Folkpartiets samråd "Om vård och omsorg"

 
Svar på frågorna 1-30 i Folkpartiets samråd "Om vård och omsorg" från Folkpartiets Landstingsgrupp i Jönköpings län 2004-11-05. 
 

Enligt beslut och uppdrag 2004-11-05

Esse Petersson
Landstingsgruppledare

Exit

1.      Bör fp:s förslag om nationell vårdgaranti utvidgas även till vissa viktiga förebyggande insatser?

Ja, men då krävs också att särskilda ekonomiska resurser ges till denna utvidgning. Den enskildes egenansvar är grundläggande i ett målmedvetet folkhälsoarbete som skall kunna ge ett långsiktigt bra resultat.

 

2.      Bör tobaksskatten höjas, och bör intäkterna då gå till vård och förebyggande insatser mot tobaksskador?

Ja till höjning av tobaksskatten. Dessa skatteintäkter ska inte direkt kopplas till storleken på de ekonomiska insatser som krävs för arbetet med att minska tobakskonsumtion. Satsningen på vård och förebyggande insatser i detta sammanhang måste ges de ekonomiska resurser som krävs för en långsiktig minskning av tobakskonsumtionen.

 

3.      Bör butikers rätt att sälja tobaksvaror dras in vid brott mot åldersgränsen?

Ja under viss tid.

 

4.      Bör offentligt finansierad verksamhet för barn och ungdomar, som skolor, förskolor och fritidshem, åläggas krav att begränsa tillgängligheten till söta och feta produkter?

Ja till begränsning. Viktigt att kunna erbjuda bra alternativ.

 

5.      Hur kan föräldrar bäst stödjas för att de skall kunna ge sina barn goda matvanor?

Information i olika sammanhang. BVC-matlagningskurser. Naturlig undervisningsdel i förskola och skola, - praktiskt och teoretiskt. Hälsokurva utarbetas för hela familjen.

 

6.      Bör en skatteväxling ske, där socker och fett beskattas högre medan annan skatt sänks? I så fall, bör den göras på europeisk eller nationell nivå?

Nej till skatteväxling.

 

7.      Är det rätt att göra husläkarsystemet nationellt och sådant att flertalet husläkare kan antas vara privatläkare samt att använda taxan som det centrala instrumentet för god vård, hög tillgänglighet och effektivitet i vården i stort?

Ja. Ordet ”privatläkare” bör ersättas med ”husläkare i egen regi” och att verksamheten är gemensamt finansierad eller skattefinansierad för att undvika missförstånd.

 

8.      Bör organisationen för distriktssköterskor, och former för samverkan med äldrevård avgöras regionalt och lokalt eller skall det finnas ett motsvarande nationellt system för distrikts- och äldrevårdssköterskor?

Ja till regionalt och lokalt avgörande om  distriktssköterskeorganisationen.

 

9.      Bör kravet vara ett sammanhängande datoriserat journalsystem, där vissa delar skall vara tillgängliga för varje läkare patienten möter?

Ja.

 

10.  Vilka är de viktigaste restriktionerna för tillgänglighet i detta slags IT-system i vården - för att det inte skall leda till att för mycket personlig information blir tillgänglig för alltför många?

Avgörandet om tillgänglighet skall i princip ligga hos den enskilde individen. Samtidigt måste det framhållas vikten av att berörd vårdpersonal har tillgång till journalerna för den patient som behandlas.

  

11.  Bör en läkare som ombeds skriva sjukintyg via det gemensamma journalsystemet kunna se om en annan läkare nyligen vägrat utfärda intyg för sjukskrivning?

Ja, men efter individens eget medgivande.

 

12.  Skall fp fortsätta att motsätta sig att ett centralt läkemedelsregister placeras hos Apoteket och verka för att det i stället placeras hos sjukvården?

Ja. Viktigt att Fp målmedvetet arbetar för att förverkliga ett centralt läkemedelsregister som placeras hos sjukvården.

 

13-19. Äldrevårdsfrågor.

Berör främst primärkommunerna, varför landstingsgruppen avstår från yttrande.

 

20.  Skall vårdsektorn få en egen upphandlingslag, och inte längre omfattas av den generellt gällande Lagen om Offentlig Upphandling?

Ja. Det är nödvändigt att Fp tar initiativ för att påskynda denna förändring.

 

21-23. Äldrevårdsfrågor.

Berör främst primärkommunerna, varför landstingsgruppen avstår från yttrande.

 

24.  Skall vi i fp ha kvar nuvarande linje om minskning av statsskulden som BNP-andel, för att skapa beredskap för den kommande "äldrevårdspuckeln"?

Ja.

 

25.  Eller skall vi föreslå uppbyggnad av en nationell äldrevårdsfond/reserv? Skall i så fall reserverade medel bara få placeras i obligationer med låg risk eller skall de också kunna placeras i aktier?

Tveksamt. Här måste en närmare studie av resultat och konsekvenser ske innan ett slutligt ställningstagande.

 

26.  Eller skall vi föreslå en obligatorisk äldrevårdsförsäkring med en äldrevårdsavgift?

Nej.

 

27.  Eller skall vi föreslå avdragsregler för privat äldrevårdsförsäkringar?

Nej.

 

28.  Eller skall vi föreslå något annat för att ekonomiskt hantera "äldrevårdspuckeln"?

Nej.

 

29. Bör landstings-/regionmodellen utvecklas eller bör vi helt byta modell?

Ja till utveckling av landstings-/regionmodellen. Ett klart nej till byte av modell både ur demokratiska och ekonomiska perspektiv.

  

30.  Om vi bör byta modell, bör det då vara till:  Kommunal modell?  Statlig modell? Allmän sjukvårdsförsäkring eller hälsopengsmodell?

Ingetdera är aktuellt eftersom landstings-/regionmodellen är helt överlägsen. Detta gäller både medborgarnas demokratiska delaktighet genom direktval och  beskattningsrätt i ett tillräckligt stort underlag som ger ekonomisk bärighet. Dessutom krävs oavsett modell någon form av nationellt skatteutjämningssystem för att skapa någorlunda likartade ekonomiska resurser för välfärdspolitiken i hela Sverige.  

 

 

Enligt beslut och uppdrag 2004-11-05

Esse Petersson
Landstingsgruppledare

Upp