Bosgård 2003-01-26
Interpellation till Socialnämndens ordförande
angående ungdomar i riskzon
Inledning:
Youth at risk (YAR) är en metod som har använts i USA, England, Holland och Australien med goda resultat. YAR-programmet riktar sig till ungdomar i åldrarna 16-21 år som befinner sig i riskzon för att hamna i samhällets utkant -eller som redan har hamnat där. Problemen kan vara exempelvis kriminalitet, missbruk, uttalade svårigheter att fungera i skola eller sysselsättning, svåra relationsproblem, mm. Socialförvaltningen i Borlänge genomför under 2001-2002 som första kommun i landet ett Youth at risk-program.
Programmet ger möjlighet för många i samhället att vara med. Vi kommer att behöva rekrytera vuxna människor som vill bidra med sin tid. YAR ersätter inte den professionella personal som finns tillgänglig i kommunen, tvärtom inbjuder det till ett samarbete. Ingen kan göra allting men alla kan göra något. Tillsammans skapar vi det samhälle som vi vill att våra barn ska växa upp i .
Metoden
Alla unga har en framtid. Programmet lär ut att alla kan ta ansvar för sitt liv, och påverka hur man vill att framtiden för sig själv ska se ut. Att delta i programmet är frivilligt. YAR erbjuder de unga som kommit utanför i samhället en väg tillbaka.
Huvudprinciper:
- Ta eget ansvar
- Se möjligheterna i livet. Skapa en framtid från nuet.
- Självuttryck. Få uttrycka känslor och tankar, berätta sin egen historia. Titta närmare på vem man är/har blivit och hur man uttrycker detta. Kommunikation med andra. Reflektion över sig själv och andra.
- Gemenskap. Att erbjudas och kunna ta emot stöd från vuxna för att genomföra de förändringar man själv föresatt sig. Att ta emot vägledning av trygga vuxna.
Kort kan man säga att programmet sker i tre faser;
-en förberedande då vi planerar och utvecklar samarbete
-ett genomförande då vi har en intensivkurs på en vecka en bit ifrån stan med ungdomarna
-en uppföljning om 12 månader
Ungdomarna som bestämmer sig för att vara med får genomgå en intensivkurs under en vecka, där inomhus och utomhusaktiviteter varvas. Här bereds ungdomarna ett tillfälle att få reflektera över sig själva och bli lyssnade på. Kursen är intensiv och berör känslomässigt. Allt sker under ordnade former där reglerna är klar och tydliga, men med stor omsorg om de unga och med närhet från ledarna. Stor tonvikt läggs på att hålla det man lovar, övervinna sina rädslor, lära sig respektera sig själv för den man verkligen är, samt kunna relatera till andra. Ungdomarna väljer 3 områden i sitt liv som de vill förändra. De fattar ett beslut att göra detta. En vuxen volontär, committed partner, utses för varje ung person. Denne åtar sig att stödja den unge i att genomföra sina beslut.
Hemma ordnas en välkomstfest där föräldrar och anhöriga deltar. Ungdomarna diplomeras. Därefter följer en 12 månader lång uppföljning på hemmaplan. Varje ung person stöttas under denna tid av sin committed partner. YAR finns med som kontinuerligt stöd till projekttidens utgång.
Volontärer och Committed partners
Frivilliga volontärer har en stor roll i detta projekt, och det finns flera olika uppdrag. Det kan vara allt från att hjälpa oss med att ordna sponsorer, värva fler volontärer eller att motivera unga att delta i programmet. Under intensivkursen behövs många för att få allt att fungera, från administrativa funktioner, kök- och matlagning, ställa i ordning kurslokaler, till committed partners. En del av de frivilliga volontärerna utbildas till committed partners. För att vara committed partner krävs att man har ett engagemang för unga människor och vill göra en frivillig insats. Man kan inte komma ifråga för uppdraget om man dömts för brott mot barn eller ungdom. För övrigt bör man vara trygg i sig själv och ha möjlighet att avsätta tid för en ungdom minst två tillfällen per vecka under ett års tid. Vi kommer från YAR:s sida att erbjuda utbildning till dem som bestämmer sig för att bli volontärer.
Medverkan från företag
Som företagaren kan man bidra inom följande områden:
1. sponsring av produkter eller delar av insatser.
2. Upplåta personal som på arbetstid får delta med olika insatser, tex vara volontär.
Vi erbjuder personal en utbildning i social kompetens genom workshops och handledning.
Personal som genomgår denna träning får erfarenheter och vinster inom dessa fält:
- konflikthantering
- teamwork
- träna att lyssna
- ökad effektivitet
- mer kraftfull i relationer
- bättre kommunikationsförmåga
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Vem har det medicinska ansvaret på respektive skola, har det delegerats ?
2. Hur ser situationen ut vad gäller antalet barn per skolläkare respektive skolsköterska och kuratorer i vår kommun idag?
3. Är behovet av personal inom skolhälsovården tillfyllest enligt de riktlinjer och behov som finns?
Nils-Erik Davelid(fp)