Bevarande av gatstenen i Varberg

I många svenska städer har gatstenen åter tagits till heder under 1980-talets senare del och nu under 90-talet. Det kan i många fall ses som en reaktion på de radikala förändringar som gjordes av stadsbilden i många svenska städer under sextio- och sjuttiotalen då gigantiska rivningar gjorde plats för bilen, asfalt och betongbyggnader i de svenska stadskärnorna. På något sätt vill vi nu återvända till den lugnare och kanske människovänligare atmosfär som rådde i städerna innan dessa förändringar ägde rum. Gaturummet ska återerövras som en mötesplats för människor. Den vällagda vackra gatstenen bidrar till detta.

I Borås stensatte man i slutet av 80-talet en av sina paradgator. Gågatorna i Falkenbergs innerstad är vackert restaurerade med storgatsten, hällar och smågatsten. I Stockholm och Göteborg liksom i Lund värnar man idag om gammal stensättning och restaurerar många äldre gator, för att bara ge några exempel.

Också i Varberg har en del gator, gångbanor och cykelbanor stenlagts på senare år. Men vi har tyvärr också sena exempel på att stenlagda gator asfalterats utan att det föregåtts av någon diskussion. Det finns dessutom här planer på ytterligare asfaltering av nu stensatta gator. Så bör inte få ske utan en ordentlig diskussion. Till en sådan diskussion vill vi bidra med den här motionen.

I Varberg har vi speciella skäl att värna om gatstenen. Vi har stolta tradioner inom stenhuggerinäringen. Här höggs den allra bästa gatstenen i Sverige, med största hållfasthet mot nötning och med minst benägenhet att bli glatt och hal. Endast den sten som höggs i Tjärholmen i Norrtäljetrakten kunde mäta sig med varbergsgraniten vad beträffar dessa kvaliteter. Vi har också genom åren haft många skickliga stensättare vilket flera platser i Varberg vittnar om. Idag har vi en grupp stolta stensättare som för den här traditionen vidare. Att denna yrkeskunskap förs vidare har vi ett gemensamt ansvar för. På många håll i landet saknas den idag.

Varbergs södra infart, dvs sträckan från Ranelidsrondellen och in mot stan är om inte unik så näst intill. Det finns idag inte många infarter till svenska städer som är belagda med gatsten. De flesta av dessa asfalterades på 60- och 70-talen. Denna infart ska vi vara rädda om, för ska någon svensk stad ha en sådan här infart att göra intryck på besökare med, så är det väl just stenstaden Varberg. Infarten har på senare tid fått uppmärksamhet i den nyligen utkomna boken K-märkt på väg. Tyvärr har fortsättningen på infarten från korsningen med Kattegattvägen och in mot stan delvis förstörts genom asfalteringen på sista biten av Almers väg. Där ligger värdefull gatsten under asfalten. De planer som finns på att asfaltera Södra vägen från korsningen med Danska vägen och söderut anser vi måste ändras.

Det skäl som oftast använts för att ersätta gatsten med asfalt är att det sänker nivån på bullret från trafiken till fromma för dem som bor eller vistas utmed gatorna. Asfaltering sägs vara att åtgärda bullerproblemet vid källan. Vi håller inte med om detta. Enligt vår uppfattning är det fordonstrafiken och höga hastigheter som orsakar bullret och detta bör då åtgärdas med en minskning av trafikmängden och sänkta hastigheter. En begränsning av fordonstrafiken kommer dessutom att föra med sig flera andra positiva effekter. Erfarenheten visar att gatstenen har en hastighetsdämpande effekt jämfört med asfaltbeläggning.

Vi undrar om inte infiltrationen av dagvattnet försämras genom asfaltering. Det är i så fall ytterligare ett argument för behållandet av gatstenen eftersom vårt dagvatten idag är starkt förorenat. Genom infiltrationen genomgår vattnet en naturlig reningsprocess i stället för att orenat rinna direkt till recipienten. Egentligen innebär varje ny kvadratmeter asfalterad yta att de fysiska förutsättningarna för vattnets naturliga kretslopp försvåras, vilket måste anses stå i strid med de övergripande miljömål som kommunfullmäktige antagit.

Också ekonomiska aspekter talar för gatstenen. Den viktigaste ekonomiska fördelen är dess varaktighet. Visserligen är asfalten billigare att lägga men den måste läggas om med 5-10 års mellanrum på trafikerade gator och 10-30 års mellanrum på gc-banor medan väl lagd gatsten ligger i kanske 100 år eller mer. Gatsten med bra kvalitet betingar idag ett högt värde. Det är det enda beläggningsmaterialet som kan återanvändas och andrahandsvärdet på sten av bra kvalitet är högt. Detta gör att det till och med kan finnas anledning att gräva fram de stenar som på senare tid övertäckts med asfalt (exempelvis på Almers väg) och rengöra dem för återanvändning. Redan idag upplever vi en brist på vissa typer av gatsten här i Varberg.

Vi föreslår att en stenplan för Varberg ska tas fram. Den ska bl a innehålla en inventering av stensatta gator och ett angivande av deras status. Den ska också innehålla en inventering av hur mycket gatsten som finns i kommunens ägo inklusive den sten som nu ligger under asfalt på olika håll. Vilka gator ska restarureras framöver? En restaurering av södra infarten tycker vi borde vara med. Den bör också precisera vilka kvalitetskrav vi ska ställa vid om- och nyanläggning av gatstenen.