GP.se DEBATT 2008-11-18
Ta ett samlat grepp på äldres boende i Göteborg
De flesta äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Valfrihet handlar om att kunna få göra det, men också att kunna flytta till ett anpassat boende den dagen man vill det, skriver Mikael Jansson och Kerstin Ekman, båda folkpartistiska kommunpolitiker.
Hur ska vi ta hand om 40-talisterna när de blir gamla? Inte kommer de att acceptera vad som helst! Så låter det i äldredebatten. Verkligheten är att 40-talisterna kommer att vara lika skröpliga och utsatta som alla andra den dagen behovet av omfattande vård och omsorg dyker upp.
Därför måste vi bygga en äldreomsorg som ger valfrihet, värdighet och trygghet för var och en från början, utan att den enskilde och anhöriga handgripligen ska behöva kräva sin rätt. Annars är vi fel ute redan idag. För nog måste vi också bry oss om dagens äldre?!
40-talisternas krav kommer snarare att handla om deras föräldrageneration här idag. En berättigad omsorg om sina nära och kära. Det är i det ljuset uppseendeväckande hur mycket som läggs på att diskutera vad som komma ska istället för att hantera dagens situation.
Det hjälper inte att vi i folkpartiet liberalerna lyckats driva igenom att det ska bli lättare att få rätt till äldreboende, när stadsdelarna fortsätter lägga ned platser.
Bara förra året försvann närmare 250 boendeplatser i Göteborg enligt Socialstyrelsens statistik. De senaste exemplen är neddragningarna i Örgryte och Gunnared. Samtidigt ökar köerna!
Politisk ovilja
Den politiska oviljan att ta ett samlat grepp om äldreboendefrågan blir allt mer ohållbar. Stadsdelarna kommer aldrig att ta det helhetsansvaret av rädsla för att inte klara sin ekonomi.
Det blir övertydligt när en äldre människa som vill komma till ett boende i en annan stadsdel förvägras det därför att man där inte vågar släppa ifrån sig platser av rädsla för att straffas med statliga viten för att inte kunna erbjuda sina egna äldre boende inom rimlig tid.
Den som ändå står på sig och vill flytta till sitt önskade boende hamnar då sist i kön på obestämd tid och får se andra gå förbi. Vi har djupt upprörande exempel på det. Stadsdelarna kommer heller aldrig att orka planera för någon annan typ av boenden än dagens.
Vill bo hemma
De flesta äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Valfrihet handlar om att kunna få göra det, men också att kunna flytta till ett anpassat boende den dagen man vill det.
Det är egentligen frapperande många bland de äldre som anger att de skulle vilja eller tror sig komma att behöva flytta från dagens boende för att kunna leva ett fullvärdigt liv.
Kommunens egna undersökningar bland äldre över 65 och alla med hemtjänst visar på att 96% svarar ja på frågan om det behöver byggas fler anpassade boenden. Var femte är redan på gång att vilja flytta och ytterligare en femtedel med hemtjänst ser ett behov av att göra det inom överskådlig framtid. Sammantaget flaggar varannan äldre göteborgare för att de behöver ett annat boende!
Kommunalgrå boenden
Frågan är vad vi kan erbjuda den som bara känner sig isolerad eller att orken tryter? Hur attraktivt är det att komma till ett boende där det inte finns några stolar runt matsalsbordet för att alla sitter i rullstol? Eller att de gemensamma aktiviteterna inskränker sig till några fåtal som överhuvudtaget orkar? Utvecklingen går mot att de så kallade särskilda boendena allt mer är institutioner att dö på, inte att leva livet i!
Vi kan inte fortsätta bygga boenden där den kommunalgrå korridorsplastmattan går in i de enskilda rummen med samma känsla som sjukvårdsskjortornas märkning Tillhör Landstinget.
Det går inte att ställa allt hopp till att andra ska bygga seniorboenden och så kallade mellanboenden. Det är dessutom fel tänkt, att gamla när de är som allra skröpligast ska behöva flyttas runt på det viset, från det egna hemmet via ett mellanboende till hemmet.
Det är istället dags att börja avveckla äldreboendena så som de ser ut, även om det också kommer att behövas värdiga vårdboenden för den som bott kvar hemma så länge det gått men är i behov av insatser närmast dygnet runt.
Skapa istället, tillsammans med andra aktörer på bostadsmarknaden, boenden som kan vara allt från villor till lägenheter och gruppboenden med gemensamhetsutrymmen för måltider och olika aktiviteter samt öppna för äldre och andra i omgivningen.
Kalla det 75+-boende med ett spann om +/- 20 år för den som flyttar dit. Boenden nära till service och aktiviteter, vilket är det de äldre efterfrågar mest i olika undersökningar.
Koppla stationerade team av hemtjänst, hemsjukvård och aktivitetsledare till dem, som kan dimensioneras allt efter behovet av vård och omsorg, så att ingen ska behöva flytta ännu en gång när vårdbehoven växer.
Genom geriatrisk läkarkompetens kan hemsjukvården se till att undvika att äldre ska behöva åka ut och in på akutsjukhusen i onödan. Riktigt absurt är det när äldre som fått komma till ett äldreboende för att de är så sjuka ändå idag tvingas ta sig till akuten.
På så sätt får vi fram boenden både för dem som börjat fundera på sin ålderdom, som känner att det egna huset är för stort eller inte klarar lägenheten på tredje våningen utan hiss, till dem med mer omfattande vård- och omsorgsbehov.
Förödande isolering
Boenden där det dessutom går att bo som par även om bara den ena parten har ett stort omsorgsbehov.
Vad det handlar om är att bygga upp en äldreomsorg runt den enskilde och dennes behov, inte tvärtom och att ge möjligheter att själv få välja hur man vill ha det.
Få saker är så förödande för den enskilde som ensamhet och isolering. Låt oss inte överge dem som sitter ensamma och skulle ha kunnat få det bättre om det fanns attraktiva alternativ att erbjuda.
Ett första steg är att gå från vackra ord till aktiv handling. Ett andra steg är att ta ett samlat grepp kring äldreboendefrågan i Göteborg som helhet. Ett tredje steg är slänga ut det kommunala ramprogram som slentrianmässigt styr utformningen av våra äldreboenden.
Mikael Janson(fp)
Göteborgs Kommunstyrelse
Kerstin Ekman (fp)
Kommunfullmäktigeledamot