Debattartikel i JP 2006-08-28
Att välja skola i Jönköping
I Jönköpings kommun kan föräldrar och elever välja skola. Det är självklart att skolvalet ska underlättas genom att skolorna öppet och lättillgängligt redovisar sina aktuella resultat och planer för både det kort- och långsiktiga förbättringsarbetet.
Det är rimligt att de pedagogiska resultaten och måluppfyllelsen inom olika kvalitetsområden, som årligen sänds in till skolkontoret, sammanställs per skola och redovisas på kommunens hemsida. I en sådan redovisning måste det också framgå vilka olika grundförutsättningar som respektive skola har. Detta innebär att det inte behöver vara den skola som har de högsta medelbetygen och/eller flest godkända elever som är den som lyckats bäst. Väl så viktigt som att visa nuläget är att redovisa åtgärder för ökad måluppfyllelse inför de kommande läsåren.
Vissa resultat som t ex betyg och resultat från de nationella proven är hyggligt objektiva, medan andra nyckeltal och kvalitetsområdesresultat är självskattade av personalen vid skolenheterna. Inget fel i det, men vi anser också att skolorna regelbundet måste utvärderas av helt utomstående specialister inom skolområdet för att få en rättvis bild av skolornas måluppfyllelse.
Folkpartiet har i kommunfullmäktige motionerat om att en kvalitativ studie ska göras enligt den modell som professor Kroksmark vid Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping genomfört i Göteborgs kommun under åren 2002-2004. 1526 "skolkompetenta personer" intervjuades och resultatet rapporterades till Göteborgs kommunfullmäktige, som också rapporterat vidare till Skolverket.
- Några av de specialområden som studerades var:
1. Arbetssätt och arbetsformer.
2. Betyg och bedömning (speciellt rättssäkerheten vid betygssättning).
3. Progression och kontinuitet i barns lärande.
4. Lärares kompetensutveckling.
5. Läromedel och målstyrning.
6. Samverkan med närsamhället.
Studien har bl. a. lett till att Göteborgs kommun fått en ny och värdefull information om skolors likheter och olikheter, karakteristiska drag i förskolans, grundskolans tidigare respektive senare år, samt gymnasieskolans verksamhet. Helt klart kan resultatet av en sådan undersökning vägleda föräldrar och elever inför valet av skola.
Vilka skolor som är bra, mindre bra eller förtjänta endast av betyget godkänd är inte helt lätt att veta om man mäter med enkla mått som t ex vanlig betygsstatistik.
De traditionella ämnesbetygen speglar för det mesta bakgrundsfaktorer som t ex föräldrarnas allmänna utbildningsbakgrund, mängden elever födda utomlands eller med utländsk bakgrund, mängden elever med särskilda behov, och inte i första hand en skolas kvalitet.
Folkpartiet vill att varje skolas måluppfyllelse ska utvärderas regelbundet och av oberoende utvärderare. Skolarnas kvalitet ska bedömas bl. a. med hänsyn tagen till skolans sociala utmaning, samt vilken inriktning skolans utvecklings- och förbättringsarbete har. Resultaten ska publiceras på kommunens hemsida.