Jönköping 2008-01-01
NYÅRSTAL 2008
Tack för att ni står här med brinnande facklor!
Vi har kommit en bit på vägen mot en säkrare och tryggare kommun. Många engagerade insatser har gjorts mot våldet. För att bara nämna några goda exempel så har vi haft fler poliser i centrum under fredags- och lördagskvällar, det har gjorts flera olika satsningar mot kvinnovåld och för bättre hjälp till barn som far illa och vi har fått ett behandlingsprogram för män som använder våld. I år ska vi ta beslut om barnahus för barn som utsatts för allvarliga brott och påbörja ett nytt kommunalt handlingsprogram mot kvinnovåld.
Men trots alla insatser från myndigheter och organisationer är det fortfarande alltför många som inte känner sig tillräckligt trygga i vår kommun - varken hemma, på arbetet, i skolan eller på stan. 2007 anmäldes det mer än tre fall av misshandel varje dag! Så kan det inte fortsätta.
Ingen förtjänar stryk. Inte nioåringen som har svårt att klara sin läxa, inte ynglingen som går hem från krogen och inte vill bjuda på en cigarett, inte hustrun som tycker att mannen kan hjälpa till mer hemma och inte den gamla damen som kissat i sängen just när lakanen blivit bytta. Ingen ska behöva tåla våld. Ingen.
Vi måste stoppa våldet. Därför vänder jag mig nu till alla i Jönköpings kommun. Vi behöver alla hjälpas åt. Att så många kommit hit idag stärker mig i min övertygelse om att vi i Jönköpings kommun är redo att ta krafttag mot våldet.
Alla som ser eller får kännedom om våld kan göra något. Du kan avbryta våldet eller störa, t ex genom att skrika. Du kan ringa polisen eller be en granne om hjälp. Du kan anteckna vad du sett och du kan fotografera. Du kan ta hand om den som blivit slagen och du kan ställa upp som vittne. Det finns mängder av saker du kan göra beroende på vem du själv är och hur situationen ser ut. Det viktigaste är inte vad du gör utan att du gör något. Visa att våldet är oacceptabelt!
Du som själv använder våld. Se vad du gör. Visa att även du, innerst inne, tar avstånd från våldet. Varför skulle du annars ångra dig? Döva inte ditt samvete med mer våld. Det finns hjälp att få. Vår gemensamma framtid ligger i dina händer, förstör den inte. Ta ditt ansvar. Vi behöver dig men inte ditt våld.
Tänk om det inte fanns våld på våra skolor, tänk om ingen behövde vara orolig för våld i mörkret, tänk om det inte fanns våld i våra hem. Det är en utopi, jag vet, men ändå. Tänk vad det skulle innebära för oss alla i ökad livskvalitét. Tänk vilka investeringar vi kunde göra för de pengar och den människokraft som idag går till spillo i onödig sjukvård och personligt lidande.
Vi bor i en fantastisk kommun som jag är oerhört stolt över. En kommun med en enorm utvecklingspotential. Men trygghet är en förutsättning för en hållbar utveckling. Om tryggheten ökar framträder alla andra fördelar med kommunen tydligare. En nybyggd eller renoverad skola blir mycket mer attraktiv om det inte finns något våld på skolområdet. Nya restauranger och promenadstråk blir mycket mer lockande om man känner sig säker när man går dit och hem. Vår kommun skulle kunna få en oerhört mycket större attraktionskraft.
Idag är det första dagen på 2008. Idag har vi möjligheten att göra en nystart. Jag skulle önska att ni och kommunens övriga invånare ville avlägga ett alldeles speciellt nyårslöfte:
• Acceptera inte att bli utsatt för våld.
• Gör något om du ser någon annan bli utsatt för våld.
• Om du själv använder våld, be om hjälp att sluta.
Se er omkring. Här finns många som är beredda att lyssna. Här finns många som är beredda att hjälpa. Se er omkring - ni är alla ett flammande bevis för att den här kommunen är redo att ta krafttag mot våldet. Med invånare som er är jag övertygad om att 2008 kommer att bli ett tryggare år i Jönköpings kommun. Vårt gemensamma arbete börjar idag. Här och nu.
Jag hoppas att ni alla får ett riktigt Gott Nytt År!
Och jag skulle vilja att vi nu gemensamt utbringar ett fyrfaldigt leve för det nya året och att vi sedan sjunger nationalsången.