I år är det 90 år sedan kvinnorna i Sverige fick allmän rösträtt. I kommunerna hade emellertid myndiga och förmögna kvinnor över 25 år haft rösträtt ända sedan kommunerna tillkom 1863. Någon rusning till urnorna var det knappast tal om, gruppen var i stort sett försumbar. Först 1910 blev kvinnor valbara. 1918 blev varje man och kvinna över 23 år valbara och fick rösta i kommunalval. 1921 genomfördes det första andrakammarvalet (motsvarande riksdagsval) med kvinnlig rösträtt; därav 90-årsfirandet.
De tre första kvinnorna i Jönköpings stadsfullmäktige var fröknarna Emma Aulin och Gerda Djurberg samt fru Thyra Schartau, de två förstnämnda representerade de frisinnade och Thyra S satt för Allmänna valmanskåren.
När Emma Aulin valdes in 1919 hade hon under lång tid verkat för kvinnors rösträtt. Redan 1914 organiserade hon en namninsamling i staden för detta ändamål. Hon var också en förkämpe för de liberala idéerna och hade ett brett socialt engagemang. En av hennes första insatser i fullmäktige var att lämna in en motion om att höja lärarlönerna i stadens skolor. Hon återkom också året därpå med förslag om att inordna ett nytt sommarhem för fattiga och trötta kvinnor. I motionen skriver Emma Aulin ”… en fristad, ett vilohem för dem som kanske bäst av alla behöver komma bort från dagens tunga och hetta”, och ber om stadsfullmäktiges förståelse och välvilja för sin sak.
Man kan se Emma Aulin och hennes medsystrar som pionjärer i kvinnorättsfrågor med slagkraft långt utanför stadens gränser. De kan också ses som föregångare till alla de kvinnor som längre fram skulle ge sig in i politiken. Senare under 20-talet möter vi kvinnor som Lizzie Hamrin, Elsa Persson, Anna Ljungberg, Lina Andrén m fl.
Extra intressant är det att konstatera att det fanns möjlighet för kvinnor att vara representerade i stadens främsta styrelse långt innan de fick rösta till den.
Lokal rösträtt för kvinnor kom alltså före nationell rösträtt och redan innan dess låg kommunerna långt fram ur ett demokratiskt perspektiv genom kvinnlig representationsrätt.
I dagens samhälle borde man kanske därför överväga att ge fler invånare representationsrätt i kommunfullmäktige eller rösträtt i kommunalvalen. Allt för att främja demokratin och göra fler invånare delaktiga. Vilka invånare skulle kunna omfattas av denna utvidgade demokrati? Kanske ungdomar i 16-17 års åldern? Kanske utlänningar som inte är medborgare i något EU-land, Norge eller Island och som varit folkbokförda i Sverige kortare tid än tre år? Båda kategorierna avser invånare som i många andra avseenden räknas som fullvärdiga i samhället. Tänk om framtidens ”Emma Aulin” är 16 år och från Somalia?
Anna Mårtensson (FP), kommunalråd med ansvar bl a för jämställdhet och integration, ordförande i Jönköpings läns arkivförbund