tvingas ihop.
Boenden utan sjukhemskänsla- 3. Låt andra bygga nya ålderdomshem motsvarande det antal platser som lagts ned: Öppna för andra att ta över och bygga boenden utan dagens sjukhemskänsla, för äldre som har svårt att röra sig ute men ett självklart behov av trygghet och social gemenskap. För dem som redan idag har omfattande hemtjänstbehov och vill komma in på ett boende är det rentav självfinansierande att bygga nya platser. Självklart ska de också ordnas så att den enskilde kan få ett eget rum, en möjlighet att stänga dörren om sig, men också ges möjligheter att få leva ihop med den man vill. Vi har idag i stort sett byggt bort den möjligheten. Eget rum kan också vara att få dela ett rum!
4. Forma en helt ny typ av integrerade seniorboenden: Sist, men inte minst, skapa därutöver i samverkan med andra aktörer en – för åtminstone Göteborgs del – ny typ av boenden. Inte bara renodlade så kallade seniorboenden och 55+, för vad händer när man blir skröplig och sjuk och det boendet inte passar ändå? Måste man flytta igen? Bygg istället boenden som från början är förberedda för omfattande medicinska insatser, ordnade med träffpunkter, samlingslokal och fritidsaktiviteter samt för att på plats kunna hålla med hemtjänst och hemsjukvård som kan anpassas efter behoven. Lägenheter med olika upplåtelseformer utifrån olika människors förutsättningar och önskemål, som såväl den som börjar fundera på framtiden efter att barnen flyttat hemifrån eller krämporna börjar kännas av, som den som väntat in i det längsta men till slut inte orkar längre, kan flytta till.
Alldeles för många äldre göteborgare har drabbats på ett ovärdigt sätt av en allt för stelbent och enkelspårig äldreomsorgspolitik! Det är därför hög tid att nu verkligen gå från alla vackra ord till verklig handling – för de enskilda äldres skull!
Mikael Janson (fp)
Ersättare Kommunstyrelsen
*/ Rapporten ”Några ord om äldres omsorg i Göteborg” finns att få från artikelförfattaren eller på partiexpeditionen i Göteborg.