Vad gör man med navelsträngsblodet vid en förlossning?
För några år sedan ”köptes det upp” av kosmetikaföretag och nyblivna föräldrar bjöds på fika efter förlossningen som tack. Nu har man genom stamcellsforskningen upptäckt att navelsträngsblodet innehåller helt obearbetade stamceller (fetala) som kan omvandlas till praktiskt taget vilken sorts cell som helst ( tex.hudcell, levercell, hjärncell, hårcell). Dessa stamceller kan därigenom användas vid transplantationer när man försöker bota svåra sjukdomar. Navelsträngsblodet är ovanligt rikt på stamceller och i jämförelse med benmärgstransplantationer är behandlingen skonsammare, risken för avstötning mindre och det är lättare att hitta passande donatorer.
Många nyblivna föräldrar har uppmärksammats på detta av företag som erbjuder sig att spara navelsträngsblodet mot en hög kostnad. Detta var anledningen till en folkpartimotion 2005-01-10 i Jönköpings läns landsting där vi ifrågasatte om landstinget kunde erbjuda föräldrar att spara navelsträngsblod i en biobank finansierad av samhället. Därigenom skulle inte enskilda föräldrar ställas inför ett svårt beslut där ekonomin är avgörande samtidigt som man är angelägen om sitt barns framtida hälsa.
Under året som har gått sedan motionen skrevs har mycket hänt. I mars uttrycktes att intresset av en samhällsfinansierad biobank var svalt, men redan i april 2005 uppmanade SMER (Statens Medicinetiska Råd) regeringen att inrätta en Nationell biobank för navelsträngsblod. Regeringens talesman Ylva Johansson lovade att tillsammans med landstingen utarbeta formerna för en sådan biobank. Enligt en av experterna i SMER, professor Jan Wahlström har stamceller från navelsträngsblod använts vid behandling av 20 % av alla barnleukemifall, men då har blod rekvirerats utifrån. Flera länder har redan biobanker för navelsträngsblod medan man i Sverige inte tog tillvara det värdefulla blodet.
Den 15 december 2005 utlystes en presskonferens av socialminister Ylva Johansson vid vilken tillkännagavs att regeringen givit Sahlgrenska universitetssjukhuset uppdrag att med början 1 januari 2006 inrätta en nationell biobank för navelsträngsblod och att man till detta anslagit 15 miljoner kronor.
Den nationella biobanken skall bygga på frivilliga donatorer som genom ett kodsystem ej kan återkopplas. Donatorerna (föräldrarna) kan när som helst begära att avtalet ska avslutas och då avidentifieras preparatet. Biobanken skall innehålla så stor variation av vävnadstyper som möjligt och för att bestämma vävnadstyp skall navelsträngen åtfölja provet. Den Nationella biobanken ska vara tillgänglig för sjukvård i hela landet och för forskning.
Vad man i framtiden kan komma att använda stamceller från navelsträngsblod som botemedel till kan man inte fastställa nu, men förhoppningarna är stora. Redan nu används det som ovan nämnts till behandling av barnleukemi och liknande blodsjukdomar, men försök har gjorts att behandla MS (multipel skleros) och man har förhoppningar att ett stort antal sjukdomar kommer att kunna behandlas t.ex. Parkinsons sjukdom, Diabetes, Njursvikt, Leversvikt, Cancer, Ryggmärgsskador och Alzheimers sjukdom.
Denna folkpartimotion besvarades vid Landstingsfullmäktige den 11-12 oktober 2005, med att ”uppdraga till Landstingsstyrelsen att nogsamt följa frågan om bildandet av en nationell bank med navelsträngsblod”.
Vid Landstingsfullmäktige 2006-03-14 svarade landstingsstyrelsens ordförande på en interpellation från Anna-Greta Olsson, Fp om vilka kontakter som tagits med Landstinget i Jönköpings län från Socialdepartementet angående bildande av Nationell biobank för stamceller från Navelsträngsblod, vad det inneburit och vad som planeras. Svaret blev att ”jag kan bara meddela att än så länge har ingen samverkan skett med Landstinget i Jönköpings län.” Detta är förvånande eftersom minister Ylva Johansson i april sa att hon ”inom kort” skulle diskutera frågan med Landstingen och nu är biobanken redan inrättad. Därför krävs nu att landstingsledningen i Jönköping verkligen inhämtar information och följer utvecklingen av den nationella biobanken, vilken är en viktig medicinsk resurs, som kan vara till stor hjälp för våra länsmedborgare.
Anna-Greta Olsson
Esse Petersson
Landstingsgruppledare (Fp)