Trafikmässigt finns det två getingmidjor i centrala Jönköping. Den ena midjan är på leden Juneleden - Kortebovägen mellan Västra Storgatans respektive Dunkehallavägens anslutningar. Den andra midjan är på Östra Strandgatan mellan Museirondellen och Teaterrondellen. I båda fallen sammantrålar trafikleder i en punkt för att efter en kortare sträcka åter fördelas på flera leder.
När avsnittet vid Talavid byggdes om i samband med att stomlinjer för kollektivtrafiken infördes anlades dubbla filer för biltrafik och separata filer för kollektivtrafik. Erfarenheterna från denna trafiklösning kom dock inte att tillämpas vid Östra Strandgatan. Från vårt håll påtalades att Östra Strandgatan blir alltför smal för att kunna klara rimliga krav på framkomlighet.
Sedan framfördes önskemål från boende på Kålgården om en cirkulationsplats för att lättare kunna angöra området. Från vårt håll pläderade vi för en sådan lösning men det bemöttes med argumentet att det skulle leda till smittrafik genom Kålgården. Efter några år blev den omöjliga cirkulationsplatsen möjlig och finns nu vid Stenhuggargatans mynning i Östra Strandgatan.
I Jönköping finns tre trafikleder i nord-sydlig riktning från leden Odengatan - Munksjögatan - Kungsgatan. Det är E4, Östra Strandgatan - Herkulesvägen och Barnarpsgatan. Den mellersta leden passerar Kålgården och den har, som sagt, en getingmidja vilket föranleder att en diskussion finns om att sila och fördela trafiken på ett annat sätt. I princip har två förslag framförts.
Det senaste förslaget är att öppna Stenhuggargatan som ett huvudstråk för biltrafik. Frågan är i vad mån trafiken skulle fördelas på ett bättre sätt för att avlasta getingmidjan genom en sådan lösning. Till allvarliga nackdelar hör att gatan går mycket nära bostadshusen och förbi en skola för de lägre åldrarna. I Kommunikationsstrategin anförs att leden skulle skapa mer liv och rörelse inom Kålgården. Det är ett minst sagt tveksamt argument för en sådan trafikled.
Ett tidigare förslag innebar en trafikled mellan Tullportsrondellen via John Bauergatan och runt kanten av området fram till Kålgårdsrondellen och Östra Strandgatan. En sådan led torde ligga utanför våtmarken/naturreservatet men innebär en barriär samtidigt som den tydligt avgränsar byggnationen på området.
I Kommunikationsstrategien redovisas också flera cykelstråk genom Kålgårdsområdet. Det finns inga start- eller målpunkter som kan försvara att man bygger cykelleder genom naturreservatet. Utöver cykelleden längs Munksjöstranden är det fullt tillräckligt med den befintliga leden i Västra Holmgatan och en planerad cykelled längs Stenhuggargatan. Båda dessa leder har fördelen att gå mitt genom bostadsområdet och vid Stenhuggargatan finns flera målpunkter genom de verksamheter som finns på den östra sidan.
Hur ska man då lösa den totala trafiksituationen i Kålgårdsområdet? Vad anser de boende på Kålgården? Från vårt håll menar vi att det är en fördel att separera olika trafikslag för att kunna öka trafiksäkerheten. Är det en lösning att huvudstråk för biltrafik utgörs av Odengatan och Östra Strandgatan, att huvudstråk för cykeltrafik utgörs av Västra Holmgatan och Stenhuggargatan, att huvudstråk för kollektivtrafik utgörs av en bussgata från Tullportsrondellen till Kålgårdsrondellen i kanten av området? Därigenom avlastas getingmidjan från kollektivtrafik och man skulle slippa en biltrafikled mitt genom Kålgårdsområdet. Eller finns det andra förslag?
Folkpartiet liberalernas fysiska team
Ingvar Åkerberg
Teamledare