Staten satsar 3,4 miljarder kronor på att förstärka Företagshälsovården. Tanken är att företagshälsovården ska bli en fullvärdig första linjens kontakt med hälso- och sjukvården och på så vis en tidig insats för att öka möjligheten för den sjukskrivne att tidigare åter komma i arbete. Detta är bra både för individen och samhället.
Inom Företagshälsovården ska det finnas tillgång till rehabiliteringskoordinatorer. Samordningen gäller i första hand insatser från sjukvård, arbetsplats och Försäkringskassa. Individen får därmed tillgång till en personlig koordinator som genom tidiga sjukvårdskontakter väl känner personen och arbetsförhållan- dena, och har därigenom bra förut- sättningar att bedöma individens arbetsförmåga och möjligheter att arbeta.
I vår kommun arbetar Företagshälso- vården redan målinriktat tillsammans med förvaltningarna för bästa möjliga arbetsmiljö och rehabilitering vid sjukdom/ohälsa. Bl. a. har arbetsme- toderna inom TIARA-projektet (Tidiga Insatser Aktivit Rehabiliterings Arbete) vid socialförvaltningen och tekniska kontoret varit framgångsrika.
Vissa av förslagen från regeringen om en förstärkt företagshälsovård är redan genomförda inom TIARA.
Ohälsa och sjukdom är en jämställd- hetsfråga. Övergripande statistik visar att ohälsotalet för kvinnor är avsevärt högre än för män. Arbetet för att ytterligare få ner ohälsotalen är en del i det övergri- pande jämställdhetsarbetet.
Företagshälsovården kan inte ensam lösa problemet med ohälsa kopplats till kön, utan detta måste uppmärksammas vid varje förvaltningen både i det korta och mer långsiktiga arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet.
Det är viktigt att reflektera över orsaken till att kvinnor har så höga ohälsotal jämfört med män. Sverige har - om man jämför med de flesta andra länder - en hög andel äldre kvinnor i arbetskraften och forskningen visar att femtioåriga kvinnor mår mycket sämre på sina jobb än vad de gjorde för tio år sedan. Dessa kvinnor är i princip den första generation som tagit steget fullt ut på arbetsmark- naden och varit "dubbelarbetande". Nu när de blivit äldre har de förutom omsorg om barn och barnbarn i hög grad också ett ökat ansvar för den äldre generationen. Här visar forskning att kvinnor inte bara tar ansvar för sina egna föräldrar utan också för makens.
Med en bättre fördelning av kvinnors och mäns ansvar för hem och barn skulle sannolikt skillnaderna i ohälsotal mellan könen minska. Sker detta samtidigt som vi ytterligare förbättrar arbetsmiljön speciellt inom de kvinnodominerade yrkena så kommer kommunen få både ett lägre ohälsotal och mellan könen mer likartat.
Nils-Erik Davelid (fp)
Ordförande i personalutskottet och i Jämställdhetskommittén