"Att vara utfryst varje dag ur gemenskapen det är det som är mobbning. Man blir sårad både på insidan och utsidan". Anna, 15 år.
Nu har skolorna börjat igen, kanske efter ett skönt och läkande sommarlov för den mobbade eller som en räddning för den som blivit mobbad i sitt grannskap hela sommaren. Den senare litar till kraften som skolans personal utövar; där finns vuxna som vågar se och som vågar att agera.
Många är de vuxna som ej längtar åter till sina arbetsplatser efter semestern, då de blir mobbade på jobbet, chefen gör inget eller för lite och den vuxne känner ofta skam för att det sker, borde själv kunna säga ifrån etcetera.
Men mobbning är ett övergrepp, inte en konflikt, och ska tas itu med på motsvarande sätt. Övergrepp är brott. Grov kvinnofridskränkning till exempel ger minst sex månaders fängelse, men att mobba en kamrat, i skolan eller på arbetet eller i annat sammanhang så att vederbörande får sitt liv förstört eller kanske till och med begår självmord, det ger inget straff alls; möjligen dåligt samvete hos mobbaren men ofta skyller den ifrån sig med att han/hon får skylla sig själv, han/hon var ju sådan som ni alla vet.
Alla som blir mobbade känner en skam över att vara utsatta och talar helst inte om det; men deras självförtroende sänks hela tiden. Det kan gå så långt att de tror att mobba-ren har rätt... De slätas hela tiden ut som personer... Och det njuter mobbaren av, vederbörande har lyckats och känner än mer makt.
Barn som tillåts mobba sina kamrater tar ofta till samma vapen när de senare hamnar på en arbetsplats med en dålig chef, som inte heller vågar säga ifrån. De vet redan hur de ska få bort den/de personer som de inte klarar att leva med eller kan njuta av att ha makt över. Därför är det väldigt viktigt att mobbare stoppas tidigt och inte får medhåll av till exempel sina föräldrar, eller att beteendet bara så att säga pratas bort. Det värsta av allt är att en del vuxna njuter av att deras barn lyckas med att trycka ner andra barn; det brukar bland annat heta: "Mina barn klarar sig så bra". Alla kan bli mobbade, det är inte så att det är fel på den som blir utsatt.
Mobbning uppstår för att vi saknar modet att agera och lever ofta kvar år efter år, för att vuxna inte vill, orkar, vågar eller har förmåga att stoppa den.
Ibland kan barn som mobbar och blir tillsagda, ge igen även mot den som säger ifrån, till exempel förstöra i vederbörandes trädgård. Vi måste alla våga vara en medmänniska, en räddande ängel, för det kan göra skillnad mellan djupa och handikappande sår av mobbning eller ärr som går att leva med.
Det vore bra om alla vuxna vågade ta till sig vad mobbning i realiteten innebär för den som blir utsatt. Många sjukskrivningar i dag är orsakade av mobbning på arbetsplatser eller i andra sammanhang; till exempel utbrändhet, Psykosomatisk ohälsa, PTSD (=post trau-matic stress disorder), psykiska besvär som djupa depressioner etcetera.
Förutom det personliga lidandet, som är det värsta, kostar detta familjen och även samhället stora summor. Därför vill vi i Folkpartiet stärka elevhälsovården så att mobbare och mobbade kan få hjälp tidigt, då får vi ner självmordsfrekvensen bland unga (bland vuxna har den minskat men inte bland barn och unga). Vi ska också se till att mobbarna får hjälp, så de inte fortsätter att begå övergrepp, även av andra slag. Jag vill verkligen använda min erfarenhet för att arbeta för nolltolerans mot mobbning!
Gun-Britt Sabelstierna
(FP)
Odont kand, Magisterutbildad socionom inom Socialt arbete inom Hälso-och Sjukvård.
Nämndeman i Jönköpings tingsrätt sedan 7 år tillbaka