2008-11-04
Samtidigt som det är viktigt att en kommun utvecklas och att nya byggnadsverk tillförs vill jag framhålla betydelsen av att värdefulla äldre byggnader bevaras och underhålls samt ges en lämplig användning. Att en byggnad är kulturhistoriskt värdefull och inte får rivas eller förvanskas anges med q i detaljplanerna. (Den exakta innebörden av q i det enskilda fallet anges tydligt i en bestämmelse- förteckning till detaljplanen.) Det bör också finnas ett respektavstånd till q-märkta byggnader, dvs förändringar kring en q-märkt byggnad bör ske med varsamhet och god anpassning.
Jönköping har under de senaste 50 åren genomgått en omfattande utveckling och förändring. I de centrala delarna av staden har många hus rivits och ersatts av nya byggnader av varierande kvalitet. Det finns dock exempel på äldre byggnader som borde bevarats, men flertalet hus var saneringsmogna och utgjorde ett hinder för stadens utveckling.
Flera äldre hus finns emellertid kvar och bildar ibland sammanhängande miljöer av högt kulturellt värde, t ex Smedjegatans södra sida och kvarteren runt Kristinakyrkan. För att ytterligare stärka miljön borde gatorna utformas på ett bättre sätt. Detta gäller t ex Östra Storgatan mellan Hovrättstorget och Björngränd.
I den kulturhistoriska dokumentation, som genomfördes för ett antal år sedan, finns alla värdefulla byggnader i Jönköping noggrant beskrivna. Även sammanhängande byggnadsmiljöer av stort värde finns angivna. Dokumentationen har under senare år kompletterats med arkitekturhistoriskt intressanta byggnader färdigställda efter år 1950.
Det är alltså lätt att finna kunskap om olika byggnaders värde ur kulturhistorisk eller arkitekturhistorisk aspekt. Denna kunskap bör fastighetsägare och arkitekter besitta i samband med renoveringar eller ombyggnationer för att undvika förvanskningar av byggnader och miljöer. Det är ju skillnad på förädling och förvanskning!
Dessbättre finns flera goda exempel där byggnader och byggnadsmiljöer förädlats. Det finns tyvärr också exempel på motsatsen. I flera fall finns det också olika syn på och delade meningar om vad som är lämpligt och passande. Även tidsandan spelar roll vid bedömningstillfället.
I alla händelser menar jag att q-märkta byggnader ska behandlas med varsamhet. Man bör utgå från att det gjordes en professionell bedömning när detaljplanen fastställdes.
Byggnaderna runt A6 kaserngård är q-märkta. Avsikten är att denna miljö ska bevaras. Vissa eftergifter har gjorts beträffande själva kaserngårdens markbeläggning av praktiska skäl. Ett aktuellt fall här är att ena utrymmet mellan flyglarna till det s k Klockgaraget ska glasas in och inrymma kafé och blomsterhandel. Jag har inget emot att Klockgaraget disponeras för fackhandel, något som vid affärscentrumets etablering förhindrades. Jag anser dock att man förvanskar kaserngårdsmiljön genom att tillföra ett modernt glashus och därigenom inte respekterar q-märkningen.
Till de mest värdefulla byggnaderna hör Gamla Rådhuset. Efter att ha legat i malpåse under många år har man äntligen hittat en användning för byggnaden. Det är mer eller mindre en kulturskandal att byggnaden har fått stå tom under så lång tid!
En annan värdefull byggnad är Rosenlunds Herrgård. Även om interiören är förändrad så vill jag framhålla exteriören och det underbara läget. Detta är en pärla som kommunen måste känna stort ansvar för. Det gäller bara att hitta ett användningsområde för byggnaden.
Tillsammans med Rosariet, som utvecklats till en mycket populär och attraktiv park, utgör denna miljö en blivande stor turistattraktion. En fortsatt utveckling av parken väster om herrgården, en restaurerad herrgårdsbyggnad med lämpligt innehåll utgör pusselbitar till fortsatt framgång. En privatisering av herrgården verkar i det sammanhanget främmande.
Jönköping vill gärna jämföra sig med kommuner i samma storleksordning. Se Fredriksdal och Sofiero i Helsingborg och jämför! Se potentialen i Rosariet och Rosenlunds Herrgård!
Även Aspholmen som ligger i den nyanlagda esplanaden på Kålgårdsområdet förtjänar uppmärksamhet. Det gäller att finna en lämplig användning för byggnaden. En privatisering i ett parkstråk är även här mindre lämplig.
Tändsticksområdet borde också ha en potential för utveckling. Jämför med Industrilandskapet i Norrköping och Kronhusbodarna i Göteborg! Området är av högt kulturhistoriskt värde men framtidsdiskussionerna har tyvärr mer eller mindre legat i träda. Nu förefaller det som om en utredning om områdets framtida användning och upprustning kan komma igång.
Det är en missbedömning att tro att Tändsticksområdet ges liv och rörelse genom att i direkt anslutning bygga ett hotell med 19 våningar. Härigenom skapas inte en inbjudande entré till området utan i stället en enorm avskärmning. Detta är inte att visa god anpassning och respektavstånd till den värdefulla miljön.
Jag kommer att tänka på en bild med rubriken ”Kulturbyggnad” som den kände dagstidningstecknaren Martin Lamm en gång ritade. Den föreställde en liten envånings kulturhistoriskt värdefull byggnad omgiven av stora höghus i glas och betong. Den bilden stämmer till eftertanke!
Ingvar Åkerberg (fp)
Ledamot av stadsbyggnadsnämnden