Ålderspresident Esse Petersson (fp) öppningsanförande inför det nya Landstingsfullmäktige 2006-2010 i Rosensalen, Jönköping den 21 november 2006:
Ärade landstingsledamöter, massmedia, mina damer och herrar samt närradiolyssnare!
Landstingsfullmäktiges novembersammanträde är det sista för kalenderåret, men var fjärde år är det också det första för den nya mandatperioden som nu omfattar åren 2006 - 2010. När jag nu för tredje gången inför en ny mandatperiod öppnar landstingsfullmäktige i egenskap av ålderspresident så är det också inledningen på min elfte mandatperiod i landstingsfullmäktige.
Höstens landstingsval i Jönköpings län resulterade totalt sett i en mindre förnyelse än vad vi upplevt under de två tidigare landstingsvalen. I år är det 25 nyvalda av landstingsfullmäktiges 81 ledamöter. Motsvarande siffra för nyvalda år 2002 var 29 och 1998 uppnåddes rekordsiffran 37 nyvalda landstingsledamöter. Den normala förnyelsen vid de allmänna valen till Landstinget i Jönköpings län brukar vara cirka en tredjedel av landstingsfullmäktiges ledamöter. Denna gång blev förnyelsen något mindre, 31 procent, som kan jämföras med rekordförnyelsen 1998 på 46 procent. Genomsnittsåldern för ledamöterna i det avgående landstingsfullmäktige är 57 år och sänks till 54 år i det nyvalda landstingsfullmäktige. Väljarnas möjligheter till personröstning genom kryssmarkering på valsedeln är en viktig rättighet för väljarna att kunna påverka respektive partis personrepresentation. Detta har i årets val i ovanligt hög grad utnyttjats av centerpartiets landstingsväljare i Jönköpings län som genom personröstning bytte ut fyra av åtta tidigare landstingsledamöter.
Av 2006-års nyvalda landstingsledamöter är 52 procent kvinnor, vilket är samma procentsiffra som för kvinnorepresentationen bland de nu avgående landstingsledamöterna. Totala antalet kvinnor i landstingsfullmäktige för Jönköpings län blir oförändrat 39 ledamöter, vilket vid öppnandet 2002 var 38, men ökade med en ledamot under mandatperioden. Med samma utveckling under den nu påbörjade mandatperioden skulle vi på nytt uppnå resultatet från vårt hittills mest jämställda landstingsfullmäktige 1994-1998 som bestod av 40 kvinnor och 41 män.
I år är det 144 år sedan författningen om inrättande av landsting utfärdades den 21 mars 1862. Det är 143 år sedan det första landstinget i Jönköpings län samlades till sitt första möte här i Jönköping under fem dagar i september månad 1863. Den första landstingsförsamlingen bestod av 44 landstingsmän som hade valts att utöva förtroendet att vara ”beslutande myndighet i för hela landstingsområdet gemensamma ekonomiska angelägenheter”. Det påpekades särskilt i den efterföljande rapporteringen att en hel dag ägnades åt utskottsarbete. Ekonomisk ersättning utbetalades endast för direkta reseutlägg och i övrigt fick landstingsledamöterna själva svara för sina kostnader. Detta innebar helt annorlunda ekonomiska förutsättningar för dåtidens landstingsledamöter än vad som nu gäller för oss som i detta nya landstingsfullmäktige har att fullgöra de olika regionalpolitiska uppgifterna på länsnivå.
I den första landstingsuppsättningen i vårt län representerade 6 ledamöter de tre städerna, Jönköping, Eksjö och Gränna samt de resterande 38 ledamöterna representerade de nio häraderna som länet var uppdelat i, nämligen Tveta, Vista, Mo, Norra Vedbo, Södra Vedbo, Östra, Västra, Östbo och Västbo. Största landstingsvalkretsarna var då Västra härad (Sävsjö-området) och Västbo härad (Gislaveds-området) med sex landstingsledamöter vardera.
Landstingets ordförande utsågs från början av konungen eller rättare sagt av regeringen i konungens namn. Ordföranden behövde inte tillhöra landstinget och uppdraget gick då oftast till länets landshövding som var statsmaktens främste och pålitlige representant inom respektive landstingsområde. Landshövding i Jönköpings län var då Arvid Faxe som också utsågs till landstingets förste ordförande. Från 1894 fick Kungl. Maj:t som utgjordes av regeringen i kungens namn begränsa sig till att välja landstingsordförande bland de valda landstingsledamöterna och från 1920 fick landstinget själv välja sin ordförande. Det krävdes alltså 57 år av kungligt eller av statsmakten dirigerat förmynderi innan landstinget själv fick utse sin ordförande bland de valda landstingsledamöterna.
Att vara landstingsledamot är det viktigaste och finaste förtroendeuppdraget på länsplanet eftersom landstinget är det enda länsorganet som är av medborgarna i området direktvalt och har regionalekonomisk utvecklingskraft genom beskattningsrätten. Landstinget är alltså det enda länsorganet som har direkt medborgerlig legitimitet inom sitt geografiska område för att kunna företräda länsmedborgarnas intressen i läns- och regionfrågor i skilda sammanhang. Då är det viktigt att landstingsfullmäktige också tar sitt fulla helhetsansvar som medborgarombud på länsplanet vad det gäller olika formera av hälso- och sjukvårdsfrågor samt service- och utvecklingsfrågor. Det indirekt valda samverkansorganet, Regionförbundet, är en provisorisk lösning för att svara för länets utvecklingsfrågor som tidigare låg på den statliga länsstyrelsen. Denna form av samverkansorgan är mera ett elitprojekt på länsnivå där främst kommunalråd och landstingsråd kan fortsätta att träffas och göra uppgörelse utan att medborgarna i direkta val kan utkräva ansvar eller ge förnyat förtroende. Grundläggande för den representativa demokratin är att all makt utgår från folket/medborgarna genom direkta val, vilket ger medborgerlig legitimitet för beslutsfattandet. Denna grundläggande demokratiprincip bör också gälla för det framtida svenska demokratiska samhällsbygget på läns/regionplanet.
Den statliga Ansvarskommittén planerar att framlägga sitt slutförslag den 28 februari 2007 angående det framtida behovet av nya större landstingsregioner. Detta behov är helt uppenbart och nu tycks allt fler också inse fördelarna av ett decentraliserat samhällsbyggande där medborgarna inom respektive län/region direkt kan deltaga i och påverka utvecklingen. Denna demokratiseringsprocess får inte saboteras av några "statskramande" byråkrater som har fastnat i en fundamentalistisk centralism kring statsmaktens behov av oinskränkt maktutövande. Den länsindelning som var rationell på 1600-talet, är varken rationell eller effektiv nu på 2000-talet. Viktiga delar i ansvarsutredningens kommande förslag är hur den regionala indelningen skall se ut, både vad det gäller uppgifter och geografi. Då är det angeläget att de nya landstingsregionerna både har en näringsgeografisk och en kulturhistorisk samhörighet samt ett erforderligt befolkningsunderlag och en nödvändigt tillväxtskapande utvecklingskraft. De nya landstingsregionernas främsta uppgifter är att inom sina respektiv geografiska områden svara för hälso- och sjukvårdsfrågor samt tillväxt- och utvecklingsfrågor. Då är den tillväxtregion "Småland och öarna" som regeringen beslutade om den 29 juni 2006 inte tillräcklig som framtida landstingsregion utan bör kompletteras med Östergötland. Då skulle vi gemensamt kunna skapa en framtidsinriktad "Östra Götalands Landstingsregion" med ett befolkningsunderlag på cirka 1,2 miljoner människor och med betydande utvecklingspotential inom hela regionen. En naturligt flerkärnig landstingsregion där utvecklingskraften fördelas till olika orter och delar inom regionen i stället för att koncentreras till en stor ort med dominerande ställning inom regionen. När ansvarskommittén lagt sitt slutförslag blir det en viktig uppgift för vårt landsting att om möjligt i bred politisk enighet ta initiativ och aktivt medverka till skapandet av en för vårt län utvecklingskraftig landstingsregion med inriktning på Östra Götaland för att kunna förverkligas inför nästa landstingsval 2010.
Landstingets verksamhet i Jönköpings län omsluter cirka 7 miljarder kronor. Helt dominerande verksamhet är hälso- och sjukvård samt tandvård med 95 procent och resterande 5 procent är olika former av regional utveckling som utbildning, kultur, trafik, turism samt projektverksamhet. Landstingsskatten för år 2007 föreslås bli oförändrad 10,67 kronor per skattekrona, vilket i år 2006 innebar att vårt landsting låg 16 öre lägre än riksgenomsnittet när hänsyn tagits till landstingens olika kostnadsansvar för t.ex. hemsjukvård och kollektivtrafik. Novemberlandstinget har nu, eftersom det varit landstingsval i år, att besluta om budget 2007 och flerårsplan 2008-2009. Budgetförslaget i den "rosa boken" som i vissa delar voterades fram vid junilandstinget i år och då i strid med den dåvarande borgerliga oppositionen har den nya landstingsledning med de fyra allianspartierna trots detta av tidsskäl valt att behålla. Nu i novemberlandstingets budgethandling presenterar den nya landstingsledningen en programförklaring där det noteras "I den mån (programförklaringen) ej överensstämmer med föreslagen budget från juni 2006 gäller vad som sägs i denna förklaring". Dessutom påpekar allianspartierna i programförklaringen att en mera omfattande omarbetning kommer att ske i budgetarbetet 2007 inför budget 2008 och flerårsplan 2009-2010. Enligt nu gällande kommunallag är det varje valår det nya landstingsfullmäktige som tillträder 1 november som skall besluta om budgeten i sin helhet för nästkommande år liksom utdebiteringssats och ekonomisk flerårsplan.
Landstinget i Jönköpings län har allt sedan starten 1863 haft en borgerlig majoritet, men trots detta har många olika partipolitiska konstellationer styrt landstinget. Senast har det varit en centersocialistisk minoritetsledning som röstmaximerat med vänsterpartiet i valfrågor och sökt ett bredare stöd i sakpolitiken. Resultatet av årets landstingsval blev att de fyra borgerliga allianspartierna på riksplanet också regionalt formerade sig till en fungerande majoritetsledning för Landstinget i Jönköpings län med stöd av 47 ledamöter av de 81 i landstuingsfullmäktige.
Viktiga problemområden inom Landstinget i Jönköpings län som hittills inte fått sin lösning måste nu åtgärdas med gemensamma krafter under denna nya mandatperiod:
1. Tillgängligheten inom vården måste öka och vårdköerna radikalt minska på alla områden.
2. Mångfaldsarbete skall stimulera till olika former av alternativa driftsformer som i öppen konkurrens utvecklar vårdkvalitén och främjar valfrihet för både patienter och personal.
3. Konkurrenskraftiga löner och jämställd lönepolitik samt ortsdifferentierad lönesättning som möjliggör rekrytering av erforderlig personal inom hela landstingsområdet.
Vid årets novemberlandsting har vi en mängd valfrågor att behandla inför den kommande fyraåriga mandatperioden. Många kommer att byta arbetsuppgifter, en del stannar kvar på sina platser och andra gör sin första period på något nytt uppdrag som de nu skall väljas till av landstinget.
Som landstingsfullmäktige, det enda av länsmedborgarna direktvalda länsorganet, skall vi gemensamt med utgångspunkt från olika politiska värderingar forma en framgångsrik utvecklingsstrategi för Jönköpings län. Det gäller att fylla Jönköpings Landstingets vision ”För ett bra liv – i ett attraktivt län” med ett kraftfullt innehåll som innebär att allt fler människor upptäcker vårt läns förträfflighet i olika sammanhang.
I egenskap av Landstingets ålderspresident i Jönköpings län vill jag nu hälsa er alla varmt välkomna till första sammanträdet med det nya landstingsfullmäktige inför den nya mandatperioden 2006-2010.
Novemberlandstinget 2006 förklaras härmed öppnat!
Esse Petersson (fp)
Ålderspresident i Landstingsfullmäktige i Jönköpings län.
========================
Fotnot:
Landstingets ålderspresident är den landstingsledamot som tillhört landstingsfullmäktige flest antal år.
|
 |
Esse Petersson
landstingsgruppledare
0370-695015, 070-6295015, 036-324020. |
|