|
1. Vilket av de fyra scenarierna skulle ni vilja utgå ifrån i er önskemodell?
Modell C, - med av medborgarna inom respektive område (län/region) direktvalt region- fullmäktige med beskattningsrätt som nuvarande landstingen, vilka ersätts av detta nya organ. Sverige bör vara indelat i regioner från valet 2010 och denna nya organisations verksamhetsinnehåll formas främst underifrån med visst överinseende från nationell nivå.
2. Var bör folkpartiet lägga tonvikten? Det lokala och regionala självbestämmandet eller vikten av likformade vilkor och mer makt åt den enskilde medborgaren?
Det lokala och regionala självbestämmandet skall vara grundläggande för folkpartiets kommunala självstyrelseprincip. Medborgarna ges då reella möjligheter att på respektive nivå påverka det gemensamma samhällsbyggandet. Varken likformighet eller domstolsdemokrati för att justera det lokala och regionala beslutsfattandet på individnivå är något i sig eftersträvansvärt ur socialliberal synpunkt.
3. Anser ni att det finns en målkonflikt mellan ett medborgarsynsätt, där helheten kan tas tillvara, och ett mer individorienterat perspektiv med en förstärkning av statens garanterade roll?
Ja.
4. Vilken riktning bör vi gå inom välfärdsområdet? Mer ramlagstiftning. Mer rättighetslagstiftning.
Huvudinriktningen skall vara ramlagstiftning med visst begränsat inslag av rättighetslagstiftning där även skyldigheter vägs in. Politisk medborgardemokrati är grundläggande och får inte ersättas med domstolsdemokrati.
5. Hur värnas bäst medborgarperspektivet och var skall prioriteringen mellan olika verksamhetsområden ske?
En öppen och fri medborgardebatt där realistiska alternativ redovisas. Den politiska styrningen varken kan eller får ur demokratisk synpunkt ersättas med någon alternativ form av juridisk domstolsdemokrati. Det av medborgarna direktvalda fullmäktige på respektive nivå är ytterst ansvarig för prioriteringarna. Vid varje val prövas de förtroendevalda av väljarna genom att ansvar utkrävs och att nya uppdrag ges.
6. Bör det professionella styret inom de kommunala verksamheterna (skola, vård, omsorg) öka eller minska?
Tydlig professionell operativ styrning inom de ramar som politiken i demokratisk ordning beslutat.
7. Skall finansieringsprincipen stärkas, d v s riksdagen kan inte fatta beslut om vidgat kommunalt ansvar utan att skicka med pengar?
Ja.
8. Skall folkpartiet inrikta sin politik på mer av nationella pengsystem?
Pengsystem inom vissa områden som t ex utbildning är lämpligt, men inte inom sjukvården. Valfrihet liksom insatser inom vården för den enskilde får inte vara avhängigt och/eller begränsas av pengsystemets storlek i det enskilda fallet. Viktigt att samhällets samlade vårdresurser skall kunna möjliggöra den vårdinsats som bedöms nödvändig av vårdprofessionen för varje enskild person vid aktuellt behov av vårdingrepp.
9-10. I Sverige skedde omfattande tvångssammanslagningar av kommuner dels 1950, dels 1973. I Danmark föreslås nu omfattande sammanläggningar av kommuner, ingen skall ha mindre än 30.000 invånare. Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtland folkomröstade nyligen om att gå samman. Båda röstade nej. Är det önskvärt med färre och större kommuner, som därtill kan ha olika ansvars-områden. Asymmetri - symmetri? Skall kommunsammanläggningar i så fall ske genom beslut uppifrån, eller endast när berörda kommuner själva säger ja?
Nej till tvångssammanläggning av kommuner. Ja till frivillig sammanläggning och delning av kommuner.
11. Hur vill ni se den kommunala skatteutjämningen? Mer utjämning? Större utrymme för olikheter? Mellankommunalt? Statligt?
Statlig med minst samma totala skatteutjämningsresurser som för närvarande. Viktigt att staten anvisar nya ekonomiska resurser vid omläggningen från mellankommunal till statlig skatteutjämning. Finansieringen får inte endast ske genom en omfördelning så att staten gör motsvarande avgiftsindragningar från kommuner och landsting/regioner.
12. Den regionala nivån? Direktvalda regionfullmäktige/landsting eller indirektvalda kommunalförbund? Färre och större regioner än i dag? Asymmetri - symmetri? Samma befogenheter för region Skåne som för region Gotland?
Ja till av medborgarna direktvalda regionfullmäktige/landsting med beskattningsrätt. Ja till större och färre regioner än nuvarande landsting. I princip ja till samma befogenheter oberoende av regionens storlek. Nej till indirekt valda kommunalförbund som saknar medborgerlig legitimitet för att kunna avgöra svåra och viktiga regionala utvecklingsfrågor inom respektive områden när motstridiga intressen och grupperingar bekämpar varandra.
13. Hur vill ni se sjukvården organiserad i framtiden? I landstingens regi som idag? Ett statligt ansvar? Ett ökat kommunalt ansvar?
Sjukvården skall vara regionalt organiserad med ett direkt medbargarinflytande. För närvarande i landstingsregi och när landstingen övergår i regioner så skall sjukvården följa med till den nya regionorganisationen. Nej till förslag om att sjukvården skulle överföras till statlig och/eller kommunregi liksom till indirekt valda kommunalförbund.
14. På vilket sätt tror ni att EU-medlemskapet och den ökande internationaliseringen kommer att påverka de svenska välfärdssystemen?
Demokrati: EU-medlemskapet motiverar direktvalda regionala samhällsorgan som i övriga Europa. Indirekt valda regionala samhällsorgan saknar medborgerlig legitimitet.
Välfärd: Möjligheter att söka speciell vård inom hela EU-området. Begränsade ekonomiska resurser för de svenska välfärdssystemen om EU:s nuvarande alkoholpolitik även skall genomföras i Sverige.
Enligt beslut och uppdrag 2004-10-08
Esse Petersson
Landstingsgruppledare
|