Novemberlandstinget beslöt att anta den av landstingsstyrelsen föreslagna kompletteringsbudgeten för 2004. I budgetförslaget inarbetades folkpartiets särskilda yrkande om extra satsning på sex miljoner kronor för psykiatrin med inriktning främst på barn och ungdom samt att anvisa 300 000 kronor för fortsättning av ungdomsprojektet LIRIMA med intensifierad alkoholinformation i samverkan med länets nykterhetsrörelse. Vid den fördjupade behovsanalysen inom psykiatrin som skall föregå landstingsstyrelsens fördelning av de extra resurserna måste också behovet inom neuropsykiatrin, som för närvarande har ett års väntetid, vägas in.
Fastställandet av 2004-års budget innebar en höjning av landstingsskatten med en krona, vilket ger nya resurser på drygt 450 miljoner kronor som krävs både för nu planerad verksamhet och för att täcka tidigare underskott. Höjningen har föregåtts av en debatt där landstingsledningen har hävdat att landstinget i vårt län har ett intäktsproblem (skatten är för låg) medan delar av oppositionen har hävdat att landstinget lider av ett kostnadsproblem (man förbrukar för mycket pengar). Vi ser det som ett kombinerat intäkts- och kostnadsproblem.
I sak handlar det om att pengarna inte räcker till den verksamhet som landstinget idag bedriver. Folkpartiet valde i denna situation att stödja förslaget om skattehöjning eftersom något hållbart alternativ medförande kostnadsminskning eller intäktsökning inte kunnat presenteras av någon landstingsgruppering. Vi insåg denna ekonomiska verklighet redan vid vårens grundläggande budget- och flerårsplanearbete. En oförändrad intäktsnivå skulle ha inneburit en ekonomisk situation som setts i många andra landsting: hastiga och drastiska nedskärningar i vårdverksamheten, hårdhänt prioritering mellan olika patientgrupper och andra kvalitetssänkande åtgärder som fp inte kan acceptera.
Folkpartiet hade en rad tilläggsförslag av åtgärder som skulle ha kunnat förbättra kostnadsläget och samtidigt på sikt givit möjligheter till kvalitetsförbättringar. Dessa förslag röstades delvis av sannolikt partitaktiska skäl ned av landstingsfullmäktiges övriga partier, även om enskilda ledamöter och partigrupperingar anslöt sig till fp i vissa frågor. Således avslog fullmäktige fp:s förslag om att Anebymodellen med aktiv uppföljning av läkemedelsförskrivning skulle införas i hela landstingsområdet, ett förslag som beräknats ge en besparing på cirka 65 miljoner kronor per år.
Fullmäktige avslog också fp-förslaget att landstinget snarast under år 2004 skall ta initiativ till en långsiktig finansiell samordning mellan Försäkringskassan och landstinget för att möjliggöra snabbare vårdingrepp och kortare sjukskrivningstider. Ett tredje kostnadsbesparande förslag som fullmäktige valde att rösta ned var att landstinget under år 2004 skall utarbeta ett mångfaldsprogram som möjliggör en målmedveten konkurrensutsättning av verksamheten inom områden där detta är lämpligt.
Det är i ett längre perspektiv helt oacceptabelt att konkreta och kreativa förslag till förbättringar och rationaliseringar i den offentliga verksamheten sållas bort i landstingsfullmäktige av politiskt taktiska skäl. Landstingets ekonomiska problem är på inga sätt överståndna trots en nu beslutad skattehöjning, en skattehöjning som är nödvändig men som självfallet anstränger de enskilda hushållen. Nu är det en ännu större skyldighet för vårt Landsting och dess fullmäktige att se till att olika rationaliseringar i verksamheten prövas. Här måste politisk prestige ge vika för sunt förnuft och nytänkande som präglas av mångfald och valfrihet för både patienter och personal. Folkpartiet kommer därför att fortsätta att driva de förslag som i det kortsiktiga skeendet nu har fått stryka på foten men som i det långa loppet medför vinster för länets medborgare, både ekonomiskt och kvalitetsmässigt.
Esse Petersson (fp)
Landstingsgruppledare
INGER GUSTAFSSON (fp)
STAFFAN SCHÖN (fp)
INGA-MAJ FILIPSSON (fp)
SÖREN ÖHOLM (fp)
HANNA PETERSSON (fp)
ANNA-GRETA OLSSON (fp)
landstingsledamöter