Jönköpings kommun har en vision om att öka till 150.000 invånare till år 2050. För att nå dit och göra en attraktiv kommun än mera attraktiv så bör kommunen utnyttja vattendragen med dess omgivningar på ett annat sätt. Alltnog, området kring södra munksjön med stationsläget verkar spännande att utveckla. Men räcker det att ha en vision för Munksjön med dess omgivningar? Kommunen har trots allt flera pärlor som är värda att satsa på. En sådan pärla är Huskvarnaån med omgivning. Det är nu dags att väcka denna pärla till liv och ge den sitt rättmätiga värde.
Låt mig vara lite visionär och flytta fram tiden till 2016. Det är en söndag i juli månad mitt under semestern . Jag bestämmer mig för att åka till Huskvarna. Eftersom det är en strålande dag med molnfri himmel bestämmer jag mig för att ta båten som numera trafikerar Jönköpings hamn till Huskvarna centrum och dess bryggor. Båten åker relativt nära strand så det är lätt att höra de badandes skratt och stoj vid Rosenlunds badplats. Vi rundar Rosenlunds sandbankar och närmar oss Oset i Huskvarna. Oset är namnet på platsen och dess restaurang som finns där. Vi lägger till vid en av bryggorna som finns där. Här finns människor som solar sig på den fantastiska strand som Oset nu har utvecklats till. En del släcker sin törst eller hunger på restaurang Oset. Strax intill restaurangen ligger en sjöbod som säljer Vätterns läckerheter. En del av passagerarna som lämnat båten Husqvarna byter nu till en mindre båt för att ta sig vidare upp i Huskvarnaån. Jag väljer däremot att promenera på en av grusvägarna utmed ån. Efter att ha passerat båthusen längs ner vid Oset så kommer jag till en brygga som bär namnet” Rumlaborg”. Vid denna brygga har det stannat ett antal båtar med turister som vill veta mera om Rumlaborg och dess historia. Turisterna går upp mot det lusthus som numera finns där. En professionell guide tar emot och hälsar turisterna välkomna. Efter guidningen finns böcker om Rumlaborg till försäljning och de har en strykande åtgång. Nöjda med besöket vandrar sedan turisterna till bryggan för vidare färd uppmed ån.
Under tiden som turisterna var vid Rumlaborgs lusthus så satt jag och drack en kall öl vid en sjöbod intill ån. Det var många båtar på ån med vinkande människor. Kommunen har blivit en attraktion rikare. Efter den kalla ölen går jag i sakta mak upp mot Huskvarna centrums brygga, döpt till Alf Henrikssons brygga. Jag stannar till vid bryggan och går upp mot kyrkogården där mina föräldrar ligger. Efter att det andliga fått sitt går jag tillbaka till bryggan som ligger strax intill en bro. Denna bro tar mig över till den västra sidan av ån. Tanken är att gå upp mot Vapenvallen, där det idag är seriefinal i superettan. På denna sida av ån finns en restaurang med specialitet på fisk och skaldjur. Min svaghet för skaldjur gör att jag hamnar här istället för på Vapenvallen. Under tiden jag äter mina skaldjur så hör jag flera vrål. Jag får senare reda på att Huskvarna FF vann matchen och är klara för allsvenskt spel. Flera av turisterna som jag tidigare träffat sitter också här och njuter. Uppenbarligen tänker de återkomma till denna historiska miljö. Vid ett av borden sitter kommunalrådet Mats Green. Han är säkert nöjd med den utveckling Huskvarnaån har fått. När Huskvarna fyllde 100 år så fick man detta i ”present”. Tiden går fort när man har roligt och jag drar mig sakta mot Oset för hemfärd mot Jönköping.
Väl framme vid Oset går jag för att köpa den fisk som hustrun sagt att jag skulle köpa. Jag stiger ombord på båten som just anlänt till Oset. Vi lämnar Oset bakom oss och är framme i Jönköpings hamn inom en halvtimma.
Detta är en vision av Huskvarnaån med omgivning som skulle kunna bli verklighet. Nu åter till nutid. Nästa år fyller Huskvarna 100 år. Vad vore bättre än att ge Huskvarna i ”present” att väcka denna slumrande pärla och sedan polera den till den värdighet som den förtjänar. Såsom den visionär och huskvarnabo Mats Green är så tror jag han fixar det.
Kjell Krantz