|
Svensk lag skall anpassas till lagbrytarnas önskemål när det gäller alkoholpolitik enligt Rigo Fredrikssons replik i VN 14/10, 2004. Vilken form av samhälle skapar vi med ett sådant synsätt om vi på olika områden låter lagbrytarna diktera lagstiftningen.
Det är minst sagt en märklig slutsats du drar samtidigt som du instämmer i de konsekvenser ett växande alkoholsuperi medför för enskilda människor och samhälle som vi påtalade i debattartikeln i VN 9/10, 2004. Med ett sådant synsätt som du tycks förordar sticker man inte bara huvudet i sanden utan det är mera ett försök att målmedvetet sandbegrava nämnda huvud i sin helhet.
Svar på dina fyra frågor:
- "Skall vi se på alkohol som vilken handelsvara som helst..." Svaret är nej. Grundläggande för samhällets agerande i detta sammanhang måste vara folkhälsoperspektivet.
- "Håller ditt resonemang skulle vi behöva särskilt hög skatt på exempelvis tobak, för folk snusar och röker ihjäl sig." Svaret är ja.
- Cirka 160 miljarder kronor är den årliga samhällsekonomiska kostnaden, inte som du skriver "alkoholrelaterade vårdkostnaden", för den totala svenska alkoholkonsumtionen. De svenska hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgår totalt till cirka 9 procent av BNP (bruttonationalprodukten) och motsvarande siffra för USA är nästa 15 procent.
- "Är det inte bättre att släppa på kontrollen, låta folk sköta sig själva, ha sina krämpor, åka till sin lokala husdoktor ibland?" Svaret är nej.
Esse Petersson.
Ordförande i Jönköpings läns nykterhetsförbund. |