För alla undrande vill vi klargöra att vi anser att framåtrörelse och initiativ är receptet för Jönköpings läns museums utveckling. Något som inte är möjligt med skulder som börda. Museets ekonomi har länge försvårat vår kompetens- och teknikutveckling samt vår förmåga att följa samhällsutvecklingen. För museets del går det inte längre att använda ”osthyvel”. Varje person som haft ansvar för ekonomi förstår att kostnaderna måste stå i proportion till intäkterna, en insikt som nu även nått kultursektorn. En insikt som borde vara en självklarhet för varje offentligt finansierat museum.
Anna Maria Claesson (JP 21/12) har tolkat delar av begreppet ”nästa generation museum” korrekt. Vi vill släppa vårt tolkningsföreträde och låta brukarna/medborgarna vara delaktiga i större grad och vi vill betona ett mångfaldsperspektiv. Att dessa begrepp inte är helt självklara framgår av att t o m kulturdepartementet ofta använder begrepp som ”det svenska kulturarvet” istället för det mer relevanta begreppet ”kulturarv i Sverige”. För att vi ska kunna ta steget och verkligen bli nästa generation museum måste vi arbeta normöverskridande och anpassa vår organisation till en omvärld i förändring.
Att samla, vårda och visa innebär bland annat att vara tillgänglig på internet, något som alla museer eftersträvar idag. Claesson nämner att museet i början av 90-talet skulle vara en plats för skolkande ungdomar. Vi tror inte längre på den visionen utan strävar efter att engagera och nå de yngre målgrupperna genom tillgänglighet, delaktighet och aktiviteter via nya kanaler. Ett sådant arbetssätt kräver emellertid både ny kompetens och resurser.
Nästa generation Jönköpings läns museum ska präglas av ordning och öppenhet. Museet ska ha en praktisk och social miljö som tillåter samtal och rapp idégenerering, är befriad från ”vi och dom” perspektiv, riktar sig mot nya sektorer i samhället, har en tidsenlig titulatur samt fungerande arbetsprocesser och teknik. Vi ska också ha en stark struktur för kunskapsutveckling som inte bygger på en otydlig forskningsstrategi eller på den i vetenskaperna kring lärande sedan länge övergivna överföringsmetaforen.
Dessutom måste museet i allt större utsträckning digitaliseras. Digitalisering handlar emellertid inte bara om teknik utan också om att vara digitalt litterat, alltså förstå den omvärld som den unga generationen nu tar för given. Stor del av de människotillverkade föremål vi rör oss med idag är virtuella objekt med en alldeles ny form av konkretion som museerna måste vara delaktiga i. Vi måste anpassa oss till omvärlden istället för tvärtom.
Tillsammans med teatern, biblioteken, symfoniorkestrarna, publikservicemedia och den fördjupande journalistiken, är museerna en av de bärande institutioner som gestaltar människans villkor. Ett levande kulturarv som omformas, problematiseras, reflekteras och som ligger till grund för våra vardagliga beslut. Till skillnad från teaterns drama, bibliotekens litteratur, musikens repertoar eller journalistikens samtidsgranskande har museerna sina samlingar och sin dokumentation som instrument. Alla nämnda institutioner har sin specifika roll i den väv av mening vi befinner oss i.
Slutligen, en ny generation föds inte genom ett fyrverkeri eller en spektakulär premiär. Det krävs hårt arbete, steg för steg, och saklig ambition. Den som vårdat något nytt, i omsorg och sömnlöst, vet att de första stegen in i framtiden inte alltid är utan möda. Men när väl det nya är på plats så vill man sällan återgå till det som varit.
Anna Mårtensson
Styrelseordförande
Jönköpings läns museum
Sergei Muchin
Länsmuseichef