Kravet på samordning mellan välfärdens organisationer har förstärkts under 90-talet. Syftet är naturligtvis att på ett bättre sätt använda samhällets resurser för att både nå välfärdsvinster för enskilda och samhällsekonomiska vinster.
Folkpartiet vill att sjukvården och sjukförsäkringen samordnas i 6-10
vårdregioner i landet. När dessa nya och större vårdregioner ges ansvaret för att sjuka och skadade människor skall garanteras vård och inkomsttrygghet under sjukdomstiden ökar möjligheterna att använda resurserna mera effektivt. Mindre byråkrati, bättre kontroll mot fusk och större delaktighet för personalen, samt mindre oro hos den enskilde vårdtagaren för att sjukpenningen inte skall räcka, är några av de positiva effekter som kan uppnås.
De nya vårdregionernas verksamhet finansieras – i avvaktan på eventuellt andra beslut – dels med statsbidrag som motsvarar dagens sjukförsäkringskostnader för regionerna och eventuella bidrag för skatteutjämning, dels med egen skatteutdebitering.
Vårdregionerna ges betydande frihet att organisera vården som de själva önskar inom de ramar Hälso- och sjukvårdslagen och andra aktuella lagar sätter upp. Ersättningsnivåer inom sjukförsäkringen bestäms av staten.
Genom att tillgången till alla de resurser – statliga och landstingskommunala – som idag används för sjukvård, rehabilitering och sjukpenning, koncentreras till ett organ skapas stora möjligheter att bygga upp en sjukvård utan väntetider och onödig byråkrati.
56 distriktsläkare inom Jönköpings sjukvårdsdistrikt har nyligen i skarpa ordalag kritiserat försäkringskassans tuffare attityd mot de sjukskrivna i och med att kassan oftare än tidigare ifrågasätter läkarnas diagnoser och bedömningar. Det är uppenbart att den samverkan som är nödvändig för att lösa vårdens problem mellan välfärdssystemets olika aktörer inte fungerar.
Ett gott exempel på att samverkan inte fungerar är när en enskild läkare i senaste numret av Läkartidningen försöker föra dialog med Riksförsäkringverket om det nya läkarintyget från 2003 och som svar får sig tillslängt regelverket i form av regeringspropositionen 2002/03:89 ”Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet”.
Alltför många sjuka har redan hamnat mellan stolarna när olika aktörer inom välfärdsområdet hävdar sina egna regelverk utan att samverka med sina partners för den enskildes bästa.
Utvärderingar av olika samordningsförsök har naturligtvis gjorts. Marie Fridolfs rapport ”Finansiell och politisk samordning i den lokala välfärden” är intressant läsning. Från samverkansprojektet Fyrverkeriet i Laholm svarar en intervjuad så här:
”Medborgarna är inte dumma. De ser hur vi skickar runt folk i våra system och att det kostar. Det offentligas rykte är dessutom inte särskilt högt. De som har anhöriga eller själva är drabbade samt de som jobbar där är samlat kritiska. Vi har ett gemensamt ansvar att lyfta detta”.
Socialstyrelsen har från och med 2003 ett regeringsuppdrag att bedriva tillsynsaktiviteter som, utifrån ett patientperspektiv, skall bidra till förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen. Det samlade resultatet av tillsynen vid de cirka 200 vårdcentralerna ska under februari sammanställas i en delrapport.
Redan nu finns dock vissa resultat av den tillsyn som Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping gjort inom sitt geografiska ansvarsområde.
Man har intervjuat verksamhetschefen vid vårdcentralen och ett urval sjukskrivande läkare, granskat journaler, styrdokument och riktlinjer/PM.
Av 33 besökta vårdcentraler får endast vårdcentralerna i Gislaved och Finspång högsta betyg: ”Sammanfattningsvis gör Socialstyrelsen bedömningen att vårdcentralen har riktlinjer eller rutiner som bidrar till god kvalitet i sjukskrivningsprocessen.”
Vid cirka 55 procent av vårdcentralerna är arbetet med inriktning på ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen under uppbyggnad och utveckling, men sammanfattningsvis finns förbättringsmöjligheter avseende ett systematiskt kvalitetsarbete som bör innefatta samverkan med externa rehabiliteringsaktörer samt uppföljning av gruppen långtidssjukskrivna.
Cirka 27 procent av vårdcentralerna får i tillsynsbeslutet uppmaningen att påbörja/inleda ett systematiskt kvalitetsarbete och vid cirka 12 procent av vårdcentralerna saknas pågående arbete med inriktning på god kvalitet i sjukskrivningsprocessen.
Vi är övertygade om att patienterna som enskilda individer får god vård och omsorg vid vårdcentralerna, men att det alltför ofta saknas
nödvändig samverkan/samordning och uppföljning av gruppen långtidssjukskrivna.
Folkpartiets förslag om införande av vårdregioner kommer att lösa
många av de problem som just nu Försäkringskassan och sjukvården brottas med.
Införandet av vårdregioner kommer att resultera i att färre hamnar mellan stolarna, fler blir rehabiliterade, fler blir friska och fler kan försörja sig på sin egen lön.
Per Hansson (fp) Nils-Erik Davelid (fp) Dag Jonasson (fp)