Debattartikel 2008-09-23
För närvarande pågår en utredning som ska belysa var och hur Jönköpings kommun skulle kunna växa till 150.000 invånare inom en trettioårsperiod. Det gäller att klargöra vilka områden som lämpar sig bäst för bostadsbebyggelse samt vilken hustyp som kan vara lämplig med hänsyn till en hållbar samhällsutveckling. Även förtätningar kan då bli aktuella.
Jag tror att det är viktigt att klargöra vilka topografiska förutsättningar som finns för en fortsatt tillväxt. Jämförbara kommuner i Sverige är omgivna av slättland där det varit enkelt att expandera. För Jönköpings del är det fråga om sjöar, vattendrag, våtmarker, förkastningsbranter, skogar av högt naturvärde. Jönköpings infrastruktur är också sämre utvecklad än i jämförbara kommuner.
Områdena mellan Åbolid-Lerhagen och Trånghalla utgör strategiska utbyggnadsområden. De är väl lämpade för bostadsbebyggelse och kan bli mycket attraktiva genom sitt relativt centrala läge och sin goda topografi. Med lämplig gestaltning kan här skapas bostadskvarter av yppersta klass.
Fortsatt expansion på den västra sidan ställer större krav på infrastrukturen. Kortebovägen är enbart tvåfilig och har bussfiler bara från Talavid fram till korsningen med Björnebergsvägen. Norr därom följer en sträcka där det torde vara för trångt för att kunna tillföra en bussfil.
Det är också för trångt på flera ställen för att kunna bygga dubbelspår för järnvägen och därmed kunna satsa på spårbunden tät pendlingstrafik. En kompromiss kan dock vara att bygga dubbelspår där det går för att kunna ha mötande trafik.
Trafiksituationen i andra kommundelar är jämförbar med förhållanden för de nordvästra stadsdelarna. I Jönköping har man under många år varit försiktig och återhållsam när det gäller infrastruktur. När man kommer till städer som Helsingborg och Linköping får man ett annat intryck. Det finns de som säger att Jönköping är som fyra gånger Värnamo.
Jönköpings positiva utveckling under senare år hänger starkt samman med högskolans framväxt och utveckling. I fortsättningen kommer nog tillväxten att plana ut med hänsyn till elevunderlaget och att andelen högskolestuderande inte ökar. Samtidigt är det viktigt att högskolan fortsättar att utvecklas och profileras för att kunna vara konkurrenskraftig och attraktiv.
Brivio Thörner har i debattartiklar i denna tidning på ett förtjänstfullt sätt analyserat Jönköpings befolkningsutveckling. Han visar att Jönköping halkar efter jämförbara kommuner men att högskolans utveckling har betytt mycket för det läge kommunen uppnått. För framtiden pekar han på vikten av fortsatt utveckling inom högskola och näringsliv.
Jönköping satsar mycket på handelsutveckling och logistikutveckling. Denna profilering leder dock till ökad trafik av såväl nyttofordon som privatbilism i en begränsande infrastruktur. Fortsatt handelsexpansion runt Solåsen – södra A6-området kräver en utbyggd trafikapparat. Redan idag räcker tidvis inte avfartsramperna från motorvägen till utan det blir köer ut på motorvägen. Trafikolyckorna har också under senare år ökat på E4 mellan Ljungarum och Ekhagen.
Vid olika evenemang och till handelsnoder som drar besökare från ett stort omland får man räkna med att bilen används för att komma dit och hem. Det torde vara svårt att överföra resandet från bil till kollektivtrafik i dessa sammanhang.
Vid samrådsmöten med allmänheten där nya detaljplaner presenteras väcker regelmässigt trafikfrågorna störst intresse med många frågor och invändningar. Gestaltningsaspekterna tonas ner och oron för ökad trafik accentueras.
Att förtäta ett etablerat område väcker debatt och invändningar reses. Jag bedömer dock att en hänsynsfull förtätning med god anpassning är möjlig på flera håll och kan accepteras av kringboende om trafikaspekterna tillmötesgås på ett bra sätt.
I Stadbyggnadsvision 2.0 planeras för en stor omvandling av området mellan Munksjön – Rocksjön – motorvägen där verksamhetsytor ska bli bostadsområden. Det är visserligen bra att stadsdelar har ett varierat innehåll med boende, arbetsplatser och service. Det är dock viktigt att denna omvandling sker på ett hållbart sätt sett ur olika aspekter.
I hysterin över det uppsatta målet ”Vi ska bli 150.000 invånare!” kan resultatet lätt bli mycket tättbebyggda områden med höga bostadshus med åtföljande infrastrukturproblem. Jönköpings topografi parat med hushållande av mark som kan bebyggas leder till en hög befolkningstäthet per ytenhet om invånarantalet ska öka kraftigt. Målet att uppnå 150.000 invånare får inte bli överordnat målet att bygga en socialt hållbar stad med attraktiv gestaltning i harmoni!
Ingvar Åkerberg (fp)
Ledamot av stadsbyggnadsnämnden