|
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar framöver. För att möta dessa, kunna förbättra vården och ge alla vård i tid, är det nödvändigt att ta tillvara alla goda krafter. Det handlar om sjuk-vårdspersonalen och nya entreprenörer, men också om att se över och förbättra landstingens egen verksamhet.
Många är idag väl informerade om sin sjukdom och olika behandlingsmöjligheter. Det leder till att kraven på vården och dess innehåll ökar. Nya vårdformer behöver därför utvecklas för att möta dessa behov. Det kan endast ske genom att det ges möjlighet för många att delta i utvecklings-arbetet. Därför anser vi att en mångfald av vårdgiv-are är viktigt i detta arbete.
Landstinget ska kunna tillhandahålla bra vård på lika villkor för alla i hela länet. Då är det viktigt att Landstinget skapar goda förutsättningar för alter-nativa driftsformer och avtal med olika privata och ideella vårdentreprenörer och vårdgivare. Särskilda insatser/åtgärder måste vidtas för att underlätta och stimulera fler alternativa driftsformer.
Den nuvarande centersocialistiska landstings-ledningen sätter mera fokus på att värna mono-polsystemet istället för att placera patienten i centrum oavsett driftsform. Den socialdemokratiska regeringens stopplagskrav är mer ett bekräftande av en misslyckad hälso- och sjukvårdspolitik än månande om en bra hälso- och sjukvård på lika villkor. Sverige behöver en ”startlag” istället för en "stopplag". En lag som stimulerar privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ inom hälso- och sjukvårdsområdet. Mångfald istället för enfald borde vara framtidsvisionen för den offentligt finansierade vården och den personal som arbetar där.
Vi ser alternativa vårdgivare, genom privata entreprenörer, kooperativa former och ideella rörelser, av den offentligt finansierade hälso- och sjukvården som ett medel att kunna göra en bra vård ännu bättre. Det gäller att genom olika alternativa driftsformer kunna ta till vara inno-vationer och verksamhetsutveckling i enlighet med nationella handlingsplanen, Detta förutsätter att landstinget i sin verksamhet är lyhörd för det intresse och den vilja som finns hos personal och vårdgrannar att få vara med i detta arbete.
Att ha en mångfald av utförare inom hälso- och sjukvården är en nödvändighet för att kunna ta tillvara den utvecklingskraft som finns hos organisationen, verksamheterna och personalen. Detta bekräftas inte minst av t.ex vårdförbundets olika undersökningar bland sina medlemmar om hur personal upplever delaktighet, utvecklings-möjligheter och innovationsutrymme när hälso- och sjukvården öppnar upp för fler vårdgivare. Utvärderingarna visar också att dessa satsningar varit viktiga för att uppvärdera vårdyrket och förbättra lönebilden. Liknande undersökningar finns också inom kommunal som ger vid handen att de alternativa driftformerna har en positiv inverkan på såväl delaktighet som verksamhetskvalitet.
All hälso- och sjukvård måste ha patienten som utgångspunkt. Det handlar om att för länets invånare bedriva en bra och tillgänglig hälso- och sjukvård. Ingen verksamhet är till för dess egen skull, utan för patienterna. Det är behoven som skall vara styrande. Vi anser det viktigt att kunna garantera en sammanhållen vård som handlar om att med patientperspektivet i centrum skapa obrutna vårdkedjor utan kommunikationshinder mellan olika professioner och huvudmän.
Landstinget som sjukvårdshuvudman är beroende av en bra , engagerad och kunnig personal. Det handlar helt enkelt om att ta till vara personal-perspektivet genom olika driftsformer.
Lisbeth Rydefjärd
Landstingsgruppledare Kd.
Peranders Johansson
Landstingsgruppledare M.
Esse Petersson
Landstingsgruppledare Fp.
|