Allmänt
Energi och tillgången till energi i sig är varken ond eller god, det beror endast på vilket sätt vi tar den i vår tjänst. Energi finns i överflöd. Samhället 2050 kan vara mycket energirikt utan att för den skull belasta klimatet eller vara tärande på jordens resurser.
Oavsett vilka visioner/mål som beslutas och hur de presenteras är det åtgärdsarbetet som är det mest centrala för att kunna nå uppsatta mål. Det nu presenterade programmet lägger grunden för fortsatt åtgärdsarbete och vi bedömer det angeläget att stor kraft läggs vid framtagandet.
FP instämmer i vikten av en löpande uppföljning och analys av länets utveckling i förhållande till klimatmålen. Om möjligt bör varje mål följas upp varje eller vartannat år. Uppföljningen bör även redovisas per kommun, så att den motsvarande kommunala uppföljningen är syn-kroniserad.
Uppföljningen utformas givetvis så att motsvarande nationella mål är lätt avläsbara (visar hur länet bidrar till att uppfylla Sveriges förpliktelser inom klimatområdet).
Strategin är diffus i hur energislaget el skall betraktas. I Sverige produceras en liten andel med hjälp av fossila (klimatpåverkande) bränslen. Dvs den svenska elen är huvudsakligen klimat-neutral redan idag. Det antyds att importerad el kan vara producerad via kolkraftverk. Här bör påpekas att Sverige såväl exporterar som importerar el och att det är nettohandeln med t ex Tyskland som man måste ta hänsyn till och inte bara importen. Den huvudsakliga nettoimpor-ten av el sker från Norge som saknar kol.
Resonemang om hur vår färd från industrisamhället till det post postindustriella samhället påverkar klimatbelastningen saknas. Dvs hur skall vi nu börja bygga vårt 2050-samhälle utan att vältra över klimatbördan på våra bröder och systrar på andra delar av vårt gemensamma hem – jorden.
Förslag på nya åtgärder
Jordbruk- öppna landskap
Intensifiera satsningen på utveckling av det lokala jordbruket så att såväl det öppna landska-pet kan bibehållas samtidigt som det bidrar till ett hållbart klimat. T ex återvinning av metan från djurstallar, nygamla jordförbättringsmetoder som minimerar behovet av konstgödsel nu och i framtiden etc.
Underlätta för etablering av lokala, småskaliga slakterier. Detta bidrar till en bättre miljö bl a genom kortare transporter av både djur och mat.
El direkt från solljuset
Fler pilotprojekt inom ramen för att generera el direkt från solljuset – en metod som är 20 – 40 ggr effektivare än att odla bioenergi och den ställer dessutom inga krav på jordmånen. Sverige är världsledande inom forskningen på detta område.
Plusenergibostäder
Inspirera till att pilotprojekt med plusenergibostäder genomförs inom närtid (2010 – 2012).
Cykelmotorvägar med prioriterat underhåll
Stimulera kommunerna till att bygga cykelmotorvägar och prioritera underhållet av dessa.
I t ex Uppsala snöröjs cykellederna före körbanorna för bilismen.
Betala endast för nettoförbrukningen av el
För att öka den enskilde medborgarens delaktighet, engagemang och som en uppmuntran i omställningsarbetet bör eldistributörerna ta emot även det överskott av el som produceras lokalt (via t ex vind- eller solel) och kvitta det emot levererad el vid annan tidpunkt. Tekniken är redan idag etablerad för denna typ av mätning. Via bl a ägarinflytandet kan elleverantörer-na påverkas att erbjuda denna tjänst. (En utredning finns gjord, på regeringens uppdrag, där alla remissinstanser ställer sig positiv till nettodebitering.)
Synpunkter på remisshandlingen sida för sida.
(Klimat- och energistrategi med nya klimatmål för Jönköpings län - utgiven av länstyrelsen i Jönköpings län).
Sid 5.
FP tillstyrker bildandet av ett regionalt klimatråd
Sid 7
Plusenergilän 2050
Tillstyrker visionen 2050 men vill ha målet om max 1 ton koldioxidekvivalenter per år och innevånare preciserat. Det bör finnas såväl ett lokalt mål som ett totalt (lokalt – export + im-port) utsläppsmål så att inte utsläppsbördan övervältras på någon annan någon annanstans på jorden.
Sid 11
Energianvändning
Ersätt / komplettera måttet BRP med absoluta mätetal. Jordklotets reaktion på föroreningar är inte en funktion av BNP / BRP utan av de faktiska föroreningarna.
Kollektivtrafik
Målet: " Andelen resor med kollektivtrafik eller cykel skall öka med 15 % till år 2015 och 20 % till år 2020 jämfört med år 2002" bör förtydligas.
Fokus i prioritetsordning för hållbara kommunikationer är:
1/ Minimera trafikarbetet (dvs. så få och korta dagliga resor som möjligt bl a genom sam-hällsbygge enligt "den goda staden")
2/ Gång
3/ Cykel
4/ Kollektivtrafik
Nuvarande skrivning är bra men kan göras ännu tydligare så att även en överflyttning av trafik från gång till kollektivtrafik inte mäts som en positiv förändring. Till fots åstadkoms genom att samhällena byggs på ett sådant sätt att en närhet uppnås som gör det mest praktiskt att förflytta sig till fots mellan allt fler målpunkter (bostad óaffärer, arbetsplatser, gym, skola …).
Ändra målet till: ”Andelen resor till fots, med cykel eller med kollektivtrafik skall öka med 15 % till år 2015 och 20 % till år 2020 jämfört med år 2002"
Sid 15
Bra redovisning, bör dock kompletteras med de utsläpp som görs inom ramen för handel med utsläppsrätter samt de utsläpp som flyget står för (huvudsakligen till/från Axamo).
Sid 16
Strategin är diffus i hur energislaget el skall betraktas. I Sverige produceras en liten andel med hjälp av fossila (klimatpåverkande) bränslen. Dvs den svenska elen är huvudsakligen klimat-neutral redan idag. Det antyds att importerad el kan vara producerad via kolkraftverk. Här bör påpekas att Sverige såväl exporterar som importerar el och att det är nettohandeln med t ex Tyskland som man måste ta hänsyn till och inte bara importen. Huvuddelen av nettoimport av el sker från Norge (som saknar kol).
Sid 24
Det primära målet för klimatarbetet är att minimera utsläppen av växthusgaser (max 1 ton koldioxidekvivalenter/innevånare och år 2050). Medelviktningsfaktorn tar inte hänsyn till klimataspekten och utsläppen av växthusgaser per producerad energienhet. Av tabellen och texten framgår det att det är gynnsammare att spara 1 kWh el än motsvarande energimängd producerad från oljeprodukter. Storleksordningen på viktningsfaktorn för el är dessutom tvek-sam eftersom
- Klimatpåverkan av kärnkraftsproducerad el är inte avhängigt mängden energi som kyls bort – lokal uppvärmning förorsakad av kylvattenutsläpp i recipient (t ex Östersjön) ger en ytterst marginell och lokal påverkan på miljön och ingen på klimatet i stort. Fp välkomnar om värmeenergin i kylvattnet kan tas till vara t ex för uppvärmning av bostäder och därmed tillför ytterligare nyttig energi till energisystemet
- I den svenska netto-elmixen är kolbaserad el marginell
Sid 29
Biogasproduktion
Biogaspotentialen är ytterst begränsad (fullt utbyggd räcker den till 12 000 av dagens 164 000 bilar inom Jönköpings län) varför man bör fundera över om denna satsning bör inriktas primärt mot kommunernas och landstingets egna fordonsflottor samt kollektivtrafiken. Detta underlättar utbyggnaden av erforderlig infrastruktur (tappställen etc.) och primärkommunerna kan som utförare / upphandlare ställa krav på att biogas skall användas och även ansvara för att den finns tillgänglig i tillräcklig mängd (è förbrukningen blir i detta scenario helt känd).
Vindkraft
Strategin bör belysa hur vindkraften kan användas med tanke på att den inte ger energi konti-nuerligt. Eftersom vindkraftsproduktion är beroende av tillräcklig vind, vilket inte är en kon-tinuerlig och stabil energikälla så fodras det kompletterande elkällor som kan levererar det resterande elbehovet helt behovsstyrt. Detta bör belysas eftersom det ställer nya krav på el-infrastrukturen för att den skall fungera störningsfritt. Dvs vi kan inte, isolerat luta oss enbart på vindbaserad elkraft i länet om vi vill ha verksamhet som idag och året runt få tillgång till energi 24 timmar/dygn. Samma egenskaper har för övrigt även solceller som elkälla. Detta utjämningsbehov växer i omfattning allteftersom volymen av el producerad genom sol- och vind ökar.
Sid 32
Torv
Återställande av "läckande" torvmossar kan ske på ett sådant sätt att de som en bieffekt under återställningen ger ett energitillskott. Detta kan göras utan att komma i konflikt med olika samhällsintresse eftersom ”läckage” hur som helst bör åtgärdas och därmed tas med i pro-grammet som ett tillskott av energi under en övergångsperiod. Avsnittet om torv är magert i strategin.
Sid 40 ff.
”Samhällsplanering och bebyggelseutveckling spelar en stor roll…”. Fp instämmer i detta och vill poängtera betydelsen av att ändra inriktning i samhällsbyggandet nu.
Genom att utforma vårt samhällsbygge utefter konceptet ”Den Goda Staden” så får vi alla mer tid till väsentligheter och minimerar tiden som vi måste lägga på de dagliga resorna för att få livspusslet att gå ihop. Som bieffekt blir vi dessutom friskare tack vare att vi rör oss mer till fots eller med cykel, självvalt eftersom korta avstånd gör att det inte längre lönar sig att åka bil. Den goda staden ska kännetecknas av att det i varje tätort eller större stadsdel, finns ett centrum. I detta ska det finnas affärer, service av olika slag, boende med hög täthet, skolor, olika verksamheter som kontor och hantverk, idrottsanläggningar och grön-områden. Planeringen ska vara sådan, att det är korta gång- och/eller cykelavstånd mellan boende, skola, serviceverksamheter och arbetsplatser. De olika centra knyts samman med genomtänkta stråk för cykel-, bil- och kollektivtrafik. Den goda staden ska ha god hushållning med naturresurser. Lägg bebyggelsecentra som pärlor på ett halsband. Varje pärla utformas som en god stad. Vi (FP) ser en enorm omvandlingskraft i detta koncept som ger innevånarna en mycket bra livsmiljö utan att behöva uppoffra något samtidigt som det möjliggör skapandet av ett resurs- och energisnålt samhälle.
Efterlysning:
En utredning som visar hur resurs- och energisnålt ett samhälle byggt enligt principerna ”Den Goda Staden” är jämfört med traditionellt samhällsbyggande.
Sid 45
Resonemanget om kolsänkor på betesmarker är mycket intressant och får som bieffekt en långsiktig förbättring av bördigheten. Viktigt med fortsatt forskning där även urgammal od-lingskunskap (såväl nationell som global) på nytt utvärderas. Resultatet av denna forskning kan medföra att grot, skörderester etc. i ett helhetsperspektiv skall användas för jordförbätt-ring och kolsänkor och inte idag får intecknas för att kortsiktigt tillföra energi på
annat håll.
Sid 48
Utsläpp av växthusgaser ó elförbrukning
Som 3:e största utsläppskälla nämns ”hur mycket el vi konsumerar i våra bostäder” i Jönkö-pings län. Detta är inget argument för att minska elkonsumtionen men däremot om den mins-kade elkonsumtionen i bostaden används på annat håll för att ersätta fossila bränslen (t ex elbilar i stället för bensin/dieseldrivna fordon) är ett riktigt argument. Eftersom elproduktionen i Sverige huvudsakligen kommer från vattenkraft och kärnkraft, marginella tillskott av vindkraft och i mycket ringa utsträckning från kolbaserade kondenskraftverk så är det ju hu-vudsakligen producerat på ett klimatneutralt sätt.
Arbetsgrupp
Vid den slutliga justeringen av detta yttrande har Anna-Karin Carstensen, Rune Hultqvist, Nils-Erik Davelid och Jan Sidenvall medverkat.
Jönköping 2010-03-31
Rune Hultkvist
Fysiska teamet
Folkpartiet Liberalerna
I Jönköpings kommun