Nu sätter Socialstyrelsen press på landstingen när det gäller vården av strokepatienter: Alla strokepatienter bör i akutskedet erbjudas vård vid en strokeenhet, något annat är inte acceptabelt, skriver man i förslaget till nya riktlinjer för strokesjukvården Remissupplagan till kommande riktlinjer har nyligen skickats ut, och från Socialstyrelsen förväntar man sig små förändringar i de slutgiltiga riktlinjerna. Rätten till vård vid strokeenheter är högt prioriterad i förslaget. Med riktlinjerna vill man påverka resursfördelningen inom landstingen så att man satsar på de områden som riktlinjerna prioriterar högt.
Vid den senaste kartläggningen 2003 framkom att det fanns stora regionala skillnader; i t ex Västerbotten, Kronoberg och Halland fick över 90 procent av patienterna vård vid strokeenheter, medan motsvarande siffra i Norrbotten var knappt 40 %.
Enligt tidningen Landstingsnytt nr 1 2005 finns det vid Länsjukhuset Ryhov fem akutvårdplatser på strokeenheten. ”Det räcker inte till. Därför vårdas strokepatienter även på andra avdelningar”.
I det enkätsvar som strokeenheten lämnade till Socialstyrelsen i september 2002 uppgav man att cirka 80 procent av patienterna med akut stroke vårdades vid strokeenheten. I juni 2003 var rubriken i Jönköpings-Posten ”Akut strokevård dröjer på Ryhov”. Artikeln handlade om strokebehandling med hjälp av trombolys. I augusti 2004 var rubriken i J-P: ”Ny strokebehandling startar i blygsam skala; artikeln handlade om den tröga starten när det gäller behandling med trombolys.
Vetenskap och beprövad erfarenhet är vad som ska styra vården. Till och med en lekman kan läsa sig till att den på alla sätt och vis bästa och effektivaste strokevården ges vid en strokeenhet. Att trombolysbehandling inom tre timmar för vissa strokepatienter ger utomordentligt goda resultat är också kalla fakta.
Det är möjligt att genom kvalitetsregistret (2003) för stroke få en uppfattning om hur strokepatienterna i hela Jönköpings läns landsting upplever sin hälsa.
Andelen patienter som upplever hälsan efter stroke som dålig eller mycket dålig tre månader efter insjuknandet är för riket 20 procent, och för vårt landsting 17 procent; endast Dalarna uppvisar en något bättre siffra. Störst andel patienter som mår dåligt har Stockholm (drygt 27 procent), nära följt av Gotland och Jämtland.
I en rapport från Kungälvs sjukhus 2002 visades att nedstämdhet efter stroke var den dyraste riskfaktorn. De patienter som var nedstämda kostade i snitt 30 procent mer än de patienter som inte hade denna komplikation. Minst antal nedstämda patienter vid en jämförelse med samtliga landsting hade vårt landsting (9 procent) och flest Jämtland (18 procent).
Trots att vårt landsting ligger bra till när det gäller upplevelsen av hälsa, och den låga andelen ofta eller ständigt nedstämda patienter, så måste följande angelägna övergripande kvalitetsfrågor, som inte har med vad patienterna upplever att göra, ändå ställas:
I vilken omfattning erbjuds trombolysbehandling?
Är det möjligt att få trombolysbehandling dygnet runt och inte bara under kontorstid 08.00-17.00?
Inger Gustafsson
Ledamot av landstingsfullmäktige (fp)
Dag Jonasson
Ledamot av socialnämnden i Jönköpings kommun (fp)
(2005-04-27)