Efter pensionering är förhoppningen ett självständigt liv. Majoriteten av dagens seniorer står också själva för sina matinköp och matlagning. Många vill laga maten av färska råvaror från grunden. Den allmänna uppfattningen är att sådan mat är den bästa. Man föredrar traditionell mat som man är van vid. Inköpen omfattar oftast produkter, som är välkända medan nya varor kan vara okända och därmed kräva nya recept. Detta kräver extra ansträngning och därmed blir det nya oprövat. Köpta färdigrätter anses inte vara lika goda som hemlagad mat och de ses inte heller som en riktig måltid. Studier visar att kvinnor, som drabbats av sjukdom, krämpor och sämre ork, trots detta strävar på med sin matlagning. Näringsinnehållet i deras måltider visade sig dock bli försämrat och därmed riskerar hälsan att försämras, vilket i sin förlängning kan omöjliggöra ett självständigt boende.
När hushållet består av två personer brukar dagen innehålla regelbundna måltider och mellanmål. Sjukdom och ensamhet kan bli ett hot mot detta regelbundna ätande. Om kvinnan blir sjuk och en ovan make ska överta ansvaret för mathållningen kan det bli svårigheter. Problem uppstår också om hustrun eller mannen blir ensam. En nybliven änka förlorar ofta lusten att laga, eftersom hon inte har någon att ge måltiden till och att äta ensam är svårt. En änkling, som inte haft ansvar för att laga mat kan sakna kunskaper om detta. I dessa situationer riskerar näringsintaget att bli försämrat och därmed hälsan.
I EU-projektet ”Food in later life” studerades matvanor bland seniorer i åtta europeiska länder och med utgångspunkt från dessa resultat uppkom idén om en matskola för seniorer. En kurs utformades, som riktar sig till personer över 65 år. Här tillhandahålls kunskaper om hur man komponerar hälsosamma måltider, färdigmat, enklare matlagning samt livsmedelshantering och näringslära. Kursen innehåller också praktisk matlagning och varje kurstillfälle avslutas med att man äter tillsammans. Kursen prövades först i Uppsala, men börjar nu spridas över landet. I Jönköping har ett mindre försök gjorts. I detta deltog närstående till personer med demens. De fick bl.a. lära sig berika maten, vilket kursdeltagarna uppskattade eftersom sjukdomen i dessa fall medförde att matintaget blev alltför litet. En utvärdering av kurserna i Uppsala, där 134 personer ingick, visar att kursdeltagarna var nöjda och den sociala betydelsen av kursen var stor. Resultatanalysen visar att 5% respektive 59% helt eller delvis förändrat sitt beteende vid livsmedelshantering och 60% läser produktmärkning i större utsträckning än tidigare. Deltagarna har fått ökad kunskap om hälsosamma måltider, lärt sig att förenkla matlagningen och lärt sig använda nya produkter.
Att kunna hantera sin måltidssituation själv innebär inte bara vinster på individnivå i form av förbättrat näringstillstånd och därmed ökad självständighet, livskvalitet. Det innebär också samhällsvinster genom att seniorer kan bo kvar längre i hemmet. Här bör politiska insatser göras för att få igång matskola för seniorer. Bildnings- och pensionärsorganisationer i Jönköpings län är lämplig basen för verksamheten och särskilt stöd bör sökas hos Socialstyrelsen.
Birgitta Sidenvall
professor, medicine doktor
kandidat till landstingsvalet
Folkpartiet
Referenser:
EU projektet "Food in later life" finner du här >>