DET SVENSKA skolsystemet har avreglerats. Staten är fortfarande uppdragsgivare även om såväl kommuner som privata aktörer ansvarar för verksamheten.
Det är i grunden en positiv utveckling. Konkurrensen mellan olika aktörer har tvingat kommunal förvaltning att skärpa sig. Och privata aktörer som inte är seriösa eller som inte kan leverera överlever inte i längden. Som vanligt när det gäller marknadsekonomi är självsanering ett faktum väl värt att ta på allvar. Om man inte erbjuder en bra skola får man inga elever. Däremot kan man ifrågasätta om konkurrensen sker på lika villkor.
I JÖNKÖPINGS KOMMUN har skolskjutsorganisationen sedan en tid varit på tapeten och debatterats på insändarsidorna i Jönköpings-Posten. Ilskan är stor hos många, både elever och föräldrar.
Varför, borde man fråga sig om man är kommunal tjänsteman eller politiker och ansvarig för skolskjutsar.
Det handlar (som så ofta) om konkreta saker och i det här fallet om geografiska gränsdragningar. Kalle som bor x antal meter ifrån den skola han är placerad på får inte ett gratis busskort till skillnad från Lisa som bor y antal meter ifrån den skola som hon är placerad på. Och naturligtvis råkar de gå på samma skola och bo på samma gata.
KOLLEKTIVISM GER upphov till strävan efter millimeterrättvisa. Själv blir jag trött på att man missar poängen. Antingen har någon tänkt helt fel. Eller så är grundkonceptet helt fel. I det här fallet påstår jag både ock.
Liberalismen förespråkar såväl rättigheter som skyldigheter på system- och individnivå.
Om man vill tillämpa ett liberalt perspektiv på skolskjutsfrågan i Jönköpings kommun kan man konstatera tre saker som skulle innebära en win-win för både elever och skattebetalare:
1) Rätten till utbildning och infrastruktur är grundläg-gande i ett demokratiskt samhälle. Dessutom är det barn vi talar om. Låt dem åka gratis. Allihop.
2) Är det ingen som tänkt på att om man släpper skolskjutsen fri inom kommunen och till dess skolor så attraherar man fler elever? Fler elever skulle sannolikt välja en kommunal skola före en friskola om inte transporten dit vore ett problem. De föräldrar som väljer friskolor gör det av helt andra skäl. Transporten är i deras fall aldrig ett avgörande argument.
3) Alternativet är att slopa skolskjuts helt. Men för kommunala huvudmän är det ett lagstadgat krav. Varför inte vända ett problem till ett konkurrenskraftigt säljargument för kommunal skola?
Som liberal är min strävan att ge
alla elever i Jönköpings kommun frihet att, tillsammans med sina föräldrar/ vårdnadshavare, själva välja skola oavsett var de bor eller vilka förutsättningar de har.
Alexander Tornberg (FP)