Kvinnofridslinjen en succé - tyvärr
100 samtal om dagen.
Det är en start som den nystartade Kvinnofridslinjen inte hade räknat med.
Och julen innebar dessvärre inte den förväntande minskningen av joursamtal .
Den 4 december öppnade den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen på uppdrag av regeringen.
- I snitt får vi 100 samtal om dagen. Det är ett enormt gensvar. Vi visste att behovet finns, men vi trodde inte att vi skulle komma upp i sådana här siffror förrän efter några månader, säger verksamhetschefen Åsa Witkowski, och fortsätter:
- Antingen har vi lyckats få ut budskapet väldigt bra, eller så är behovet ännu större än vi trodde.
Minskning uteblev
Bilden av att många kvinnor lider extra under julhelgen har förstärkts, enligt Witkowski.
- De erfarenheter vi har från den betydligt mindre jourtelefon vi hade tidigare är att samtalsfrekvensen minskade under julhelgen. Det fanns en önskan om att upprätthålla fasaden under jul inför släkt och vänner. Nu minskade inte samtalen alls och man spekulera i varför det inte blev så.
- Kanske var det redan separerade kvinnor som ringde när julen kändes tom, kanske var det många som var oroliga över att deras barn firade med pappan. Eller så utsattes många kvinnor för våld och övergrepp.
Medierapportering kan påverka
Verksamhetschefen tror att enstaka händelser som uppmärksammats stort kan ha hjälpt till att få kvinnor att ringa till linjen.
- Fallet med våldtäktsmålet mot Stureplansprofilerna är ett sånt exempel. Våld och övergrepp på kvinnor har fått stor plats i media under hösten.
Organisationen har, i viss mån, en uppfattning om hur samtalen ser ut län för län. Men någon statistik finns inte ännu.
- Det man kan säga nu är att det ringer från hela landet och att problemen finns överallt.
Vad handlar samtalen om?
- I första hand berättar kvinnorna vad man varit med om, sätter ord på händelserna. Det handlar om fysiskt och psykiskt våld, och i en del fall om våldtäkter. Men en kvinna som våldtagits säger det inte alltid rakt ut, utan berättar istället att hon varit med om något som hon inte ville.
- I andra hand är det kvinnor som är ute efter information och råd. En del vill veta om det finns en lokal kvinnorjour där de bor och andra vill ha hjälp med bedömningen om huruvida man ska lämna mannen.
De som jobbar som telefonister på jourtelefonen är projektanställda till sista augusti.
- Redan tidigt i vår måste vi dra upp riktlinjer för fortsättningen. Behovet finns verkligen, summerar Åsa Witkowski.
Nerikes Allehanda 2007-12-30