Stå upp för mänskliga rättigheter även i kommunala sammanhang

I dag fyller FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 60 år. Stå upp för dem även i kommunala sammanhang! uppmanar två Göteborgspolitiker debatt

DEMOKRATI. Diskussionen om mänskliga rättigheter som en grundläggande värdering inom den offentliga sektorn har blivit allt mer central. I Göteborgs kommun pågår ett ambitiöst arbete, om än ännu i sin linda.

Kommunen är till för sina medborgare och ska behandla alla med respekt och värdighet utifrån de perspektiv som stadfästs i framförallt FNs allmänna stadga och Europakonventionen. Det ställer krav på att det perspektivet verkligen genomsyrar allt kommunen företar sig.

Särskilt påtagligt – och viktigt – blir det i mötet med andra kulturer, regioner och länder. Såväl i hur vi förhåller oss för att agera med tolerans och respekt, som att våga stå upp för de mänskliga rättigheterna när de kränks.

Vi lever i en allt mer internationaliserad värld. Det gäller även kommunerna som är involverade i allt mer omfattande utbyte med städer, kommuner, regioner och organisationer i andra länder.

En orsak är den ökade näringslivsintegrationen, som har en direkt påverkan på företagandet och arbetsmarknaden på den egna orten. Typexemplet är Göteborgs sedan ett par decennier allt mer intima utbyte med systerstaden Shanghai.

En annan orsak är det faktum att vi lever i ett mångkulturellt land, som i sin tur öppnar nya dörrar mot andra länder. Det utbyte några skolor i Malmö har med Saudiarabien är exempel på det.

Det är i grunden bra med utbyte och samverkan. Det ger nya perspektiv, kunskaper och möjligheter till förståelse och respekt för varandra. Men vi får inte vara naiva.

Trots allt trampas människors rättigheter ner i många av världens länder. Såsom kommunala företrädare, politiker likaväl som tjänstemän, är vi demokratiska företrädare och kan därmed inte heller förhålla oss neutrala i frågan om mänskliga rättigheter.

I Göteborg hörs ofta motargumentet att mänskliga rättigheter är en fråga för regeringen och UD, inte enskilda kommuner. Det är naturligtvis inget hållbart argument. Regeringen slår fast ramverket för Sveriges syn på och arbete med mänskliga rättigheter, liksom exempelvis vår handelspolitik.

Precis som vi i Göteborg kan ha ett intimt utbyte med Shanghai för att ytterst gynna vårt företagande (det vill säga handelsutbyte) – som ju om något ligger i den kommunala kompetensens utmarker, så kan vi inom ramen för den nationella politiken ha med perspektivet mänskliga rättigheter – som ju om något är ett kommunalt kärnvärde!

Det finns därför anledning för Göteborg, och säkerligen fler kommuner, att inrätta utbildningar i kulturkompetens och mänskliga rättigheter för de som å kommunens vägnar är engagerade i internationellt utbyte.

Det är ett viktigt perspektiv att ha med sig. Den enskilde representanten ska då inte vara utlämnad till att lösa allt efter eget huvud. Risken är annars att man hamnar i vanmakt när det inte går att blunda för det som sker, men man inte vet hur man ska agera för att inte riskera att ställa till mer skada än nytta.

Genom utbildning kan var och en få de verktyg som behövs för att bättre kunna dra ett, om än aldrig så litet, strå till stacken i arbetet för en mer demokratisk värld, där det finns respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

Mikael Janson
Ersättare (fp) kommunstyrelsen
Piotr Kiszkiel
Ledamot (fp), kommunfullmäktige
Göteborg